Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

"Jag har blivit deprimerad på köpet" – Henrik Kunis strid med försäkringsbolagets och FPA:s läkare har pågått i fem år och inget slut syns trots medborgarinitiativ

Uppdaterad 21.06.2021 08:44.
Man ligger i sjukhussäng
Bildtext Henrik Kuni var två månader på sjukhus efter olyckan i början av 1990-talet.

"En formalitet" – det kallar Henrik Kuni lagändringen som medborgarinitiativet om försäkringsläkare ledde till i praktiken. Lagändringen träder i kraft i juli. Då ska försäkringsläkare lova att de handlar "i enlighet med befintlig information, min sakkunskap och mitt samvete" när ansökningar om sociala förmåner som exempelvis sjukpension avslås eller beviljas.

Årligen beräknas cirka 5 000 till 10 000 personer få avslag på sina ansökningar om sjukpensionering. Henrik Kuni i Korsholm har fått avslag flera gånger trots att fyra olika läkare konstaterat att han är arbetsoförmögen.

Kuni har i mer än fem år kämpat mot försäkringsbolag och Folkpensionsanstalten. 

Han råkade ut för en arbetsolycka för 30 år sedan när han körde tankbil. Den hamnade snett och när han skulle ut och titta gled den och han fastnade mellan tankbilen och ett träd. 

– Bäckenet brast, det lät som när en kvist bryts, berättar han.

Han återhämtade sig, började studera och fick jobb som transportplanerare i mitten av 1990-talet.

Medelålders man pratar.
Bildtext Henrik Kuni i Korsholm har fått avslag flera gånger trots att fyra olika läkare konstaterat att han är arbetsoförmögen.

Bäckenet hade vuxit ihop snett, trots det klarade Henrik av att jobba även om det gjorde ont. Smärtan tilltog med åren.

– Smärtorna blev så pass allvarliga att de påverkade koncentrationsförmågan och minnet. Det blev omöjligt att sköta jobbet som transportplanerare, eftersom det kräver noggrannhet, säger han.

För fem år sedan vände han sig till läkare. Läkarna såg inte någon möjlighet till rehabilitering och föreslog sjukpension. 

Arbetsförmågan finns kvar

Såväl försäkringsbolaget som Folkpensionsanstalten anser att Henrik fortfarande har arbetsförmåga kvar. Henrik får avslag på sin ansökan.

– De behöver inte motivera sina beslut, de säger bara att jag kan utföra mitt arbete. Jag skulle gärna arbeta om det var möjligt, men nu är det inte det, säger han.

Henrik är inte ensam om att få avslag på sin ansökan och försäkringsläkarnas förfarande väcker frågor. 

När man inte längre kan jobba på grund av antingen olycka eller sjukdom, kan man ansöka om sjukpension eller invalidpension. FPA betalar sjukpension och ett arbetspensionsbolag betalar invalidpension. Det är då den läkare som vårdar en som förordar sjukpension, men pensionen måste godkännas av en försäkringsläkare, antingen vid ett privat försäkringsbolag eller FPA.

För tre år sedan startades ett medborgarinitiativ om försäkringsläkare. Initiativet undertecknades av 60 000 människor och resultatet blev en ändring i lagen från och med början av juli.

Sakkunnigläkare som jobbar för försäkringsbolag eller Folkpensionsanstalten ska intyga att de fattar beslut "i enlighet med befintlig information, min sakkunskap och mitt samvete."

Enligt Social- och hälsovårdsministeriet är målet att förstärka tron på systemet, inte förändra det.

Medelålders man tittar framåt.
Bildtext Henrik Kuni säger att det är tungt att få avslag på avslag, som dessutom innehåller väldigt lite motiveringar.

Henrik Kuni är besviken på vad medborgarinitiativet ledde till.

– Nog hade jag hoppats att det skulle bli mer än en formalitet. Det som har skett hittills har haft väldigt liten betydelse, säger han. 

Till domstol

Kuni var inte nöjd med det nekande beslutet så han har överklagat.

Han har fört sitt ärende vidare till Besvärsnämnden för social trygghet och Försäkringsdomstolen. 

De har båda valt att hålla med försäkringsbolaget och Folkpensionsanstalten som anser att Henrik Kuni kan fortsätta jobba, trots att han har nedsatt hälsa.

