Boken “Tills alla dör” blottlägger Sveriges problem med gängkriminaliteten – den nya kriminella generationen vill synas så mycket som möjligt 

Boken "Tills alla dör" är en balanserad och stark skildring av de svenska gängkrigen, skriven av journalisten Diamant Salihu. Han har under flera års tid grävt i Sveriges blodigaste gängkrig någonsin: kriget mellan Shottaz och Dödspatrullen i Rinkeby i nordvästra Stockholm. Konflikten är sammanvävd med det digitaliserade samhällets klickfixering. Varför dödar unga pojkar varandra och hur bidrar vi till det genom att lyssna på den häktade rapartisten Yasin Byn?

Det är en vanlig onsdag den 22 juli och året är 2015.

Izzy är endast 19 år gammal.

Han ska snart dö. Han vet bara inte om det ännu.

För Izzy har fullt upp, han leder ett rån mot ett Forexkontor i en förort utanför Stockholm och det går bra. Gänget lyckas plocka med sig över 200 000 euro och försvinner i väg på mopeder. Ingen kommer till skada. Ännu. Inte förrän på kvällen, när ryktet har börjat sprida sig i Rinkeby och den ännu yngre Maslah, som är med i samma kompisgäng, får reda på vad som har hänt. 

Han blir förbannad. Men inte för att han gått miste om pengarna, för han blir erbjuden delar av summan de andra kom över. Sextonåriga Maslah är ändå djupt kränkt. Han ville också vara med i rånet som han varit med och planerat. Han ska hämnas. Därför kommer Izzy att bli skjuten och dö. Och det är när det dödsbudet kommer som unga killar som förut endast varit småtjuvar och knarkförsäljare tar till vapen. 

Maslah själv skjuts ett dygn senare. Izzy och Maslah begravs samma dag och bredvid varandra. Men ingen vill vittna, ingen vågar prata och mordutredningarna strandar och läggs ner. I stället tar “kriget” vid, som de inblandade kallar det för.

Och fler unga pojkar ska dö. Indiana och Sakarie. Atto, Karar, Hamza, Fayye, och Gucci. 

När Shottaz-associerade rapparen Jaffar Byn får frågan av polisen om hur länge våldet ska fortsätta svarar han:

– Tills alla dör.

Så heter också kriminalreportern och journalisten Diamant Salihus bok som försöker kartlägga Rinkebykonflikten. Han har i åratal arbetat med att kartlägga och förstå den värld som Yasin Mahamoud och andra rappar om.

Men det råder en extrem tystnadskultur i gängmiljön, hur är det att försöka rapportera och få folk att prata som inte gör det?
– Det är extremt krävande för oss journalister som vill skildra den här miljön när de som är involverade i konflikterna inte vill prata. Och då inte ens de som bor i lokalområdet, som är de som drabbas av det här våldet, heller inte vill prata för att de är för rädda. Man är tvungen att bygga ett förtroende långsamt, så att människor upplever sig trygga med vad de berättar. Man behöver inte citera människor eller ha dem framför en kamera. När man väl byggt upp ett förtroende är det inte lika svårt att få människor att faktiskt berätta vad de vet. För alla som bor i de här utsatta områdena vill att situationen ska bli bättre, säger Salihu.

Lyssna på inslaget här:

Diamant Salihu i samtal om boken "Tills alla dör" som handlar om de svenska gängkrigen

15:27

Hjälper att visa intresse

Diamant Salihu har vunnit många centrala personers förtroende och fått dem att prata. 

– Jag visade att jag helt genuint vill försöka förstå den här konflikten och de faktorer som är bakomliggande. Jag har visat att jag vill förstå bakgrunden på varenda involverad individ. Hur kunde det bli så att en person som upplevdes som lite bråkig i lågstadiet några år senare kunde råna taxichaufförer med kniv eller bli dömd för dubbelmord? Hur kunde det ske? När man genuint försöker förstå, när man pratar med alla människor som vågar prata, när man läser alla handlingar och så vidare kommer man också närmare den verkliga bilden och det uppskattar människor. Att man anstränger sig för att förstå. 

Från början var Yasin som vilken tonåring som helst

Diamant Salihu

Boken Tills alla dör visar hur Rinkebykonflikten är sammanvävd med det digitaliserade samhällets fixering vid att få så många klick som möjligt. Den lyfter ett nytt begrepp som innefattar misshandel och förnedring inför mobilkameror som filmar allt, gillande på instagram och massvis med strömningar på Spotify: i boken kallar Diamant Salihu det för uppmärksamhetsekonomi.

Radikalisering inom gängmiljön

Känslan av ett mellanförskap leder till att man hittar sin identitet i gangstermiljön. Man är mån om att skapa sig en egen identitet.

Här hittar vi en grupp unga pojkar, flera av dem barndomsvänner med i huvudsak somaliskt ursprung. De här pojkarna befinner sig i ett slags dubbelt utanförskap: de är frikopplade från både den svenska rättsordningen och från rättskipande tradition från föräldrarnas ursprungsland, som till exempel löser konflikter med blodspengar. 

Men varför är det så unga personer som vänder varandra ryggen och brukar allt detta våld?

– Det har skett en väldigt snabb radikalisering av våld. Samtidigt som en ung generation i de svenska förorterna radikaliserades in i den militanta och islamistiska miljön och valde att åka till Syrien och anslöt till terrorsekten IS, skedde exakt samma radikalisering av våld i Sverige. Några drogs snabbt in i gängmiljöns blodiga konflikter där man väldigt snabbt gick från slagsmål till att ta till vapen och ha ihjäl varandra. Man skyr inga medel för att bli av med varandra, för insatsen är så hög. Det handlar om liv och död.

