Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Grunden för psykisk vård i Österbotten stöps om – det här tycker experterna den ska innehålla

Fotokollage av en medelålders kvinna och man.
Bildtext Anne Salovaara-Kero och Kristian Wahlbeck tror att basservicen inom den psykosociala vården måste finnas nära folket. Om basvården fungerar minskar också trycket på specialsjukvården.

Även om alla läkarvakanser inom psykiatrin i Vasa sjukvårdsdistrikt skulle fyllas betyder det inte att allt ordnar sig. Marina Kinnunen, direktör för Vasa sjukvårdsdistrikt, säger att det är viktigt att förstärka basservicen och se över hur den ska se ut när sjukvårdsdistriktet övergår till Österbottens välfärdsområde vid årsskiftet.

Verksamheten för Österbottens välfärdsområde har redan smygstartat men på riktigt kör den igång vid årsskiftet. Då ska all social-, hälso- och specialsjukvård finnas i en och samma organisation.

Psykiatrin har länge varit ett hett debattämne på grund av psykiaterbristen. Det är inte bara i Vasa sjukvårdsdistrikt det råder brist på psykiatrar. Det är ett nationellt problem. En lösning för att lätta på trycket inom specialsjukvården är att satsa på bättre basvård.

Marina Kinnunen säger i en intervju för Yle Österbotten att det är viktigt att se på helheten och inte bara tänka att allt löser sig om man får tillräckligt med läkare.

Men hur ser då en god basservice ut inom det psykosociala området? Yle Österbotten ställde frågan till utvecklingschef Kristian Wahlbeck på Psykisk hälsa Finland rf och direktör Anne Salovaara-Kero på Österbottens kriscenter.

Satsa på kunnig personal nära folket

Kristian Wahlbeck säger att det viktiga skulle vara att det förebyggande arbetet fungerar, till exempel genom att utveckla elevvården. Men att det är också viktigt att servicen finns nära människorna på hälsocentralerna, att det finns kompetent personal och att vård ges snabbt.

Wahlbeck hoppas att det Psykisk hälsa Finland rf och många andra organisationer jobbat för, en terapigaranti, skulle vara genomförbar.

– Det vill säga att man ska få psykosocial samtalsbehandling inom en vecka efter det att man har sökt hjälp. Det här är en garanti som skulle hjälpa hela landet, men det skulle förstås också förpliktiga Österbottens välfärdsområde att ordna det så att det finns samtalsbehandling att få.

Hur ser det ut idag, kan man få det idag?

– I dag ser det inte alls bra ut, på många hälsocentraler har det här inte alls ordnats. Många hamnar att köa väldigt länge, upp till ett år för att sedan gå privat på samtalsbehandling med stöd från Folkpensionsanstalten.

– Här finns mycket att jobba med. Vi behöver psykiatriska sjukskötare, psykologer, olika psykoterapeuter, människor som är kunniga inom olika psykosociala arbetsmetoder i främsta linjen ute på hälsocentralerna.

Utvecklingsdirektör Kristian Wahlbeck på Föreningen för mental hälsa i Finland
Bildtext Kristian Wahlbeck anser att man borde få psykosocial behandling inom en vecka efter att man sökt hjälp. Så är inte läget i dag. Arkivbild.

Stöd från vaggan till graven

Anne Salovaara-Kero på Österbottens kriscenter må ha direktör i titeln men hon sysslar också med direkt kontakt med klienter i form av samtalsstöd. Hon jourar bland annat i den nationella finskspråkiga kristelefonen.

Hon ser att ensamheten ökat i och med coronapandemin men också att det har gått för långt när folk väl tar kontakt. Då mår de ofta så dåligt att är i behov av de tyngre tjänsterna och sen tvingas de stå länge i kö för vård.

Nu när formen för basservicen inom det psykosociala området i Österbottens välfärdsområde ska läggas tycker hon att man borde satsa på den psykiska hälsan i hela kedjan från vaggan till graven.

– Allt från rådgivning till småbarnsfostran, skolan, ungdomsservice, vuxna, arbetshälsovården och också våra seniorer som jag tänker blir i kläm och bortglömda. Att få en helhet och få en servicekedja som faktiskt fungerar.

Anne Salovaara-Kero från Fri från droger
Bildtext Anne Salovaara-Kero hoppas på satsning på psykisk hälsa som följer människorna från vaggan till graven. Arkivbild.

Hon anser att basservicen, vården borde finnas där människor samlas, till exempel på hvc. Och allt ska fungera med låg tröskel. Samtidigt har det gjorts en del på sistone i anställningar av psykiatriska skötare och skolcoacher, men mycket säger Salovaara-Kero har gjorts med coronapengar.

– Det som skulle vara viktigt för välfärdskommunen skulle vara att se till att de består. Utmaningen med barn och ungas psykiska ohälsa är inte på väg bort på en stund. Vi måste få bestående finansiering, de tjänster man nu bygger upp ska finnas där.

Som nämndes ovan upplever Salovaara-Kero att seniorerna ibland glöms bort när man pratar om psykisk ohälsa. Därför anser hon att mer stöd borde ges till de som möter och jobbar med seniorerna.

– Till exempel de som arbetar inom hemvården som besöker äldre, de skulle få vidareutbildning och stöd om man till exempel märker att någon äldre man eller kvinna mår dåligt. Men det kräver också tid, då ska de kunna stanna där och samtala med den här människan så det behöver också resurser.

Distans fungerar inte för alla men det fungerar för många

I dagsläget har Österbottens kriscenter en hel del att göra men de kan fortfarande ta emot alla som vänder sig till dem. Salovaara-Kero anser att det skulle vara viktigt att det finns en kedja så att tredje sektorn kompletterar den kommunala vården på ett bra sätt.

Något som de lärt sig i och med coronapandemin är att det fungerar bra att ha klientmöten på distans. Något som hon tror kunde fungera för välfärdsområdet.

– Det passar inte alla men det passar väldigt många. Om det kan underlätta och korta köerna till exempel är det hemåt. För många ungdomar är tröskeln lägre på det här sättet.

Uppmaning till ÅA att öka utbildningsplatser på psykologilinjen

Bristen på psykiatrer är inte något som enbart drabbat Vasa sjukvårdsdistrikt, utan det är ett nationellt problem. I början av juni sa Samuli Saarni, konsult, psykiater och docent i hälsovårdsetik, i en intervju för Yle Österbotten att fler utbildningsplatser kan lätta den nationella bristen på psykiatrar.

Vi har svårigheter att fylla de utbildningsplatser vi har i psykiatrin, däremot skulle det finnas skäl för Åbo Akademi att utöka antalet utbildningsplatser för psykologer

― Kristian Wahlbeck

Men det håller inte Kristian Wahlbeck med om, som själv är utbildad psykiater. Han säger att man i dag har svårt att fylla de utbildningsplatser som finns.

I stället tror Wahlbeck att i och med att stigmat för psykisk ohälsa håller på att försvinna och det inte längre är skamfullt att må dåligt, kommer det samtidigt öka intresset för att bli psykiater.

– Jag tror att vi kommer att få fler psykiatrer i framtiden. De unga medicinarna verkar mer intresserade av psykiatri än tidigare generationer.

Andra har ansett att lösningen är att öka antalet utbildningsplatser?

– Vi har svårigheter att fylla de utbildningsplatser vi har i psykiatrin, däremot skulle det finnas skäl för Åbo Akademi att utöka antalet utbildningsplatser för psykologer. Det finns alldeles klart för få svenskkunniga psykologer i Finland.

Diskussion om artikeln