Hoppa till huvudinnehåll

Vetamix

"Jag vill bestämma själv!" – pandemiförnekarna har ofta förlorat sin tilltro till våra myndigheter

En demonstration av pandemiförnekare i Helsingfors. Våren 2021.

I den här artikeln tittar vi närmare på vilka människor som hör till den lilla kritiska gruppen av pandemiförnekare och vaccinationsmotståndare och vad det kan tänkas vara som driver dem till att tänka i konspirationsteoretiska banor.

En alternativ förklaring kan kännas lättare att hantera och mer spännande. Den här artikeln bygger på intervjuer gjorda under inspelningarna till Spotlight-avsnittet Pandemiförnekarna som du kan se här:

Redaktör Annvi Gardberg har gjort intervjuerna med docent och akademiforskare i psykologi Anna Soveri vid Åbo Universitet och Jan Antfolk, biträdande professor i psykologi Åbo Akademi.

Enligt Anna Soveri har erfarenheter från tidigare forskning visat att maktlöshet och oförmåga att kontrollera vad som händer, kan leda till väldigt olika sätt att hantera konflikter.

Profilbild på akademiforskare Anna Soveri.
Bildtext Anna Soveri som är docent och akademiforskare vid Åbo Universitet har forskat i grupperna som ställer sig kritiskt till pandemin och till coronavacciner.

– Det här är ett sätt att få mera kontroll. Man har kanske en alternativ förklaring till varifrån pandemin kommer eller ett alternativt sätt att hantera pandemin, säger Soveri.

Det är lättare att göra uppoffringar om vi litar på att det myndigheterna säger är den bästa lösningen. Om man inte litar på det, om det är för stora uppoffringar för just mig, kan det leda till att man inte vill följa dem. Man kanske känner för att gå ut och protestera mot dem, fortsätter hon.

En demonstration av pandemiförnekare Vapauden puolesta i Helsingfors, våren 2021.
Bildtext Vapauden puolesta protesterar mot pandemirestriktionerna i Helsingfors i mars 2021.

De som motsätter sig restriktioner känner sig ofta utanför, som offer för restriktioner. Då kan de genom att protestera och vara av annan åsikt få en känsla av att de besitter värdefull kunskap.

Och när man går med i protesterna träffar man andra människor som tänker likadant. Man blir minoriteten som vet bättre än majoriteten. Det kan leda till att man i slutändan blir en hjälte om det visar sig att myndigheterna hade fel, säger Soveri.

– Vi tänker väl alla alltid så.  Vi går sällan omkring och tänker att vi har fel. Jag tror att det är viktigt att ta fasta på just känslan av att du kan känna dig viktig om du är den som kan se igenom en chimär eller ett missförstånd som andra människor tror på.  Jag tror att det är en ganska stark drivkraft åtminstone hos en del av dem som protesterar, säger Jan Antfolk.

Jan Antfolk
Bildtext Jan Antfolk är biträdande professor i psykologi Åbo Akademi. Han har forskat i varför vissa väljer att förneka en pandemi.

– Det ligger också en spänning i det, en orsak till varför människor går in i konspirationstänkande; jag har rätt i något som alla andra har fel. I det här fallet handlar det om hälsobeslut. Om man är emot den syn på hälsa som resten av samhället har, fortsätter han. 

– Ju mera man vänder sig till alternativa vårdmetoder och ju mera positiv till alternativa vårdmetoder man är, desto mera sannolikt är det att man inte tror på restriktioner och att man inte vill ta coronavirusvaccin. Man tänker att coronavaccinet skulle ses som en fribiljett ut ur restriktioner men våra studier visar att det i hög grad är samma människor som motsätter sig båda, berättar Anna Soveri.

Finländarna är ett lydigt folk

I Finland är det ovanligt att man är emot restriktioner enligt den studie som Soveri och Antfolk gjorde för ett år sedan. De flesta litar på att de råd hälsovårdsmyndigheter och andra myndigheter ger är de rätta.

Det ligger också en spänning i det, en orsak till varför människor går in i konspirationstänkande - jag har rätt i något som alla andra har fel

― Jan Antfolk, bitr. professor i psykologi, ÅA

 

Vad vacciner beträffar varierar resultaten något, men i snitt är 60-85 procent av invånarna villiga att ta vaccin och situationen ändras hela tiden ju mer information vi får om vaccinerna.

– I vissa åldersgrupper har man redan vaccinerat upp till 90 procent av medborgarna. Det tyder ju på att man kanske i början underskattade hur många som kommer att att ta vaccinet. I riskgrupperna är man är kanske extra noggrann med att ta vaccinet, säger Antfolk.

– Vi har en stark tilltro till myndigheter i Finland. Tvärtemot vad många tror har tilltron ökat under senaste tiden också om det finns en bild av att tilltron undergrävs, men den är överdriven, tilläger Antfolk.  

Mielenosoittajia kansalaistorilla Helsingissä.
Bildtext Ett alternativt synsätt på framtiden, presenterades på Vapauden puolesta gruppens demonstration i Helsigfors i mars 2021.