– Jag förstår att försäkringsbolagen ska ha något att säga till om, men när de struntar i flera läkares åsikter blir det ohållbart. Att gå igenom en process som det här tär på människan. Själv har jag blivit deprimerad medan jag hållit på och kämpat. 

Försäkringsläkare kommer att begära mer information 

På Föreningen för försäkringsläkare i Finland är man ändå nöjd med lagförändringen. Man tror att det kommer att förändra försäkringsläkarnas sätt att jobba. 

– Försäkringsläkare kommer att vara mer intresserade av patientjournaler och dokument i framtiden. Min gissning är att vi kommer att begära ännu mer information om patienten i framtiden, säger Ari Kaukiainen som är ordförande för Föreningen för försäkringsläkare i Finland. 

Har ni inte gjort det tidigare? 

– Jo, det har vi gjort och jag tror vi fortsätter i den här utvecklingen

Rätten till sociala förmåner

När medborgarinitiativet behandlades i riksdagen lyfte riksdagsledamöter fram att det finns en misstro mot systemet som bör åtgärdas. 

Att långvarigt sjuka människor nekas en social förmån på grund av ett beslut av en läkare som endast läst papper, motsvarar inte finländares rättskänsla. 

Ari Kaukiainen katsoo kameraan aulassa
Bildtext Ari Kaukiainen säger att försäkringsläkare tolkar lagar om sociala förmåner, medan den behandlande läkare ska vårda patienten.

Ari Kaukiainen anser att försäkringsläkare har bättre möjlighet att bedöma rätten till sociala förmåner än behandlande läkare. 

– Försäkringsläkare ser väldigt många fall och kan sträva efter att behandla dem på samma sätt, säger Kaukianen.

Att systemet skulle vara godtyckligt, en term som nämns i medborgarinitiativet håller han inte med om. 

Olika läkare har olika roller

Social- och hälsovårdsministeriet vill inte förändra systemet med försäkringsläkare som ger utlåtande. Men de vill skingra misstankarna om att det är ett orättvist system. 

Detta görs från och med den 1 juli då även sakkunnigläkare måste bedyra att de fattar beslut "i enlighet med befintlig information, min sakkunskap och mitt samvete". 

– Strävan är att öka förtroende för systemet och skingra uppfattningarna om att det finns någonting som är grundläggande fel med vår sociala trygghet, säger Kirsi Terhemaa konsultativ tjänsteman på Social- och hälsovårdsministeriet. 

Också ministeriets tjänstemän känner till missnöjet med systemet. När folk får avslag ringer de och klagar. 

– Ur en individs perspektiv är det beklagligt att processer blir långa och slutar med avslag, det är begripligt att människor reagerar starkt, säger hon. 

Enligt Terhemaa ligger felet ändå inte i systemet utan i människors uppfattning om hur det fungerar. Läkarna har olika roller.

STM:n neuvotteleva virkamies Kirsi Terhemaa.
Bildtext Vårt mål är att förbättra informationen om försäkringssystemet, säger Kirsi Terhemaa konsultativ tjänsteman på Social-och hälsovårdsministeriet.

Den behandlande läkaren ger patienten vård men tar inget beslut om sociala förmåner. Det beslutet tar en sakkunnigläkare vid ett försäkringsbolag eller Folkpensionsanstalten som bedömer läkarutlåtande i förhållande till lagstiftning och andra beslut i likartade fall. 

– Vår målsättning är att sakkunnigläkare ska motivera sina beslut på ett bättre sätt som är begripligt för alla inblandade. På så sätt är det lättare att acceptera även om beslutet kan innebära en besvikelse, säger Terhemaa. 

Avslag gör en sällan arbetsförmögen

Av de som får avslag på en ansökan om invalid- eller sjukpension har endast 16 procent en arbetsplats fyra år efter avslaget, visar en undersökning som Folkpensionsanstalten har gjort.

Den här siffran förvånar inte Henrik Kuni som har lämnat in en ny ansökan om pension med nya läkarintyg.

– Kroppen håller inte och vem skulle anställa mig när de ser vad jag har för problem.

Han hoppas att debatten om försäkringsläkarna fortsätter.

– Man måste fundera om det finns någonting man kan göra för de som faller mellan stolarna. Det kan inte vara i någons intresse att man slår sönder en persons liv.