Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Nu har kvinnorna majoritet i fullmäktige i alla huvudstadsregionens städer – "Männen har dominerat väldigt länge"

Uppdaterad 15.06.2021 10:21.
Vaalimainokset Helsingissä. Kuntavaalit 2021. 24.5.2021.
Bildtext Fullmäktigemöte i Esbo, 2016.

För första gången någonsin har alla huvudstadsregionens fyra städer (Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla) kvinnlig majoritet i fullmäktige. Av hela landets invalda fullmäktigeledamöter är bara 40 procent kvinnor.

Efter att rösträkningen i årets kommunalval var färdig stod det klart att det nu är kvinnorna som dominerar i huvudstadsregionens kommunalpolitik. Fullmäktige i Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla fick alla en kvinnlig majoritet. 

Av huvudstadsregionens kommuner är det nu bara Kyrkslätt, som faktiskt tidigare haft en knapp kvinnlig majoritet, som nu har fler invalda män än kvinnor. 

Huvudstadsregionen sticker ut då man jämför med hela Finlands könsfördelning. Allt som allt är kvinnorna nämligen fortsättningsvis i minoritet, bara 40 procent av alla landets nu invalda kandidater är kvinnor.

"Inte är karlarna dåliga"

Av huvudstadsregionens kommuner har den största procentuella förändringen gällande könsfördelning skett i Grankulla. Under förra valperioden bestod fullmäktige där till 43 procent av kvinnor, men i och med söndagens val har den siffran stigit till 54 procent.

Samlingspartiets Virva Wahlstedt, som suttit i Grankullas fullmäktige sedan 2009, ser positivt på att så många kvinnor valdes. Å andra sidan är könsfördelning inte något hon lägger speciellt stor vikt vid.

– Inte vet jag om det är så stor skillnad vem som sitter i fullmäktige, huvudsaken är att de är kompetenta och kan sina saker. Såklart är det bra att kvinnor är med mer och mer, men det betyder inte att karlarna skulle vara dåliga, säger hon.

"Drömmen är fifty-fifty"

Esbo är en av de få kommuner i Finland som sedan tidigare haft kvinnlig majoritet i fullmäktige. I och med det här valet steg andelen kvinnliga ledamöter ändå från 56 procent till 63 procent.

SFP:s Eva-Lena Gästrin, som blev omvald i Esbo, hoppas att det här är ett steg mot naturlig jämställdhet inom kommunalpolitiken. Enligt henne är drömmen för framtiden en fifty-fifty fördelning mellan män och kvinnor.

– Men jag tror att för att nå jämställdhet måste man gå från ena ändan till den andra. Nu har männen dominerat väldigt länge, så före vi kommer till mitten måste vi kanske gå den vägen att kvinnorna dominerar, säger Gästrin.

SFP-politikern Eva-Lena Gästrin.
Bildtext Eva-Lena Gästrin (SFP) har suttit i Esbo fullmäktige sedan 2017.

Gästrin tror inte det är en slump att så många kvinnor nu valdes in i Esbo. Hon gissar att en orsak är statsminister Sanna Marin (SDP) och hennes regering.

– I stället för tre kostymklädda herrar ser vi hela tiden fyra eller fem kvinnor stå och berätta för oss hur det går för Finland. Plötsligt kan kvinnor i alla åldrar se hur man kan vara kvinna och politiker. Därför blir det också lättare att rösta på en kvinna, och kanske vi kvinnor äntligen börjar hitta vår naturliga plats inom politiken.

De Grönas Saara Hyrkkö är positivt överraskad över den stora andelen kvinnor i Esbofullmäktige.

– Det är intressant, och Esbo har ju haft många kvinnor i fullmäktige tidigare. Gröna är ju näst störst i Esbo, och vi har också många kvinnor i gruppen, så det påverkar också siffrorna, säger Hyrkkö.

Stadsplanering för män, hälsovårdsfrågor för kvinnor

I Vanda steg andelen kvinnor i fullmäktige från 48 till 55 procent – en utveckling som bland annat SFP:s invalda kandidat Patrik Karlsson välkomnar. Han tror att fler kvinnor i fullmäktige kan ha en positiv inverkan på diskussionsklimatet.