Många har vuxit upp i samma område, de har spelat fotboll tillsammans på gården, de har gått i samma skola och suttit bredvid varandra i klassen och sovit över hos varandra. Men efter att kriget började har de varit tvungna att välja sida i det som i dag kallas Shottaz och Dödspatrullen.

Är det en förklaring att vi har en stor segregation och att vi har haft en väldigt dålig integration?

Diamant Salihu

Många har varit bästa kompisar med varandra. Det har klyvt ett helt samhälle och det har splittrat föräldrar och syskon. 

Yasin Mahamoud sitter häktad i väntan på domen

Men låt oss prata om Yasin Mahamoud, också känd som rapartisten Yasin Byn. Den kontroversiella och flertaligt prisade rapparen som sitter häktad i väntan på dom. Han är misstänkt för stämpling av kidnappning av en annan artist. Domen ska komma i juli, tror man.

– Från början var Yasin som vilken tonåring som helst som hade en musikalisk talang, berättar Diamant Salihu.

Men i området Rinkeby där han växte upp, uppstod också konflikten. 

– Allt eftersom konflikten eskalerade tvingades unga personer som mer eller mindre umgicks i de här kretsarna välja sida. Yasin valde Shottazsidan. Dels för att det finns släktband till den sidan och dels vänskapsband. Men man kan komma ihåg att Yasin var vän med båda sidorna från början.

Ju kändare Yasin sedan har blivit, desto mer tongivande har också rollen inom Shottaz blivit. Yasin har blivit som ett affischnamn för den sidan. 

– Man började beväpna sig och använda skottsäkra västar, Yasin var en av dem och dömdes faktiskt för några år sedan för grovt vapenbrott och satt i fängelse för det. Enligt polisen var det så att han och några andra beväpnade sig som en del i den här upptrappningen i konflikten mellan Shottaz och Dödspatrullen. 

Insatserna var så höga, båda sidorna visste att de var tvugna att kunna skydda sig själva och vara beredda att kunna ha ihjäl varandra.

Gangfluencern är här

I sina musikvideor hyllar Yasin personer på Shottazsidan som har dödats i konflikter. I sina videor ser man hur han umgås med personer som kopplas till höga positioner inom hans gäng. Enligt polisen blir det här ett sätt att marknadsföra sitt gäng och sin våldskapacitet. Man visar upp vapen och man sjunger om vissa saker som droger och så vidare. 

Yasin stärker sitt eget varumärke genom musiken och på det viset har han, enligt polisen, blivit en frontfigur för den ena sidan i den här blodiga och fruktansvärda konflikten, förklarar Salihu.

Det finns exempel på fler gangfluenencers i den gängkriminella världen. Yasin är en influencer och en artist, men samtidigt är han också en del i den gängkriminella miljön. 

Det finns andra som inte har det här artisteriet, men som ändå har över 20 000 följare på Instagram och en tongivande roll inom den gängkriminella miljön. De visar till exempel upp sin livsstil, de har champagneflaskor, dyra klockor, märkeskläder och visar upp det som anses vara ett våldskapital, säger Diamant Salihu. 

Alla som bor i de här utsatta områdena vill att situationen ska bli bättre

Diamant Salihu

I den här unga generationen finns det en uppfattning att om man inte syns så finns man heller inte. Man kan jämföra det med den äldre generationen kriminella som gjorde allt för att synas så lite som möjligt. 

Stor segregering och dålig integration

Sverige har under det senaste decenniet haft en stor ökning av dödsskjutningar i gängmiljö och landet ligger i topp när det gäller dödligt skjutvapenvåld i Europa. Det visar en ny rapport som Brottsförebyggande rådet presenterade i början av maj.

– Skjutningarna har skett framför allt i svenska förorter där det framför allt bor personer med invandrarbakgrund. De som dödas i de här konflikterna har framförallt invandrarbakgrund men många är födda i Sverige. De har gått i svensk skola och de har haft möjlighet att studera på universitet om de har velat. Den stora frågan är att hur det har kunnat ske här. 

Lyssna på det här avsnittet av podden Sällskapet för att höra diskussionen om "Tills alla dör", gängkrigen och gangfluencers.

Många av killarna Diamant Salihu har träffat beskriver att de varken identifierar sig med sina hemländers kultur och sina föräldrar traditioner eller med det svenska samhället. De upplever endast ett mellanförskap och därför skapar de sig en ny identitet – en gangsteridentitet. 

– Är det en förklaring att vi har en stor segregation och att vi har haft en väldigt dålig integration? Det är frågor som diskuteras i Sverige nu, säger Salihu.

Förra veckan kom beskedet, Grammisgalans mest omtalade och kontroversiella artist, den brottsmisstänkta rapparen Yasin, prisades för årets hiphop. Han kunde inte närvara på galan eftersom han sitter häktad, åtalad för misstänkt inblandning i kidnappning av en annan känd artist.

Yasin Mahamouds advokat har nu överklagat beslutet om att han ska vara fortsatt frihetsberövad i väntan på dom i kidnappningsärendet.

Samtidigt beviljas också Yasin 10 000 euro i skadestånd för en häktning 2019 när han var misstänkt för inblandning i ett mord skriver Aftonbladet.

Hiphopartisten Yasin nominerad till flera Grammis samtidigt som han står åtalad för stämpling till grovt brott – det här är turerna i fallet

Nya nomineringar till brottsåtalade artisten Yasin.

Borde vi krama våra bråkmakare och brottslingar?

Kramande polis och förebyggande polisarbete.