Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Robson Lindberg, idrottare och hjärnskadepatient: Jag fick en hjärnskada i hockeyrinken – men i den världen talar man inte om livskriser

Robson Lindberg ler rakt in i kameran. Bakgrunden är en grön skogsdunge.
Bildtext Robson Lindberg på god väg mot att bli världens bästa hjärnskadepatient. Nu sommarpratar han om sin resa från sjuksängen – också om stunden han var nära att ge upp.

En tackling i hockeyrinken gav honom en hjärnskada som vände upp och ner på tillvaron. Men Robson Lindberg vägrade ge sig. I sitt sommarprat berättar han om vägen tillbaka, om hur han bestämde sig för att bli världens bästa hjärnskadepatient.

Under en hockeymatch 2016 blir Robson Lindberg tacklad och skadar huvudet. I ilfart körs han i ambulans till sjukhuset. Han hör en kvinna kommunicera med en sjuksköterska.

– Det är så konstigt, min son verkar inte känna igen mig.

Robson är förvirrad.

– Mamma? Vad gör jag på ett sjukhus? Varför säger gubben bredvid att hockey borde förbjudas i lagen? Och varför har jag så förbaskat ont i skallen?

Det görs undersökningar, men allt verkar vara i sin ordning. Han får tillåtelse av läkaren att resa till London på en arbetsresa, men i London glömmer han vem han är och vad han jobbar med. 

I sitt sommarprat klär Robson Lindberg sin hjärnskada i ord och ger lyssnaren en inblick i hur det känns att plötsligt lära sig det man tar för givet.

Vi vill uppmärksamma dig som lyssnar om att det här programmet behandlar psykisk ohälsa, och innehåller detaljerade beskrivningar som kan skapa ångest. Är du orolig för din egen eller en närståendes mentala hälsa? Här hittar du en lista på olika stödtjänster.

Idrottaren Robson Lindberg om vägen tillbaka från hjärnskadorna
Idrottaren Robson Lindberg om vägen tillbaka från hjärnskadorna - Spela upp på Arenan

Hemma i Finland igen är han så otroligt trött, 12 timmars sömn per natt räcker ingenstans. Då och då försvinner synen på vänster öga. Och han får panikattacker i butiken. Det är för mycket ljud, ljus och människor. 

Robson tar en selfie med ett plaststöd fastspänt runt nacken.
Bildtext Selfie efter skadan i februari 2016.

Tolv veckor efter hockeytacklingen genomgår han en magnetröntgenundersökning. Han minns fortfarande vad hon sa: “Läkaren ringer om det är nånting, men det är aldrig nånting, sa sjuksköterskan.”

Två dagar senare ringer telefon.

– Sitter du? frågar läkaren. Du har åtta olika hjärnblödningar. Du har medelsvår till svår hjärnskada. Vi borde tala om hur det kommer påverka resten av ditt liv. 

I den hårda ishockeyvärlden talade vi aldrig om svåra saker

Det blir en lång kamp, inte bara fysiskt utan också mentalt. Men Robson Lindberg är inte ensam, han får stöd av familj och vänner. Och speciellt av en vän som också spelade ishockey och också hade drabbats av en hjärnskada.

- Vi delar samma kamp. Innan våra hjärnskador hade vi båda spelat ishockey och verkligen älskat den världen. Men i den världen talar man inte om depressioner och livskriser. I den världen försöker man bygga upp en immunitet mot allt som kan skada en.

Också Robsons mamma spelar en avgörande roll.

– Jag ville bo ensam, vilket var dumt på många sätt. Egentligen behövde jag mycket hjälp. Men jag skämdes. Jag var så sönder och kunde så lite. Och så behövde jag tid för att klura ut hur jag skulle förhålla mig till allt nytt.

Men Robsons mamma är orolig och insisterar på att få åka och hälsa på sin son.

– Hon visste att något var fel. Hon tittade på mig med den där blicken som bara en mamma kan ge. Att mamma typ trängde sig in i min lägenhet har räddat mitt underliga och underbara liv. 

Kampen om att sluta ljuga för sig själv

Robson beskriver sin hjärnskada som det mest kryptiska han någonsin varit med om:

– Man ser sig i spegeln och allt verkar normalt, men ingenting fungerar. Det är som att vara ett spädbarn. Hjärnan, eller egentligen är det väl egot, kämpar emot. Kämpar ... för mig.

Det tar ett par månader för Robson att inse allvaret. Gång på gång försöker han intala sig att allt är bra, men innerst inne vet han att han bara ljuger för sig själv. 

Till slut bryter han ihop i duschen och konstaterar:

– Jag är 30 år gammal. Jag hittar inte till matbutiken. Jag kan inte försörja mig själv. Jag är hjärnskadad.

På väg mot att bli världens bästa hjärnskadepatient

Ögonblicket när han bryter samman i duschen blir avgörande. Där och då bestämmer sig Robson Lindberg för att det första han tänker på får bli hans nya mål:

– Att vinna VM i Ironman Triathlon – 3,8 kilometer simning, 180 kilometer cykling och 42,2 kilometer löpning, i ett kör.

Robson tränar löpning i shorts mitt i vintern.
Bildtext Att Robson brinner för idrott har varit en stor hjälp i rehabiliteringen.

Robson har hunnit testa på ett Ironman-lopp redan innan skadan och verkligen känt att det är hans grej. Nu låter målsättningen ändå i det närmaste omöjlig. Eller?

– Nånting inuti mig skrek att det här är min passion. Det här blir min väg ut. Det här är värt det.

Han inser fort att målsättningen är bra, men mycket långsiktig. Han behöver ett mellanmål. 

– Jag är smått tävlingsinriktad, så min tankegång blev följande: Om jag nu verkligen ska vara den här hjärnskadepatienten alla talar om, så då tänker jag vara den bästa hjärnskadepatienten jag bara kan.  

– Jag tänker ägna hela mitt liv åt att göra allt jag kan för att kanske få mitt liv tillbaka. Jag tänker bli världens bästa hjärnskadade patient. 

I sitt sommarprat berättar Robson Lindberg om den tuffa rehabiliteringen från sin hjärnskada – både fysiskt och psykiskt. Om kärleken till familjen och alla andra som hjälpt honom. Men också om hur illa det höll på att gå när han inte talade om hur illa han mådde.

Vegas sommarpratare sänds varje vardag kl. 10:03 och 22:15. Du kan lyssna när som helst på Arenan, programmet finns tillgängligt i ett år.

Den musikfria podcasten finns tillgänglig tills vidare, den kan du ladda ner och lyssna på också utomlands.

MUSIKLISTA

Slipknot: Dead Memories

Creedence Clearwater Revival: Fortunate Son

Eminem: Till I Collapse

John Mayer: Slow Dancing in Burning Room

Lighthouse Family: High

Dire Straits: Money For Nothing

Coldplay: O

AC/DC: For Those About To Rock

Mer om ämnet på Yle Arenan

Diskussion om artikeln