Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Gröna i Tyskland har toppläge inför höstens val – men hur grönt är partiet i dag?

Det ekologiska partiet ÖDP delar ut kryddväxter till möjliga väljare
Bildtext Det ekologiska partiet ÖDP hoppas kunna övertyga väljare som är besvikna på de gröna.

I Tyskland ligger de gröna bra till i opinionsmätningarna inför förbundsdagsvalet i september och för tillfället ser det ut som om partiet på allvar kan utmana förbundskansler Angela Merkels kristdemokrater. Att de gröna har blivit så stora hänger delvis ihop med att partiet är betydligt mer slipat i sin politik än tidigare.

Flera tält, rabatter för blommor och kryddväxter, en verkstad för att reparera cyklar och en liten scen för musik och föredrag. I skuggan av de två tornen till kyrkan Sebalduskirche i Nürnberg har klimataktivisterna slagit läger.

Så kallade klimatläger, startade av rörelsen Fridays for Future har ploppat upp i städer runtom i Tyskland. I just det här lägret har man hållit till sedan hösten, i dagens läge i över 250 dagar.

Målet är i första hand att få städerna att gå i en mer klimatvänlig riktning, men samtidigt vill man också hålla klimatfrågan på tapeten när Tyskland om några månader går till val.

– För oss är det helt klart att klimatfrågan måste stå i centrum för den här valkampanjen. Klimatkrisen slår inte till om först 50 till 100 år och det handlar inte heller bara om lite varmare somrar i framtiden, säger Eva Schreiner från Fridays for Future.

– Lyckligtvis är klimatfrågan något som inget parti längre kan förbigå, fortsätter Schreiner.

Kritik mot gröna i delstater där de styr

Där klimataktivisterna i lägret anser att det med den nuvarande tyska regeringen, ledd av Angela Merkels kristdemokrater, inte kommer till de åtgärder som är nödvändiga, så är man samtidigt försiktig med att hylla de gröna som ett klimatparti.

– Med de gröna är förstås mer möjligt gällande klimatskyddet. Men samtidigt måste vi se till att också hålla koll på dem och deras politik. Projekt där partiet har varit med om att fatta besluten har nog inte alltid varit så gröna, säger Schreiner.

Eva Schreiner håller till i klimatlägret i Nürnberg.
Bildtext Eva Schreiner från Fridays for Future är en av klimataktivisterna i lägret.

I delstaten Baden-Württemberg, där de gröna leder regeringen, har regeringschefen Winfried Kretschmann kritiserats för sin alltför stora förståelse för den lokala bilindustrins intressen. Delstaten är hemvist för biltillverkarna Daimler och Porsche.

I Hessen har de gröna fått utså kritik för att man inte har försökt stoppa ett kontroversiellt motorvägsbygge genom skogen Dannenröder Forst. I Hessen är de gröna med i regeringen som leds av kristdemokraterna och partiet sitter för tillfället också på trafikministerposten.

Motorvägsbygget är visserligen något som har slagits fast i Berlin, men samtidigt har de gröna hamnat i en svår position då många av partiets anhängare hade väntat sig någon sorts protest i frågan.

I sitt valprogram har de gröna slagit fast ett så kallat akutprogram för klimatskyddet. Det här skulle betyda en reducering av koldioxidutsläppen med minst 70 procent fram till år 2030 jämfört med utgångsåret 1990. Det nuvarande målet ligger på 55 procent.

Sitt mål vill de gröna nå bland annat genom att snabbare höja priserna på varje ton koldioxid som släpps ut inom trafik och energiproduktion. Man vill också försnabba avvecklingen av kolkraft i Tyskland.

Senast år 2030 och inte som nu planerat 2038 vill partiet ha kolkraftverken stängda.

Klimataktivisternas läger i centrum av staden Nürnberg
Bildtext Klimatlägret i Nürnberg slogs upp redan i september.

Realos mot Fundis

Tysklands gröna parti, som kom till i början av 1980-talet, har sin bakgrund i de västtyska miljö- och fredsrörelserna, samt i rörelsen mot kärnkraft.

Partiet har ända sedan de första åren präglats av en kamp mellan de två partiflyglarna, de så kallade fundamentalisterna ”Fundis” och så realpolitikerna ”Realos”, ledda av bland andra den senare utrikesministern Joschka Fischer.

I dagens läge har realpolitikerna partiet i sin hand och det innebär en resultatinriktad politik, där man eftersträvar att alltid kunna sitta med där politiska beslut fattas.

– Partiledningen säger att man både vill och kan gestalta den tyska politiken. Programmet har gjorts för att locka ett bredare lager väljare. De hårdaste kraven har slipats bort och partiet vill presentera sig som mer moderat än tidigare, säger statsvetaren Ursula Münch som leder Akademie für Politische Bildung i bayerska Tutzing.

– Om det här sedan garanterar en framgång i valet vet vi ännu inte, fortsätter Münch.

Professor Ursula Münch utanför sitt kontor med sjön Starnberger See i bakgrunden
Bildtext Professor Ursula Münch.

Svår roll som förhandsfavorit

De gröna har med sin nuvarande linje i vilket fall som helst alltmer befäst sin ställning som näst största parti i Tyskland.

