Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Fler kvinnor i Kimitoöns nya fullmäktige – i S:t Karins är nu närmare 60 procent av ledamöterna kvinnor

Vägsskylt vid Dragsfjärdsvägen.
Bildtext Nu är ungefär en tredjedel av de invalda kvinnor i Kimitoöns kommunfullmäktige.

Fler kvinnor valdes in i Kimitoöns fullmäktige i det här kommunalvalet. Nu är ungefär en tredjedel av ledamöterna kvinnor. I S:t Karins är närmare 60 procent av de nyinvalda ledamöterna kvinnor.

- Det är trevligt att vi är fler kvinnor i fullmäktige. Kvinnorna har en viktig roll och vi får en bättre dialog om vi har en jämnare könsfördelning. Det säger Helena Fabritius (SFP), som omvaldes till Kimitoöns fullmäktige. 

Även SDP:s nya fullmäktigeledamot Eva-Stina Hellbom är glad över att fler kvinnor valdes in i Kimitoöns fullmäktige. Hon hoppas att det här också syns då poster i nämnder och styrelsen delas ut. 

- Vi har också flera unga som ställde upp och jag hoppas att de får nämndplatser, så att de kommer in i politiken.      

Enligt Fabritius påverkade inte den skeva könsfördelningen arbetet eller samarbetet i fullmäktigesalen under den förra mandatperioden. Men den märktes då platser i nämnder och arbetsgrupper delades ut. Enligt lagen ska minst 40 procent av det ena könet vara representerat i nämnder. Det betyder att de få kvinnor som är med i politiken kan få en större arbetsbörda inom kommunalpolitiken. 

- Det som präglade den förra fullmäktigeperioden var debatten på sociala medier och det var tal om att det är en orsak till att kvinnor inte ställer upp som kandidater. Men jag vill lyfta fram att arbetet i styrelsen, nämnder och fullmäktige inte har varit på samma nivå som på de sociala medierna, säger Fabritius. 

Mer vanligt med fler män – S:t Karins enda kommunen i landskapet med synbart fler kvinnor

Könsfördelningen i fullmäktigesalarna varierar också en del i Egentliga Finland. Det är fortfarande mer vanligt att majoriteten av ledamöterna är män. Exempelvis i Salo, Pemar och Sagu är mellan 60 och 70 procent av de nyinvalda ledamöterna män. I Åbo, Pargas och Lundo är könsfördelningen rätt jämn. 

Den kommun som sticker ut också nationellt är S:t Karins, där närmare 60 procent av ledamöterna i den nya fullmäktige är kvinnor. 

Enligt nyinvalda Päivi Huhtanen (Gröna), är det viktigt att könsfördelningen är så jämn som möjligt. Könsfördelningen får inte heller bli så, att majoriteten av politikerna är kvinnor. Alla invånare ska känna sig representerade, oberoende av könstillhörighet, säger Huhtanen.

- Den här könsfördelningen är helt okej, men det är bra om könsfördelningen är så jämn som möjligt. Jag är där för alla och fattar inte beslut endast utgående från att jag är kvinna, säger Huhtanen.  

Enligt Huhtanen visar resultatet att det finns många kvinnor i S:t Karins, som vill påverka.  

- Vi har många aktiva kvinnor i S:t Karins. Då jag kollade på kandidatlistorna före valet, så lade jag märke till att många kvinnliga lärare hade ställt upp i valet. Det kan hända att många av de här kandidaterna vill påverka skolfrågor i S:t Karins, ett ämne som är aktuellt här just nu. Så har det varit för mig - jag blev intresserad av att få påverka skolfrågor i S:t Karins, säger Huhtanen. 

Syns resultatet då ordförandeposter delas ut?

Flera röstmagneter i S:t Karins var också kvinnor, såsom riksdagsledamöterna Anne-Mari Virolainen (Saml) och Sofia Virta (Gröna). Även SDP:s Niina Alho och SFP:s Åsa Gustafsson fick många röster. 

- Endast en av De Grönas invalda är en man. Mittenpartierna fick in lika många kvinnor som män. Samlingspartiet lyckades med sin kandidatnominering och det gav partiet många röster till de kvinnliga profilerna, säger Gustafsson. 

Enligt Gustafsson är det positivt att fler kvinnor och också yngre kandidater valdes in i fullmäktige. 

- Det är bra om fler kvinnor är intresserade av politik. Nu har män haft posterna som stadsdirektör, styrelseordförande och fullmäktigeordförande. Flera män har också varit nämndordförande. Vi får se hur det här resultatet påverkar förhandlingarna på torsdag, då vi förhandlar om de nya posterna, säger Gustafsson.

Samtidigt är det här en kvistig fråga för SFP, säger Gustafsson. För nu har mittengruppen, som SFP tillhör tryggat ytterligare ett mandat i stadsstyrelsen.

- Det är ännu oklart om vi får en plats för en kvinna för bland annat SFP. Om de större partierna väljer allt fler kvinnor till stadsstyrelsen, så kan det se lite illa ut för oss, konstaterar Gustafsson.