Vilka är de här människorna som inte tror på hela pandemin och inte vill vaccinera sig?  

– Det är en ganska splittrad grupp med många olika och egna motiv. De kan förekomma enskild sårbarhet och för vissa har restriktionerna varit extra krävande. De har varit jobbiga för alla men för vissa ännu tyngre, säger Antfolk.

– Att motsätta sig restriktioner betyder per definition att man är av annan åsikt. Det är centralt i fenomenet. Man har en alternativ förklaring som inte är den samma som den som myndigheterna ger. Det här har mycket att göra med tilliten till de instanser som rapporterar om pandemin, och fattar beslut om restriktioner, berättar Anna Soveri.  

Coronaviruspandemin har medfört att människor är mycket mera medvetna om sjukdom, smittor, immunförsvar och vaccin och hur vaccin kan skydda mot sjukdom.

― Anna Soveri

Bakomliggande orsaker till varför man inte följer restriktionerna varierar, men det centrala är den låga tilliten till myndigheter. Man har sin egen syn på hälsa.

Mielenosoittajia kylttien kanssa.
Bildtext Vapauden puolesta, gruppens demonstration på Medborgartorget i Helsingfors i mars 2021.

– Det är mitt beslut, om jag vill ta vaccin. Ingen ska komma och säga åt mig att så här måste du göra. Här kommer trotset in. Man har behov att gå emot regler och att få bestämma själv, säger Soveri.

Vilka är de gemensamma dragen för de här grupperna?

– Vi ser att det finns olika grupper bland dem som motsätter sig och förnekar pandemin. Men vi ser också att de här grupperna har mycket gemensamt.

De som motsätter sig vaccin och de som vänder sig till alternativa vårdformer är delvis samma människor men det verkar som om orsakerna är litet olika, berättar Soveri. 

Coronaviruspandemin har medfört att människor är mycket mera medvetna om sjukdom, smittor, immunförsvar och vaccin och hur vaccin kan skydda mot sjukdom.

Mielenosoittajia kansalaistorilla Helsingissä.
Bildtext Under Vapauden puolestas protester i mars 2021 valde man att hålla om varandra i stället för att hålla avstånd.

– De människor som hellre söker sig till alternativa vårdmetoder än till skolmedicin gör det kanske för att de ser mediciner som någonting som skadar människan, medan de ser alternativ vård som någonting som är fritt och som stärker ens eget immunförsvar - någonting renare som är fritt från gifter, berättar Soveri om forskningsresultaten

Ofta upplever de som förhåller sig kritiskt till hela pandemin och till vacciner att de vet bättre och har den rätta informationen.

– Men det kan vara att man söker informationen väldigt selektivt. Man kanske söker efter en vetenskaplig studie som stärker ens egen åsikt. Men vetenskap är en helhet, man kan inte plocka enskilda studier eller resultat. Om man dessutom läser vad som helst så betyder det att man är påläst. Man har inte alltid tillgång till trovärdig och hållbar information, säger Antfolk.

Vetenskapen och informationen kan förändras när man får fram nya forskningsrön, säger han.

Man kanske söker efter en vetenskaplig studie som stärker ens egen åsikt. Men vetenskap är en helhet, man kan inte plocka enskilda studier eller resultat

― Jan Antfolk, bitr. professor i psykologi, ÅA

– För oss forskare är det så här vetenskapen alltid går till men för andra människor kan det vara nytt och främmande, tillägger Soveri.

Aktivisterna hänvisar väldigt mycket till att under hela våren sade myndigheterna att munskydd inte behövs, men nu ska de användas, det här drar de fram på nytt och på nytt, vad visar det här?

– Det är ett bra exempel på hur man selektivt använder vetenskap, man kunde också tänka att, se så bra vi har fått fram ny information, säger Antfolk.

Det att vi har så få som är sjuka i Finland kan bero på att restriktionerna har fungerat så bra. 

Att tro på konspirationsteorier kan ge människor en känsla av att de har kontroll i den här situationen.

Information kan användas på två olika sätt. Det som lätt händer när människor går djupt in i konspirationstänkande är att de enbart ser bevis som stöder tanken att saker inte är så som de ser ut att vara eller så som myndigheterna säger, utan det handlar om någon hemlig organisation, berättar Soveri.

Om man ifrågasätter den officiella sanningen så till den grad blir det svårt att med faktaargument få igång en diskussion där båda är öppna för varandra.

Konspirationsteori som försvarsmekanism

Det finns olika sorters försvarsmekanismer för att känna att vi har större kontroll över tillvaron. Konspirationsteorier är ett sätt att få mera ordning på tillvaron, för att känna att man inte är helt maktlös, säger Anna Soveri.

Att tro på konspirationsteorier kan ge människor en känsla av att de har kontroll i den här situationen.

– Konspirationsteorier är inte det enda sättet att få kontroll, en del kanske slukar statistik och nyheter och för att ha en känsla av att vara uppdaterad. Konspiration kan vara en spegelbild av samma slags tänkande fast det tar en helt annan riktning, avslutar Jan Antfolk.

Mer om ämnet på Yle Arenan