Hoppa till huvudinnehåll

Kommunalvalet 2021

Faktagranskning: Är vaccinationstakten i Finland bland de snabbaste i världen och blir det tomater från Närpes utan invandrare?

Uppdaterad 11.06.2021 12:11.
Sanna Marin, Anna-Maja Henriksson, Li Andersson och Jussi Halla-Aho i debatt
Bildtext För fjärde gången granskade vi fakta ur valkampanjen.

Statsminister Sanna Marin (SDP) anser att Finland hör till världseliten i att bekämpa coronapandemin, men är det sant? Vi granskade också påståenden om tomat- och gurkskörden i Närpes och om könsneutrala trafikmärken. Det här är den fjärde och sista riksomfattande artikeln med faktagranskning från kommunalvalskampanjen.

“Inga tomater utan invandring”

Påstående: “Till exempel i Närpes är situationen den att de tomater och gurkor som vi dagligen får köpa, skulle inte finnas om det inte fanns personer med invandrarbakgrund. Finländare vill inte göra det arbetet.” SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson i Yles stora valdebatt 11.5 2021 vid en timme, 20 minuer och 51 sekunder.

Motivering: Mika Palosaari direktör för Österbottens TE-byrå säger till Yle att om det inte fanns utländska säsongsarbetare i växthusen under plockningstiden skulle situationen vara dålig. Arbetet i växthusen kräver mycket arbetskraft då det görs för hand.  

Närpes har en lång tradition av utländsk arbetskraft. Palosaari uppskattar att av de som jobbar i växthusen är 10 procent finländare och 90 procent utlänningar.  

Närpes hör till den Sydösterbottniska regionen där arbetslöshetsprocenten är låg, 3,7 procent. I april var arbetslöshetsprocenten i Närpes endast 3,4 procent. 

Enligt Palosaari betyder de här siffrorna att det är svårt att få arbetskraft i regionen. Bland de arbetssökande finns det heller ingen som söker jobb i växthus.

“En miljard mindre på äldrevården”

Påstående: "Man har uppskattat att Finland använder en miljard euro mindre på äldreomsorgen än de andra nordiska länderna. Vi använder också minst på hälsovården i en jämförelse med alla andra nordiska länderna." Li Andersson (VF) i den svenskspråkiga partiledardebatten 7.6 vid 10 min 42 sek.

Motivering: Finland använder klart mindre pengar på åldringsvården än andra nordiska länder. Teppo Kröger som är chef för spetsenheten för forskning om åldrande och omsorg vid Jyväskylä universitet uppskattade för två år sedan att en miljard euro till skulle höja Finland till en nivå som motsvarar medeltalet för de andra nordiska ländernas satsningar på äldreomsorgen. 

Enligt Kröger är skillnaden ändå mycket större. Den senaste jämförbara statistiken från år 2017 visar att Finland använder cirka 1,6 miljarder mindre på åldringsvården än medeltalet för de andra nordiska länderna.

Jämförelsen har gjorts i förhållanden till bruttonationalprodukten, BNP: Finland använde år 2017 1,6 procent av BNP  till åldringsvården. Sverige använde 2,2  procent av BNP och Norge 2,3 procent av BNP till åldringsvården. 

Den totala skillnaden för att komma i nivå med Sveriges satsningar på åldringsvården är cirka 8 miljarder euro. Norge använder cirka 5 miljarder euro mer på åldringsvården än Finland.  Enligt Kröger är det svårt att jämföra Finland med Danmark då den danska statistiken varierar från år till år väldigt mycket. 

Eftersom Anderssons påstående är i underkant blir slutsatsen att det är inte sant. 

Inte heller minst i Norden

Li Anderssons andra påstående om att Finland använder minst pengar på hälsovården i jämförelse med alla andra nordiska länderna stämmer inte heller. 

Statistikcentralen har gett ut rapporten Tilastoraportti 15/2021 där det finns en jämförelse bland OECD länderna över deras utgifterna för hälsovården i förhållande till bruttonationalprodukten BNP mellan åren 2000 - 2019. 

År 2019 var Finlands hälsovårdsutgifter i förhållande till BNP 9,2 procent. De högsta hälsovårdsutgifterna hade Sverige (10,9 %), Norge (10,5 %) och Danmark (10,0 %). Island hade lägre hälsovårdsutgifter i förhållande till BNP än Finland, 8,8 %.

För OECD länderna toppades statistiken år 2019 av USA med 17,0%  hälsovårdsutgifter av BNP. De andra länderna med höga hälsovårdsutgifter var Schweitz (12,1%), Tyskland (11,7%) och Frankrike (11,2%). 

"Bäst i test i coronakrisen"

Påstående: “Faktum är att Finland har skött koronapandemin bäst i Europa och vaccineringen framskrider snabbast. Det att vi har skött smittsituationen så bra, ja i själva verket har begränsningarna i Finland gällt under mycket kortare tider och dessutom varit mycket lättare än in i många andra länder.” Partiordförande Sanna Marin (SDP) i MTV:s valtent 8.6.

