Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Kommunalvalskandidat satsade närmare 20 000 euro, men blev långt ifrån en fullmäktigeplats – en annan satsade 0 euro och valdes in

Socialdemokraternas valstuga i centrum av Helsingfors. Framför valstugan går en kvinna och en man med munskydd.
Bildtext Kampanjen inför årets kommunalval påverkades av coronapandemin. Kandidaterna var därför inte lika mycket ute bland väljare som normalt.

En påkostad valkampanj betyder inte alltid framgång i valet. De Grönas borgmästarkandidat Anni Sinnemäki hade en dyrare kampanj än Samlingspartiets Juhana Vartiainen. Och en SDP-kandidat i Helsingfors satsade närmare 20 000 euro, men blev långt ifrån en plats i fullmäktige. Stiftelsen för det tvåspråkiga Finland fick inför kommunalvalet rekordmånga ansökningar om valbidrag, men en tredjedel fick nej.

Vad kostar det att bli borgmästare i Helsingfors? Svar: 55 921 euro. Det var i alla fall kostnaden för Juhana Vartiainens (Saml) valkampanj. Vartiainen fick nästan 14 000 röster och varje röst kostade därmed fyra euro.

Hans största konkurrent Anni Sinnemäki (Gröna) hade en dyrare valkampanj. Hennes kampanj kostade över 8 000 euro mer, 64 300 euro. För hennes del blev kostnaden per röst över nio euro. 

Summorna är tagna från vardera kandidatens förhandsanmälan över valfinansieringen. Det är frivilligt att göra en förhandsanmälan till Statens revisionsverk.

Sinnemäki var också borgmästarkandidat i valet 2017 och då var hennes valkampanj nästan hälften billigare, samtidigt som hon då fick flera röster.

Borgmästare Jan Vapaavuoris (Saml) valkampanj kostade då 61 655 euro, vilket betyder att Sinnemäkis kampanj 2021 också är dyrare än Vapaavuoris 2017. 

Björn Wahlroos finansierade Vartiainens kampanj

Vartiainens kampanj finansierades med 12 213 euro av företag men eftersom inget enskilt bidrag översteg 800 euro behöver han inte redogöra vilka företag som gav pengar.

Största delen av hans kampanj, eller 43 708 euro, betalades med bidrag från privatpersoner. Vartiainen fick 3 000 euro av företagaren Kim Väisänen, Maria Planting, Mikael Planting och Björn Wahlroos. Vartiainen betalade inget ur egen ficka.

Största delen av Sinnemäkis valkampanj betalades av De Grönas partiförening i Helsingfors. Hon betalade 18 000 euro ur egen ficka, enligt sin förhandsanmälan.

Så mycket kostade borgmästarkandidaternas valkampanjer

Anni Sinnemäki (Gröna) 64 300 euro, 9 e/röst

Juhana Vartiainen (Saml) 55 921 euro, 4 e/röst

Nasima Razmyar (SDP) 25 300 euro, 3,20 e/röst

Eeva Kärkkäinen (C) 18 000 euro, 27,80 e/röst

Paavo Arhinmäki (VF) 13 700 euro, 3,16 e/röst

Tiina Ahva (Blå) 5 000 euro, 54,30 e/röst

Mika Ebeling (KD) 2 141 euro, 2,10 e/röst

Fotnot: Summorna är tagna från kandidaternas förhandsanmälan. Alla borgmästarkandidater har inte gjort en förhandsanmälan eftersom det är frivilligt att redovisa kampanjkostnaderna på förhand.

Kokoomuksen vaalikampanjointia Helsingin Narinkkatorilla.
Bildtext Helsingfors blivande borgmästare Juhana Vartiainen (Saml) hade en valkampanj som kostade nästan 56 000 euro.

Annorlunda valkampanj

Kampanjen inför årets kommunalval har på grund coronapandemin och olika restriktioner varit annorlunda än tidigare. Kandidaterna har fokuserat valreklamen till sociala medier och internet istället för att göra kampanj på gator och torg. Det här kan samtidigt innebära högre kostnader.

Utgående från förhandsanmälningarna över valfinansieringen hade Sinnemäki, Vartiainen, Nasima Razmyar (SDP), Emma Kari (Gröna) och Petrus Pennanen (SFP) de dyraste valkampanjerna i huvudstadsregionen. 

Alla fem uppger att deras kampanjer kostat över 20 000 euro. Sinnemäki, Vartiainen, Razmyar och Kari valdes in i Helsingforsfullmäktige medan Pennanen blev precis utanför på suppleantplats.

Satsade 19 000 euro - blev inte invald

En dyr valkampanj garanterar inte inval. Taru Reinikainen (SDP) ställde upp i Helsingfors och uppger i sin förhandsanmälan att kampanjen kostade över 19 000 euro, varav en stor del finansierades ur egen ficka.

Hon fick 199 röster och blev långt ifrån en fullmäktigeplats. 

