Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Invasiva arter åker snålskjuts på plastskräp över världshaven – kan överleva i åratal och hotar känsliga ekosystem

Uppdaterad 15.06.2021 14:26.
Plastskräp i havet
Bildtext Invasiva arter åker snålskjuts på plastskräp i havet

Plastskräp som hamnar i havet har visat sig vara ett utmärkt sätt för invasiva arter att sprida sig. Enligt forskare lever de också längre ute på havet än man tidigare har trott var möjligt. Med hjälp av plastskräp hittar främmande och invasiva arter sin väg också till avlägsna platser, som Påskön. 

När Japan drabbades av en katastrofal tsunami år 2011 sveptes uppskattningsvis fem miljoner ton skräp ut i havet. 

Det var delar av förstörda hus, bilar, båtar, broar, vägar. Mycket av skräpet blev kvar vid den japanska kusten, men en del flöt iväg över Stilla havet och nådde stränderna i Alaska, Kalifornien och Hawaii. 

Förstörda hus nära Iwaki efter tsunamin i Japan 11.3.2011
Bildtext Uppskattningsvis fem ton skräp sveptes ut i havet i tsunamin i Japan år 2011.

Och med skräpet kom liftare. 

En undersökning som The Smithsonian Environmental Research Centers (SERC) har gjort visar att närmare 300 japanska arter transporterades till avlägsna stränder efter tsunamin. 

Det var frågan om bland annat havsanemoner, havssniglar och kräftdjur som hade hakat fast sig på plastskräpet. 

Havsanemon
Bildtext Bland annat havsanemoner följde med på plastskräp från Japan.

30 av dem var kända invasiva arter. 

Forskare och över hundra frivilliga spårade tsunamiskräpet i sex års tid och det visade sig också att de här liftarna överlevde på drift ute på havet mycket längre än man tidigare hade trott. Mer än fem år i vissa fall.  

De var också redo att föröka sig när de väl flöt i land. 

– Före det här trodde vi inte att de här organismerna, som lever vid kusten, kunde överleva tillräckligt länge ute på havet för att ta sig längre sträckor, säger Greg Ruiz forskare vid SERC till National Geographic. 

Marina arter har alltid rört på sig, men plastskräpet ger dem större möjligheter

Olika marina arter har på ett eller annat sätt alltid förflyttat sig hundratals kilometer över världshaven. 

De har åkt snålskjuts på flytande klumpar av sjögräs, på träbitar, i barlastvatten på fartyg, på fartygsskrov och så vidare.   

Men i takt med att plastskräpet i världshaven bara ökar så ger det olika arter en större möjlighet att flytta på sig och att ta sig längre bort. Detta eftersom plast inte ruttnar eller löses upp. 

Och det här oroar forskarna. 

– Det finns inga gränser för vart plastskräpet kan flyta med inkräktare ombord, säger David Barnes, forskare vid British Antarctic Survey till tidningen The Guardian. 

– Tiotusentals arter kan migrera vart som helst under årtionden. 

Platsavfall på strand
Bildtext Det finns inga gränser för vart plastskräpet kan flyta.

Invasiva arter hotar den biologiska mångfalden och tränger ut inhemska arter. De kan föra med sig sjukdomar och parasiter och sätta ytterligare press på ekosystem som redan är pressade av överfiske och nedsmutsning. 

Till exempel följer forskare nu noggrant med en musselart som härstammar från Medelhavet, men som har spridit sig till USA:s och Kanadas västkust. 

Den kan föra med sig en parasit som inte ännu finns i de vattnen. 

Långspindad sjöborre
Bildtext Den långspindade sjöborren är en invasiv art som har tagit sig från Indiska oceanen till Medelhavet.

Invasiva arter kan också hota livsmedelssäkerheten och människors hälsa. Vissa arter är giftiga. Till exempel långspindad sjöborre och vissa manetarter som har tagit sig från Indiska oceanen till Medelhavet. 

Vad är det för skillnad på främmande art och invasiv art?

