Hoppa till huvudinnehåll

Kommunalvalet 2021

Kommunalvalsanalys: Väljarna ville höra att vi inte ska höja skatterna

Petteri Orpo, en man i kostym och glasögon. Infälld i en cirkel, en man med glasögon.

Kritiken mot regeringens ekonomiska politik bar långt i kommunalvalet, skriver Svenska Yles politiska kommentator Anders Karlsson och analyserar vilka fem faktorer som blev avgörande i kommunalvalet 2021.

1. Samlingspartisterna röstade när andra låg på sofflocket

För Samlingspartiet var kommunalvalet 2021 en stor framgång. Partiet var klar etta och behöll den symboliskt viktiga borgmästarposten i Helsingfors. ”Hjärtat ligger sen också till höger”, sa partiordförande Petteri Orpo, och krävde förändring i regeringens politik.

Samlingspartiets väljare går förhållandevis pålitligt till valurnan och partiet är stort i de stora städerna, där det finns många röster. Det låga valdeltagandet spelade också in.

Regeringens ekonomiska politik och gräl under ramförhandlingarna fick fart på Orpo. Folket ville tydligen höra att vi inte ska höja skatterna, vilket Samlingspartiet körde hårt på i kampanjen.

Petteri Orpos ställning som partiordförande är igen stark och det ska mycket till för att utmana honom. Partiet kommer att utnyttja resultatet i rikspolitiken och utmana Sannfinländarna som oppositionens synligaste parti.

2. Socialdemokraterna litade för mycket på Sanna Marins popularitet

Det har varit så mycket tal om Centerns kris att få hunnit fundera på hur det ska gå för Socialdemokraterna. SDP ledde länge i galluparna och statsminister Sanna Marin var och är populär. Men i kommunalvalet var resultatet historiskt dåligt.

På valkvällen förklarade Marin resultatet med att regeringsansvaret spelat in och att man tvingats fatta svåra beslut. Andra kanske ser det som att regeringen tagit stora lån och inte klarat av att fatta svåra beslut.

Det är svårt att säga hur mycket resultatet har med Marin att göra. Eventuellt har partiet litat för mycket på hennes popularitet och fastnat i skötseln av coronapandemin.

Hanteringen av ”frukostgaten” väcker säkert diskussion inom partiet. Själv ville Marin inte spekulera under valkvällen.

3. Det riktigt stora maktövertagandet i Centerns hemtrakter uteblev

Sannfinländarna förutspåddes i ett skede kämpa om tätpositionen i hela valet och lämna rivalen Centern långt bakom sig. Sannfinländarna segrade stort, men ett riktigt stort kommunparti är man ännu inte en lyckad kandidatnominering till trots. Soffliggarna antas vara en orsak.

Vad ska Sannfinländarna göra med sin nyvunna makt? Enligt partiordförande Jussi Halla-aho kommer partiets värderingar och riktlinjer att synas tydligare i kommunerna.

Centern undvek de värsta katastrofscenarierna. Partiledningen förklarade redan att resultatet var bättre än befarat och att man tog en bra slutspurt.

Centern lyckades väl i kandidatnomineringen och partiets fotfolk är förhållandevis troget. Något omedelbart behov att lämna regeringen uppstod inte.

Det finns ändå all anledning att komma ihåg att resultatet är uselt ur ett historiskt perspektiv.

4. Regeringsansvaret tyngde (nästan) alla regeringspartier

Ett kommunalval handlar inte om regeringens popularitet. Valet var oberoende ett nederlag för också de medelstora regeringspartierna De Gröna och Vänsterförbundet.

De Gröna talade för bara ett par år sedan om att bli störst i hela landet. De drömmarna får partiet glömma.

Många tycker att De Gröna ger ett elitistiskt intryck. Partiet stöter ifrån sig en del väljargrupper.

Väldigt få trender verkar kunna rubba Svenska folkpartiet, vars väljare är trogna och går till valurnan. Partiordförande Anna-Maja Henriksson gjorde klokt i att motsätta sig skattehöjningar på partidagen. De borgerliga väljarna slöt upp.

5. Valet måste tas närmare väljarna också på valdagen

Valdeltagandet var riktigt dåligt. Speciellt deprimerande är det med tanke på att förhandsröstningen var en stor framgång. Långt fler förhandsröstade än i det förra kommunalvalet. Köpcentrum, tält och drive-in-lokaler fylldes av väljare.

Tröttheten på valdagen var förståelig efter en lång coronavår, men ett valdeltagande på 55,1 procent i vårt viktigaste val är mycket oroväckande. Valet arrangerades på ett tryggt och säkert sätt och coronaviruset förklarar inte hela katastrofen på valdagen.

Nu får partierna fundera på varför så få hittar en kandidat som de vill rösta på. Vi har städer och kommuner där mindre än hälften har använt sin röst. Det är mycket illa ur demokratisynvinkel.

Myndigheterna måste börja utnyttja webben och nya innovationer bättre, också på själva valdagen. Och vi får hoppas att kommunalval aldrig mer arrangeras i juni.

Till slut bör det sägas att många – oberoende av resultatet – är glada över att valet äntligen ägt rum. Det har ställvis varit väldigt dålig stämning på fältet och grälet om valets tidpunkt tog på krafterna.