Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Maffiabossens hämnd: När gangstern Sedat Peker anklagar makteliten för mord, våldtäkter och knarksmuggling sitter turkarna klistrade vid skärmarna

En man i vit skjorta talar med lyft hand.
Bildtext Sedat Pekers videor har samlat miljontals nedladdningar på sociala medier.

Maffiabossen Sedat Peker sitter i ett tomt konferensrum i ett hotell. Hans svarta skjorta är uppknäppt och en guldkedja blänker på hans bröst. Peker radar upp anklagelse efter anklagelse mot makteliten i sina långa videoinlägg. Miljontals turkar ser på hans program då fort de laddas upp på Youtube.

Under se senaste veckorna har den kända turkiska maffialedaren Sedat Peker lagt ut nya videor varje vecka. På videorna anklagar han flera av Turkiets mäktigaste män för korruption, mord, våldtäkter, illegala vapenaffärer och narkotikasmuggling.

En del av anklagelserna överensstämmer med uppgifter från andra källor. Till exempel att Turkiet beväpnat den syriska jihadiströrelsen Tahrir al-Sham (tidigare al-Nusra och syriska al-Qaida) och köpt olja av jihadister.


Kokainaffärer i Venezuela


Hur det står till med sanningshalten i andra anklagelser är mer oklart.

Peker anklagar till exempel ex-premiärminister Binali Yildirims son Erkam Yildirim för inblandning i storskalig kokainsmuggling. Enligt Peker reste Erkam Yildirim tidigare i år till Venezuela för att öppna en ny smuggelrutt.

Yildirim har förnekat uppgifterna och uppger att hans son besökte Venezuela för att överlämna coronabistånd till landet.

Enligt Peker är videorna en hämnd för att hans politiska allierade inte skyddat honom för polisen. Han anklagar också polisen för att ha behandlat hans fru och barn illa under en husrannsakan.

Huvudmålet för Pekers attacker har hittills varit inrikesminister Suleyman Soylu.

Programmet är inte längre tillgängligt
Maffiabossen Sedat Peker anklagar den turkiska eliten för massivt maktmissbruk.
Maffiabossen Sedat Peker anklagar den turkiska eliten för massivt maktmissbruk. - Spela upp på Arenan


Soylu är en av de starkaste politikerna i president Recep Tayyip Erdogans maktparti AKP.

– Suleyman Soylu kan beskrivas som den stora maktfaktorn bakom Erdogan i dag, säger Turkietforskaren Paul Levin vid Stockholms universitet.

Turkiets inrikesminister Suleyman Soylu.
Bildtext Inrikesminister Suleyman Soylu beskrivs som den starkaste kraften bakom president Erdogan.

Sedat Peker är inte vilken gangster som helst.

– Peker säger att han haft nära kontakter till högt uppsatta medlemmar i maktpartiet AKP, bland annat tidigare inrikesministrar och den nuvarande inrikesministern, säger Levin.

Många verkar tro på anklagelserna

En stor del av turkarna verkar - i alla fall delvis - tro på de anklagelser som Peker kommer med. Hans videor har massiv publik, enskilda avsnitt kan ha närmare 20 miljoner visningar, och avslöjandena debatteras flitigt på sociala medier i Turkiet.

Peker har varit en central spelare i den skugglika turkiska så kallade djupa staten. USA:s ex-president Donald Trump talade ofta om en djup stat som ska ha motverkat hans politik.

Termen blev snabbt populär bland hans anhängare trots avsaknaden av bevis för den djupa statens existens.

Men termen härstammar från Turkiet där den djupa staten är verklig och livsfarlig. Den hänvisar till ett nätverk bestående av maktpolitiker, affärsmän, högermiliser, militärer och inte minst kriminella som styrt Turkiet från skuggorna.

Den djupa staten har använt sig av kriminella för att terrorisera och mörda vänsterpolitiker och andra som anses utgöra ett hot mot makthavarna.

Erdogan växlade kurs

När Erdogan kom till makten i början av 2000-talet försökte han i alla fall delvis bryta den djupa statens grepp om samhället. Han ville speciellt minska militärens och den militära underrättelsetjänstens inflytande.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan
Bildtext Erdogan verkar ha ändrat sin inställning till den djupa staten under de senaste åren.

Men under de senaste åren har något förändrats, säger forskaren Paul Levin. Delvis beror det på konflikten med en tidigare allierad.

Erdogan samarbetade länge med den islamistiska Gülenrörelsen, men sedan bröt samarbetet samman. Efter det har Erdogan utsett rörelsen till sin huvudfiende, som han beskyller för bland annat det misslyckade kuppförsöket 2016.

– Det verkar som att Erdogan efter det lutat sig mot den här gamla djupa staten. Han har också allierat sig med det ultranationalistiska partiet MHP, och MHP är det parti som haft många av kontakterna med de här nätverken, säger Levin.

Försvagad president

För president Erdogan är skandalen högst ovälkommen. Erdogan är känd för att kunna skaka av sig skandaler utan att ta nämnvärd skada i folkopinionen, men den här gången kan det vara annorlunda.

Huvudorsaken är att den turkiska ekonomin är i uselt skick och många turkar kämpar för att klara vardagen.

Erdogan ligger också sämre till i enkäterna än han gjort tidigare. Opinionsundersökningar visar att Erdogan riskerar att förlora nästa presidentval. Både Istanbuls och Ankaras borgmästare ligger före presidenten i folkopinionen.

– Det finns ett utbrett missnöje. Hans parti AKP gjorde en bottennotering i enkäterna nyligen. Han är isolerad internationellt och så kommer den här väldigt spektakulära korruptionsanklagelserna, säger Levin.

Erdogan har helt enkelt inte råd att förlora nästa val, och han kommer därför att försöka klara sig ur krisen med alla möjliga medel.

– Jag tror det man ska titta på är hur Erdogan kommer att försöka ta sig ur det här snarare än om han kommer att klara sig. Men samtidigt ska man inte underskatta att det här är en allvarlig utmaning för Erdogan, säger Levin.

Det är inte heller omöjligt att Erdogan nu är så svårt skadad att det inte blir någon återhämtning.

– Det är alltid så att en auktoritär stat framstår som stabil fram till den dag då den inte längre är det.


Källor: Süddeutsche Zeitung, Reuters, AFP