Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Varför kallas kanelbulle örfil? Språkpodden Näst sista ordet svarar på lyssnarnas frågor

En tidning är vikt så att en sida med ett korsord syns. En penna vilar på tidningen och korsordet är delvis ifyllt. Orden Namibia, Italia, Spania, Tanzania och Rumänia är skrivna.
Bildtext "Varför heter vissa länder ItaliEN och BrasiliEN, medan andra har formen NamibiA och ColombiA? Vad avgör om ändelsen ska vara -ia eller -ien?" undrar en lyssnare. Språkpodden Näst sista ordet svarar på lyssnarfrågor i veckans avsnitt.

Varifrån kommer orden tsuppare, förbryllad och ypperlig? Varför heter det Italien och Brasilien men Colombia och Namibia? Språkpodden Näst sista ordet svarar på lyssnarfrågor.

Språkpodden Näst sista ordet avslutar vårsäsongen med att besvara en del av de kluriga frågor som lyssnarna har skickat in. Jens Berg och språkexperten Jenny Sylvin ställdes ordentligt på prov och när de inte visste svaret kallade de på hjälp av andra språkexperter.

Hör alla lyssnarfrågor och svar i säsongens sista avsnitt - podden är tillbaka på hösten igen söndagen den 1 augusti.

Varifrån kommer orden örfil, tsuppare och ypperlig - vi svarar på lyssnarnas språkfrågor
Varifrån kommer orden örfil, tsuppare och ypperlig - vi svarar på lyssnarnas språkfrågor - Spela upp på Arenan

Fråga: Man kan bli förbryllad, men finns det ett ord som heter att brylla?

Näst sista ordet svarar: Det finns ett gammalt svenskt ord som heter att brylla. Det betyder att föra någon bakom ljuset eller att luras. Från verbet att brylla föddes sedan ordet förbryllad. Tidigare talade man också om bryllerskor, som var lätt förvirrade och vimmelkantiga kvinnor.

Fråga: Varifrån kommer ordet ypperlig?

Näst sista ordet svarar: Ordet ypperlig kommer från den äldre svenskans ord ypper som betyder framstående. Den yppersta är alltså den mest framstående. Ypper är besläktat med ordet upp. Ordet ypperlig finns första gången nedtecknat på 1600-talet.

Fråga: Varifrån kommer hälsningen “fridens liljor”?

Näst sista ordet svarar: Redan i Bibeln användes liljor som en metafor för renhet och fred. Uttrycket fridens liljor finns nedtecknat i en svensk diktsamling från 1820-talet, men det fick sin stora spridning först drygt hundra år senare. Uttrycket användes då flitigt i bland annat filmerna om Åsa-Nisse och i de svenska översättningarna av deckarna om Mike Hammer.

Fråga: Varför kallar man en kanelbulle en örfil?

Näst sista ordet svarar: Det är en ganska märklig historia. Ordet örfil kom till svenskan från lågtyskans orvige, som egentligen betyder “öronfikon”. Finskans korvapuusti är lånat och översatt från svenskans örfil. På finska började man använde korvapuusti som en benämning på bakverket i och med att kanelbullen liknade ett öra. På finlandssvenska har vi sedan lånat tillbaka ordet korvapuusti för bakverket och kallar därför kanelbullen en örfil. I Sverige ser man närmast förbryllat på en om man beställer in en örfil på konditoriet.

Hjälp med Italien, naapuri och fuchs

Vissa av frågorna var så kluriga att varken Näst sista ordets expertis eller uppslagsverk hjälpte. Då kallades tre externa språkexperter in för att svara på frågorna.

Fråga: Ibland kallas gulnäbbar (oerfarna studenter) för fuxar eller fuchsar. Varifrån kommer det uttrycket?

Språkforskaren Therese Leinonen (Åbo universitet) svarar: Ordet fux är inlånat från tyskans fuchs (räv) och används synonymt med ordet gulnäbb. Gulnäbbarna liknades förr vid djur och i samband med intagningsceremonierna kunde de ikläs pälsar som de sedan fick ta av sig.