– I sakfrågor tror jag inte kön har en så stor betydelse, men nog då man jobbar med strategier och värden. Där kan det nog ha en inverkan om det finns fler kvinnor med som diskuterar och fattar beslut, säger Karlsson.

I Helsingfors var könsfördelningen jämnare under förra valperioden, med 51 procent män och 49 procent kvinnor. Efter söndagens kommunalval har Helsingforsfullmäktige nu en kvinnlig majoritet på 56 procent.

Enligt Vänsterförbundets invalda Veronika Honkasalo kan det vara flera orsaker som ligger bakom resultatet.

– Partierna själv har jobbat väldigt mycket för jämställdhet, och nu syns resultatet.

Också begränsade möjligheter att göra valkampanj kan enligt Honkasalo ha haft en inverkan på att så många röstade på kvinnor.

– Kampanjer fördes mycket på sociala medier. En annan möjlig faktor är att skolfrågorna dominerade starkt i Helsingfors, spekulerar hon.

veronika honkasalo, Vänsterförbundets kandidat i riksdagsvalet 2015
Bildtext Veronika Honkasalo (Vf) har suttit i Helsingfors stadsstyrelse sedan 2015.

Trots att andelen kvinnor i fullmäktige ökat finns det enligt Honkasalo ändå jämställdhetsaspekter kvar att jobba med.

– Vi har haft ganska stora problem med att män dominerar i vissa frågor, som till exempel stadsplanering och kommunal ekonomi, säger hon.

I frågor om utbildning och social- och hälsovård är det däremot kvinnor som hörs mest.

– Själv hoppas jag att vi arbetar för att både kvinnor och män kan uttala sig om vilka teman som helst, att vi skulle komma ifrån den här starka tudelningen.

Enligt nuvarande lagstiftning måste det finnas åtminstone 40 procent av vardera könet i kommunens nämnder, direktioner och stadsstyrelsen. Kvoteringen gäller inte ordförandeposterna, vilket betyder att könsfördelningen på dessa poster varierar.

"Kön är inte irrelevant"

Då det gäller politiken som förs tycker Wille Rydman, Samlingspartiets ledamot i Helsingfors, att kön är ganska egalt. Också i Samlingspartiets kandidatuppställning i Helsingfors vägde könsfördelning ganska lätt i vågskålen, enligt honom.

Samlingspartiet har ändå fler invalda kvinnor än män i Helsingforsfullmäktige.

– Jag tror alla partier försöker få så omfattande kandidatlistor som möjligt, båda könen och olika bakgrunder. Men jag tror det är de politiska linjerna som avgör, könet spelar inte hemskt stor roll, säger Rydman.

En ung man i grå kostym och ljus slips. På bilden riksdagsledamoten Wille Rydman.
Bildtext Wille Rydman (Saml) har suttit i fullmäktige i Helsingfors sedan 2012.

SFP:s fullmäktigeledamot Silja Borgarsdóttir Sandelin ser lite annorlunda på saken.

– Man får inte en balanserad uppsättning beslutsfattare om man inte har en mångfald bland kandidaterna, så visst måste det vara en medveten satsning från partierna, säger hon.

Enligt Borgarsdóttir Sandelin är kön inte heller irrelevant då det handlar om den politik som görs i kommunerna. Hon tror att beslutsfattarnas bakgrund och egna erfarenheter spelar en viktig roll, speciellt i frågor som gäller vår vardag.

Bild på Silja Borgarsdóttir Sandelin.
Bildtext Silja Borgarsdóttir Sandelin är fullmäktigeledamot i Helsingfors sedan 2016.

Borgarsdóttir är också inne på att vissa frågor verkar engagera kvinnor mer än män, och tvärtom.

– Jag lämnade nyligen in en motion om barnmorskornas arbetsmiljö. Ser man på vem som har undertecknat motionen så är det klart fler kvinnor. Kanske man kan dra några slutsatser från det.