– Personligen väntade jag mig ett bättre resultat. Vi gjorde mycket jobb tillsammans med mitt kampanjteam. Men SDP gick ändå framåt i Helsingfors och ökade med ett mandat i fullmäktige. Det kan jag vara glad över, skriver Reinikainen i ett mejl.

Varför ville du lägga över 19 000 euro av dina egna pengar på valkampanjen?

– Jag har i flera år varit intresserad av politik och påverkat i till exempel organisationer. Det är naturligt att jag också vill påverka inom politiken. Jag ställde för två år sedan upp riksdagsvalet och därför är kommunalvalet en naturlig fortsättning. 

Jag ansåg det vara meningsfullt att satsa allt jag kan på valet

– Men valarbetet är dessvärre dyrt, i alla fall när jag inte är ett känt namn på riksnivå. Det är ändå viktigt att nya personer och nya synvinklar kommer in i politiken. Jag ansåg det vara meningsfullt att satsa allt jag kan på valet.

Valdes in trots nollbudget

Enligt Reinikainen är summan på 19 000 euro inte slutgiltig utan en uppskattning. Hon skriver att kostnaderna för valreklam i sociala medier är uppskattade i överkant.

Om Reinikainen satsade stort utan att bli invald finns det också kandidater som uppger sig ha haft en nollbudget och blev trots det invalda.

Sannfinländaren Tom Packalén i Helsingfors redovisar i sin förhandsanmälan att kampanjen kostade honom 0,00 euro. Han fick 481 röster och återvaldes in i fullmäktige. Han sitter också i riksdagen.

"Jag trodde att det krävs en massa valreklam längs med vägarna för att väljas in"

Elina Kärkimaa tog med 69 röster De Grönas sista mandat i Kyrkslätt och också hon anger i sin förhandsanmälan att kampanjkostnaderna var 0,00 euro. 

– Pengarna borde inte vara avgörande för om någon väljs in i fullmäktige. Jag ville uttryckligen ha en nollbudget för kampanjen, säger hon.

Jag ville uttryckligen ha en nollbudget för kampanjen.

Kärkimaa är överraskad över att ha valts in i fullmäktige på första försöket.

– Jag trodde att det krävs en massa valreklam längs med vägarna för att väljas in. Men det här visar att det inte behöver vara så. 

Hon tror att hennes namn är bekant för att hon pratar med människor i omgivningen där hon bor och deltar i diskussioner i lokala grupper på Facebook. Hon har också aktivt fyllt i kandidattest för att väljare ska känna till hennes åsikter.

Johan Johansson är ordförande för Stiftelsen för det tvåspårkiga Finland.
Bildtext SFP-politikern i Grankulla, Johan Johansson, är styrelseordförande för Stiftelsen för det tvåspråkiga Finland som är en betydande valfinansiär.

Stiftelse fick rekordmånga ansökningar om valbidrag

En stor finansiär också i det här kommunalvalet är Stiftelsen för det tvåspråkiga Finland. Stiftelsens styrelseordförande Johan Johansson säger att stiftelsen fick in rekordmånga ansökningar om valbidrag.

I många ansökningar till stiftelsen hänvisas till att kandidaterna gör kampanj på sociala medier.

– Det har varit en trend redan i flera val, men i synnerhet under coronapandemin har kandidaterna gjort kampanj på sociala medier, säger Johan Johansson.

Adlercreutz och Kolbe fick 3 000 euro

Av de kandidater i huvudstadsregionen som gjorde en förhandsanmälan uppgav 18 att de fick bidrag från stiftelsen.

Mest pengar fick Anders Adlercreutz (SFP) i Kyrkslätt och Laura Kolbe (C) i Helsingfors. Båda fick 3 000 euro. Överlag varierar bidragen mellan 400 och 3 000 euro. Av borgmästarkandidaterna i Helsingfors är det bara Centerns Eeva Kärkkäinen som uppger sig ha fått bidrag från Stiftelsen för det tvåspråkiga Finland.

Johansson var själv kandidat för SFP i Grankulla och valdes på nytt in i fullmäktige.

– Jag har själv jävat mig när stiftelsens styrelse har behandlat ansökningar från kandidater i Grankulla, säger han.

Drygt 200 fick bidrag, medan närmare 300 ansökte

Stiftelsen för det tvåspråkiga Finland delade sammanlagt ut knappt 300 000 euro till drygt 200 kandidater i hela landet.

Antalet kandidater som ansökte om bidrag från stiftelsen var närmare 300, vilket betyder att omkring en tredjedel fick nej.

Enligt Johan Johansson kan en kandidat nekas bidrag om kandidaten ställer upp i en kommun där svenskan inte är hotad.

– Det är en faktor som påverkar, men det betyder inte att det kategoriskt blir nej. Vi ska ändå komma ihåg att stiftelsens ändamål är att på lång sikt trygga ett svenskspråkigt Finland. Därför behövs mer insatser i vissa kommuner och mindre i andra.

En stor del av stiftelsens bidrag brukar ges till kandidater i huvudstadsregionen. Men enstaka kandidater utanför huvudstadsregionen får också bidrag.