Motivering: Enligt OneWorldinData har Finland skött pandemin bra inte bara i jämförelse med Europa utan också med hela världen.

Räknat per en miljon invånare har det dött minst personer i Finland (174) inom EU. På andra plats kommer Cypern (419) och Danmark (435). 

Vid en jämförelse med hela Europa ligger dödstalen i förhållande till folkmängden i Finland på en tredje plats. Island (85) och Norge (145) har klarat sig med färre personer som dött i pandemin.

Enligt EU:s European Centre for Disease Prevention and Control har 59,4 procent av befolkningen i Finland vaccinerats en gång. Det betyder i EU en andra plats för Finland efter Malta med 65,8 procent. På tredje plats kommer Ungern med 59,2 procent.

Samma källa uppger att inom hela Europa har Island vaccinerat sin befolkning till 66,5 procent. Enligt Reuters Covid-19 Tracker:s site kommer San Marino upp till 63,8 procent och Storbritannien på 60 procent. Sammanfattningsvis så ligger Finland i hela Europa på en femte plats. 

Enligt THL:s hälsosäkerhetschef Mika Salminen är coronastatistiken för EU tillförlitlig och därför kan ländernas statistik jämföras med varandra. 

Salminen konstaterar att sjukvården i Finland har haft en lika låg belastning som i Norge. Dessutom har vi inte haft utegångsförbud som i många andra europeiska länder.

Enligt THL:s överläkare Hanna Nohynek har Finland haft hög klass när det gäller den första vaccinations omgången. Det här beror på att tiden för att få den andra sprutan är längre i Finland än i många andra EU länder. Med en mellantid på 12 veckor har man försökt se till att så många människor som möjligt ska snabbt få ett första skydd.  

Trots att Finland har skött koronapandemin bra så stämmer inte Martins påstående när det gäller vaccinationerna för hela Europa. Däremot stämmer påståendet för EU:s medlemsländer till en del. 

Höga levnadskostnder och sämst tillväxt

Påstående: "Vi har redan nu de högsta levnadskostnaderna i hela Europa. Finland har sämst tillväxt i nästan hela världen." Elina Valtonen (Saml) i den svenska partiledardebatten 7.6 vid 12 min 38 sek.

Motivering: Finland hör till de dyrare länderna oberoende av hur man räknar. Det konstaterar dosent Ilja Kavonius, vid Centret för konsumentforskning vid Helsingfors universitet.

För att kunna jämföra kostnadsnivåer rekommenderar Kavonius Eurostat/OECD:s beräkningar över individers köpkraft med korrigeringar. Det betyder att den offentliga sektorns tjänster som skola och hälsovård ingår i beräknandet av konsumtionen. Här finns dock ett problem då den offentliga sektorns priser uppskattas enligt deras kostnader och är därför inte direkt jämförbara med den privata sektorns marknadspriser. Trots problemet mäter Eurostat/OECD:s beräkningar bäst kostnaderna för den privata konsumtionen. 

Eurostat/OECD:s beräknar visar ändå att Luxembourg, Danmark, Irland och Sverige har högre levnadskostnader än Finland.  

När det gäller frågan om tillväxten beror det långt på vilka faktorer man jämför med. Ilja Kavonius rekommenderar att man använder Eurostat:s statistik som baserar sig på BNP-tillväxt per capita. 

Utgående från statistiken kan man beräkna att från 1995 har tillväxten i Finland varit större i förhållande till referensländer som till exempel Sverige och Tyskland. Tillväxten är större än medeltalet för EU:s medlemsländer. Men om man räknar tillväxten i förhållande till år 2010 så har tillväxten varit långsammare vilket beror på finanskrisens problem. 

Från år 2015 har tillväxten varit rätt snabb och är klart bättre än EU:s medeltal och ligger högre än många referensländer.

När tillväxten mäts är det viktigt att vara medveten om vilken tidsperiod som avses.

Könsneutrala trafikmärken - behövs de?

Påstående: “På samma sätt som Finland hör till finländarna, hör kommunerna till kommuninvånarna. Om pengarna inte räcker till allt måste man prioritera. Kommuner behöver inte koordinatorer för mångkulturella verksamheter. Dessutom behöver kommuner inte könsneutrala trafikmärken.” Partiordförande Jussi Halla-aho  (sannf.) i partiordförandeutfrågningen 18.5.

Bedömning: Går inte att granska.

Motivering: Halla-ahos påstående innehåller inte fakta som kan granskas. Till exempel kan kommuner inte påverka hur  trafikmärken ska se ut utan det regleras i trafiklagen. 

Enligt Trafikledsverket är det en allmän vanföreställning att trafikmärkena håller på att förnyats för att de ska vara könsneutrala. Orsaken, enligt Trafikledsverket, är att trafikmärkena ska bli tydligare och enklare att avläsa. 

Den nya vägtrafiklagen trädde i kraft i fjol. De nya trafikmärkena tas i bruk under en övergångsperiod på 10 år.

Halla-ahos påstående är med andra ord åsikter och kan därför inte granskas.