Fråga: Är finskans raja (gräns) ett lånord från svenskans rå och naapuri (granne) ett lånord från nabo och neighbour?

Språkforskaren Martin Persson (Stockholms universitet) svarar: Raja och rå har jag också funderat på. Det är så att (de flesta av) dagens långa å kommer från äldre långa a. Det inser man när man tittar på orden paatti, maalata, laari, kaali. Hur det är med ett enskilt ord som raja vågar jag inte ha en stark åsikt om, men det finns ett antal ord där det är svårt att veta varifrån de kommer. Ranta och rastas har jag alltid tänkt på som gamla nordiska ord, men de kan tydligen lika gärna, eller hellre, vara fornbaltiska.

Men naapuri, rengas, valas, kuningas, ruhtinas, kuva (jfr sv. skugga) är det nog ingen diskussionsmån på. Alla de orden är något slags germanska till sitt ursprung. 

Fråga: Varför heter vissa länder ItaliEN och BrasiliEN, medan andra har formen NamibiA och ColombiA? Vad avgör om ändelsen ska vara -ia eller -ien?

Språkrådet Mikael Reuter svarar: De svenska statsnamnen på -ia har alla vissa drag gemensamma. För det första är de alla utomeuropeiska länder. Två finns i Sydamerika (Bolivia och Colombia), ett i Asien (Malaysia) och de övriga i Afrika (Gambia, Liberia, Namibia, Nigeria, Somalia, Tanzania och Zambia.)

För det andra är en stor del av länderna relativt nya som självständiga stater, eller sådana att det inte har funnits ett gammalt etablerat namn för dem på svenska. När staterna har blivit självständiga har man därför valt den mer så att säga internationella namnformen. Kanske vi också kan se ett spår av tyskans minskande inflytande på svenskan efter andra världskriget?

Också de stater som har namn på -ien har sina tydliga särdrag. Närmare hälften av dem ligger i Europa (där det inte finns några namn på -ia), och de övriga är antingen gamla etablerade namn på kända länder (Australien, Brasilien, Indien, Indonesien) eller namn på stater kring Medelhavet och i den norra, arabiska delen av Afrika (Etiopien, Jordanien, Mauretanien, Syrien, Tunisien.)

Vårt land, lämna och uthålligt fiske

Fråga: Vad betyder textraden “ej lyfts en höjd mot himlens rand” i nationalsången Vårt land?

Näst sista ordet svarar: Den kan översättas som att det inte finns något berg, någon dal eller någon strand som är mer älskad än vårt Finland. Himlens rand är helt enkelt en omskrivning för horisonten.

Fråga: Jag läste på en romkrämstub att produkten bygger på “uthålligt fiske”. Är uthålligt fiske en vedertagen term?

Näst sista ordet svarar: Ordet uthållig är synonymt med hållbar och varaktig. Det finns belägg för att ordet uthållig användes om ett hållbart skogsbruk redan för hundra år sedan. Också i dag använder många det vedertagna uttrycket uthålligt om ett ekologiskt hållbart jordbruk, skogsbruk och fiske. 

Fråga: Jag såg rubriken “Fansen sörjer då Ronaldo lämnar”. Är ordet lämna, utan att specificera vad som lämnas, en anglicism? 

Näst sista ordet svarar: Ja, det är en anglicism och den förefaller att vara vanligare i sverigesvenska texter än i finlandssvenskan. Det verkar också vara ett uttryck som ofta används uttryckligen i sportsammanhang i Sverige. På engelska används ‘to leave’ både med och utan objekt. Man kan alltså ‘leave the country’, det vill säga lämna landet, och bara ‘leave’, det vill säga sticka, avlägsna sig.

Näst sista ordet tackar för alla frågor. Har du språkrelaterade frågor får du gärna skriva på adressen nastsistaordet@yle.fi.

Podden Näst sista ordet tar nu en kort sommarpaus och återkommer med nya avsnitt i början av augusti.

 

Mer om ämnet på Yle Arenan

Diskussion om artikeln