I opinionsmätningarna har man under våren och försommaren legat rätt nära kristdemokraterna och de grönas partichef Annalena Baerbock tillmäts till och med vissa chanser att bli Tysklands nästa förbundskansler.

Den första euforin efter nomineringen av Baerbock har ändå redan lagt sig och de gröna har snabbt fått erfara hur det är att vara en av förhandsfavoriterna i ett val.

I en för rundradiobolaget ARD gjord opinionsmätning, som presenterades under torsdagen, har avståndet mellan kristdemokraterna och de gröna igen blivit större. I den här mätningen ligger CDU/CSU nu på 28 procent medan de gröna har ett stöd på 20 procent.

Kraven på högre bensinpriser och en minskning av antalet inrikesflyg i Tyskland har effektivt plockats upp av de övriga partierna i kampen mot de gröna.

Valet i delstaten Sachsen-Anhalt i början av juni gav också de gröna något att fundera över. Trots att man alltid har haft svårt att övertyga väljarna i de östtyska delstaterna, så var resultatet på 5,9 procent en besvikelse.

Som rätt sannolikt gäller ändå i det här skedet att de gröna sitter med i den regering som bildas efter valet den 26 september. Den mest sannolika regeringspartnern är Armin Laschets kristdemokrater.

”Delvis distansering från idealen”

Det stöd som de gröna har i opinionsmätningarna är något som det lilla ekologiska partiet ÖDP i det här skedet endast kan drömma om.

På den livligaste gågatan i staden Erlangen strax norr om Nürnberg står man och samlar namnteckningar för att överhuvudtaget kunna vara med i valet den 26 september.

ÖPD har en hel del likheter till de gröna, men samtidigt är man också mån om att betona de skillnader som finns.

– Den viktigaste skillnaden är att vi inte tar emot donationer av företag, föreningar eller andra organisationer. Det här är viktigt för att vi ska kunna förbli ett oavhängigt parti, säger partiets kandidat Sarah Sandmann.

Inom partiet ser man det som möjligt att eventuellt kunna locka väljare som inte längre känner sig hemma hos de gröna.

– Jag anser nog att de gröna åtminstone till en del har distanserat sig från sina ideal. Där har ÖDP en viktig roll att ifrågasätta det som de gröna gör, så att de inte fjärmar sig alltför långt från de ideal som ursprungligen liknade våra, säger ÖDP-kandidaten Christian Stadelmann.

 Där han på vissa punkter definierar sitt parti som mer borgerligt än de gröna, ser han samtidigt att den gröna säkerhetspolitiken inte går att jämföra med ÖDP:s fredspolitik.  

– Då de gröna satt i den tyska regeringen år 1999 var de med om att bestämma att tyska soldater för första gången sedan det andra världskriget kriget skulle delta i en krigsinsats. Operationer som den i det dåvarande Jugoslavien är något som vi aldrig kan godkänna, fortsätter Stadelmann.

Svåra kompromisser på kommande

Då de gröna var med i förbundskansler Gerhard Schröders två regeringar mellan åren 1998 och 2005 var kampen mellan de två flyglarna inom partiet, i motsats till i dag, fullt synlig.

När utrikesminister Joschka Fischer inför det egna partiet talade för ett deltagande i Natos Kosovooperation blev han attackerad med en påse röd målarfärg.

I efterhand har just beslutet om Kosovoinsatsen setts som den konkreta stund då de gröna allra senast satte pragmatism och en fortsatt regeringsmedverkan i centrum för sin politik.

En liknande attack som den mot Fischer skulle knappast riktas mot de nuvarande partiledarna Annalena Baerbock eller Robert Habeck, men samtidigt tvingas de leva med att det gröna partiet i dag av många uppfattas som betydligt mer tandlöst än tidigare.

De grönas partichef talar i en mikrofon i samband med valkampanj
Bildtext De grönas partichef Annalena Baerbock är samtidigt partiets kandidat till posten som förbundskansler efter valet.

– I de grönas klimatpolitik ser många för mycket kompromisser, men partiet är under press också när det gäller utrikespolitiken. Man frågar sig till exempel en hur hård säkerhetspolitik de gröna är beredda att gå in för, säger professor Ursula Münch.

– För de gröna kommer kompromisserna att vara svåra, men utan dem kommer man inte att kunna vara med och styra landet.

Münch ser ändå att de gröna är beredda att gå långt för att sitta med i nästa regering. Hon hänvisar till situationen efter valet 2017, då det var liberalerna och inte de gröna som hoppade av förhandlingarna med Merkel och hennes kristdemokrater.

I höst kommer det sannolikt till nya regeringsförhandlingar med kristdemokraterna och deras nya partichef Armin Laschet.

– Inom de gröna finns nog fortfarande också mycket grönt i synnerhet om man ser till lokalpolitiken. Men det är förstås annorlunda i den nationella politiken där man måste kompromissa i de stora frågorna, säger ÖDP-kandidaten Sarah Sandmann.

Bland aktivisterna i klimatlägret är domen ändå betydligt hårdare.

– De gröna är nog tyvärr beredda att gå med på alltför många kompromisser. Klimatkrisen kompromissar inte, men de gröna verkar inte ta det här i beaktande, säger Eva Schreiner från Fridays for Future.

Diskussion om artikeln