Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Betänkandet om social- och hälsovårdsreformen är klart – allt tyder på att reformen kan bli verklighet den här gången

Uppdaterad 15.06.2021 15:50.

Social- och hälsovårdsreformen har tagit ett stort steg framåt då riksdagens social- och hälsovårdsutskott kom med sitt betänkande om reformen. Oppositionspartierna ställde sig ändå inte bakom utskottets betänkande.

Meningsskiljaktigheterna var stora under utskottets presskonferens. Skiljelinjerna var tydliga mellan regeringspartiernas representer i utskottet och oppositionens.

Både Samlingspartiet och Sannfinländarna hade lämnat in avvikande åsikt till betänkandet, båda partierna med egna motiveringar.

Utskottets ordförande Centerns Markus Lohi däremot gladde sig över att betänkandet äntligen är klart efter ett halvt år av hårt arbete och efter att utskottet har hört hundratals experter i frågan.

- Det finns ett stort behov av en reform. Den nuvarande splittrade servicestrukturen fungerar inte längre, säger Lohi.

Men också Markus Lohi medger att reformen i sig inte löser alla problem, att mycket ansvar ligger på välfärdsområdenas axlar för att bygga upp en fungerande vård.

Han säger att utskottet har gjort hundratals ändringar i regeringens ursprungliga förslag. En del av dem har handlat om teknikaliteter medan andra har gjorts utgående från de olika utskottens utlåtanden.

Oppositionen är ytterst kritisk

Utskottets viceordförande Mia Laiho (Saml) kommer med besk kritik mot reformen då det är hennes tur att ta till orda.

Laiho säger att reformen inte förbättrar möjligheten till att få vård snabbare och hon ser inte heller att den förbättrar jämlikheten mellan invånare som bor på olika håll i landet.

- Utskottet har visat grönt ljus men det betyder inte att det här är vettigt, säger Laiho.

Enligt henne leder reformen inte till minskade utgifter för social- och hälsovården utan snarare tvärtom. Hon säger att det kostar mellan tre och fyra miljarder att enkom bygga upp välfärdsområdena.

Laiho är också oroad för kommunernas ekonomi då en stor del av pengarna förs över till landskapen.

Också Sannfinländarna lämnar in avvikande åsikt. Arja Juvonen som är partiets medlem i utskottet säger bland annat att partiet skulle ha velat att kommunerna skulle ha fortsatt sköta äldreomsorgen. Juvonen ser också en risk i att flera sjukhus på olika håll i landet läggs ner.

- Vad ska kommunerna göra med de fastigheter som blir tomma?, frågade Juvonen.

Hon befarar också att fattigt folk i glesbygden i framtiden måste betala mera för att få vård.

Uppfattningen om basfakta skiljer sig också på många punkter mellan oppositionen och regeringen. Ett exempel är att samlingspartisten Mia Laiho befarar att 1 500 personer sägs upp om reformen går igenom, medan socialdemokraternas Aki Lindén är övertygad om att reformen leder till 10 000 nyanställningar.

SFP:s Rehn-Kivi är lättad över att arbetet i utskottet är klart

Svenska folkpartiets representant i utskottet Veronica Rehn-Kivi anser att det är naturligt med motsättningar mellan oppositionens och regeringens representanter i utskottet.

- Det hör kanske till i politiken att regeringspartierna och oppositionen är lite av olika åsikt i en så här stor reform. Min första känsla är lättnad, att vi äntligen är klara med det här jättestora arbetet.

Veronica Rehn-Kivi haastattelussa.
Bildtext Veronica Rehn-Kivi har suttit fem år i riksdagen och har under hela den tiden haft reformen på bordet.

Rehn-Kivi sitter också i Grankullafullmäktige och säger att det är klart att Grankulla är en av de stora förlorarna i den här reformen.

- Vi betalar mera än vad vi nu har satt på social- och hälsovården, men å andra sidan så blir vi kompenserade, säger hon.

Enligt henne blir också invånarna i Grankulla äldre så kostnaderna för hälsovården skulle i vilket fall som helst ha stigit om några år.

Utskottet tog inte ställning till en landskapsskatt

Utskottets ordförande Markus Lohi ser inte heller han någon större dramatik i motsättningen mellan oppositions och regeringens representanter i utskottet. Han tackar alla medlemmar i utskottet för ett gott samarbete.

- Det är inte exceptionellt att oppositionen föreslår egna alternativ. Den här reformen är tillräckligt bra för att vi kan starta här, säger Lohi.

Utskottet tog inte ställning till en möjlig landskapsskatt eftersom den inte ingick i regeringens förslag, men under presskonferensen kom det tydligt fram att oppositionen befarar högre skatter om en sådan införs.

Utskottets betänkande ska behandlas en första gång i plenum redan i morgon, onsdag. Det torde bli omröstning i riksdagen nästa vecka.

Enligt utskottsordförande Lohi kan landskapsvalet hållas som planerat i början av nästa år.

Bara vården och räddningsväsendet förs över till välfärdsområdena

Regeringens mål har varit att social- och hälsovårdsreformen den här gången ska vara enkel för att kunna genomföras. Tidigare reformförsök har fallit det ena efter det andra.

Regeringen Marins modell går ut på att i första skedet endast föra över social- och hälsovården och räddningsväsendet till välfärdsområdena, eller det som tidigare kallades landskap. Den förra regeringens kungstanke om valfrihet i vården är slopad.

Förutom de 21 välfärdsområdena som följer indelningen i landskap bildar Helsingfors en egen enhet. Staden tar själv hand om invånarnas social- och hälsovård. Nyland är i sin tur uppdelat i flera välfärdsområden.

Grundlagsutskottets utlåtande visade vägen

Ett första tecken på att regeringen Marins reform har en chans att gå igenom i riksdagen var grundlagsutskottets betänkande. Grundlagsutskottet stod i maj enhälligt bakom regeringens förslag, men ville ha vissa justeringar.

Grundlagsutskottet ville att Helsingfors kommunala självbestämmanderätt inte hotas av den statliga styrning det nya systemet väntas medföra. Den andra anmärkningen gällde uppsägningar av avtal med privata vårdbolag. Utskottet ville se en noggrann och tydlig avgränsning på den här punkten.

Första gången en vårdreform diskuterades var under Matti Vanhanens (C) regering år 2005.

Den senaste regeringen som leddes av Juha Sipilä (C) föll på att social- och hälsovårdsreformen inte godkändes i riksdagen. Regeringen Sipiläs reformförslag var inte förenligt med grundlagen enligt grundlagsutskottet.

Här kan du se hela social- och hälsovårdsutskottets presskonferens:

Vårdreformen viker in på slutrakan i riksdagen
Vårdreformen viker in på slutrakan i riksdagen - Spela upp på Arenan

Diskussion om artikeln