Främmande arter är djur, växter, svampar, eller mikroorganismer som inte förekommer naturligt på ett visst område, utan med hjälp av människan avsiktligt eller oavsiktligt har flyttats från organismens naturliga utbredningsområde. Många främmande arter har varit till stor nytta för människor till exempel inom jordbruk när främmande grödor och husdjur har gett jordbruket möjlighet att blomstra.

En främmande art som allvarligt kan förändra sin omgivning på ett oönskat sätt, till exempel genom att konkurrera ut inhemska arter eller sprida smitta eller parasiter, kallas för invasiv. De invasiva arterna har ofta egenskaper som gör att de är tåliga, växer snabbt och förökar sig effektivt. Invasiva arter hotar den biologiska mångfalden och skadar naturen så att ekosystem rubbas.

I Finland räknas bland annat lupin, vresros, jätteloka, mink, mårdhund och spansk skogssnigel till de invasiva arterna.

Källa: smithsonianmag.com, vieraslajit.fi, havochvatten.se, Naturvårdsverket

Speciellt hot mot känsliga miljöer som Antarktis och Galápagosöarna

Invasiva arter är speciellt ett hot mot känsliga miljöer. Bland annat har man enligt David Barnes hittat främmande arter i Södra ishavet som har förflyttat sig dit med plastskräp.

Tidigare har man trott att ishavets iskalla vatten skulle hålla dem borta. 

Antarktis
Bildtext Antarktis marina arter har utvecklats nästan fullt isolerade från resten av världen

Antarktis marina arter har utvecklats nästan fullt isolerade från resten av världen. Och det skulle enligt Barnes vara förödande om invasiva arter skulle få fotfäste där.

Också Galapagosöarna är ett orosmoment för forskarna. 

Den berömda sköldpaddan ensamme George på Galapagosöarna
Bildtext Galápagosöarna är kända för sitt unika djurliv, som Galápagossköldpaddan.

Öarna med sitt unika djur- och växtliv kämpar redan nu med stora mängder plastskräp som flyter i land. 

I en del av skräpet har man hittat främmande arter. Också där kunde invasiva arter ställa till det rejält.

Inte ens de mest avlägsna platserna på jorden är trygga för främmande arter. 

Påskön ligger mitt ute i södra Stilla havet 3 700 kilometer från Chiles kust. 

Statyer på Påskön
Bildtext Främmande och invasiva arter hittar fram också till de mest avlägsna platserna, som Påskön.

Forskare vid Universitetet i Oviedo i Spanien undersökte plastskräp som hade flutit i land på Påskön. Det visade sig att över 30 procent innehöll främmande organismer. 

Bland annat skräddare, en viss sorts krabba och koralldjur. 

Påskön
Bildtext Plastskräp hittat längs med Påsköns stränder.

I en annan undersökning, gjord av samma forskare, hittade man invasiva arter i plastskräp på en 200 kilometers sträcka längs med kusten i Biscayabukten.   

Där fanns det till exempel japanskt jätteostron och australisk havstulpan. 

Havstulpaner som fäst sig vid båtbotten.
Bildtext Havstulpaner åker gärna snålskjuts på plastskräp.

Svårt att stoppa invasiva arter så länge det finns plast i haven

Enligt forskare är det svårt att sätta stopp för att främmande och invasiva arter sprider sig okontrollerat över haven.

– Eftersom man inte kan stoppa organismer från att göra vad de gör så är det enda sättet att stoppa dem att ta bort deras färdmedel, säger Eva Blidberg, sakkunnig på stiftelsen Håll Sverige rent, till The Guardian.

Hon har tidigare arbetat med ett EU-projekt där man kartlägger och övervakar plastskräp i Östersjön. 

Plastskräp på strand
Bildtext Så länge det finns plastskräp i haven är det svårt att stoppa invasiva arter.

Att spåra plastskräp med hjälp av bland annat satelliter och observationer från fartyg är viktigt, enligt Blidberg.

– Men det viktigaste är att få stopp på nedsmutsningen, säger hon. 

Källor: National Geographic, NOAA, The Guardian, sciencedirect.com, Science, energylivenews.com, galapagosreport.org, The Smithsonian Environmental Research Center

Diskussion om artikeln