Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Forskare: Kulturfolket verkar ha röstat med fötterna – så här ska de nyinvalda jobba för kulturen

Bildcollage med tre kvinnoansikten bredvid varandra.
Bildtext De nya fullmäktigeledamöterna Kerstin Häggblom (SFP) i Lovisa, Lisen Sundqvist (Vf) i Jakobstad och Lulu Ranne (Sannf) i Tavastehus tycker alla att kulturen är viktig, men prioriterar frågan olika.

Kulturfolkets missnöje med regeringens coronapolitik bidrog till att vänsterpartierna gick back i kommunalvalet och att en del lät bli att rösta, säger forskaren Olli Jakonen. Kulturens roll i kommunerna ökar under nästa mandatperiod och de nya ledamöterna står inför svåra kulturpolitiska beslut. Så här ser de själva på kulturens betydelse i kommunen. 

Det blev inget kulturval den här gången heller. Det här trots att kulturen och dess kris varit mer på tapeten än kanske någonsin tidigare, och trots att kulturens betydelse kommer att öka under nästa valperiod när kommunerna blir av med ansvaret för vården. 

Trots att vi har en vänsterregering har kulturbranschen ändå nedprioriterats under coronapandemin, och konsekvenserna syntes också i kommunalvalet där just vänsterpartierna backade något.

Olli Jakonen, forskare vid det kulturpolitiska forskningsinstitutet Cupore ser kommunalvalet, med exceptionellt lågt valdeltagande, som ett protestval från kulturfolkets sida. 

– Jag ser absolut en koppling här. Det kan vara proteströster inom kulturfältet, så att man har låtit bli att rösta eller röstat på ett annat parti. 

Jakonen tillägger att forskningsresultat på detta ännu saknas, men han hoppas på att en undersökning görs senare.

Förklaringarna till varför kulturen inte blev en valfråga handlar enligt Jakonen om att coronakrisen ses som en nationell fråga, att läget är så olika i olika kommuner och att inget av partierna helt enkelt prioriterar konst och kultur högst på sina listor, även om det inom de flesta partierna finns politiker med en klar kulturprofil. 

En leende man framför en bokhylla.
Bildtext Olli Jakonen är forskare vid det kulturpolitiska forskningscentret Cupore.

“Kostar och inte tillräckligt spännande”

Lisen Sundqvist (Vf) som blev invald för andra perioden i Jakobstads fullmäktige säger att det är knepigt att få till stånd en allmän diskussion kring kulturfrågorna i kommunerna.

– Det skulle finnas kulturfrågor att haka på, men det allmänna resonemanget är att det finns för lite budgetpengar, och för det andra kan man inte det här helt enkelt. Det finns inte tillräckligt spännande saker där att debattera för att politikerna ska komma igång, säger Sundqvist.

Hon har själv jobbat med kultur i decennier och studerar för tillfället bildkonst. 

En orsak tror hon är okunskap och att beslutsfattarna inte ser den potential som finns inom kultursektorn och att kultur och konst upplevs som svårt och elitistiskt.

– Om initiativet inte kommer från tjänstemän eller politiker får väl vi kulturarbetare mer envist knacka på dörrar och mer envist knyta ihop kulturfältet på ett bättre sätt. Det vill säga samla de människor som är både utövare och publik och användare och tillsammans försöka skapa något mer och något synligare och större.  

Lisen Sundqvist
Bildtext Lisen Sundqvist (Vf) är andra periodens fullmäktigeledamot i Jakobstad och studerar bildkonst.

Kerstin Häggblom, tidigare chef på Svenska Yle, är nyinvald för SFP i Lovisa och har kallat sig själv för kulturtant. Hon tror att kulturfrågan föll i skymundan eftersom partiledarna inte lyfte fram den i debatter.

– När man inte på högsta nivå lyfter fram kulturen så är det svårt att göra det på annat håll. Men det borde ju ha varit en viktigare fråga och mera på agendan.

Häggblom tror att också en liten stad som Lovisa har alla möjligheter att göra mer för kultursektorn genom samarbete bland ledamöterna.

– För det första lyfta upp dem och samarbeta kring dem, att understödja dem och bejaka alla nya initiativ som finns, oberoende om det handlar om konserter, bokkaféer, utställningar eller teater.  Man måste se kulturfrågorna som viktiga och är värda resurser trots att de känns mer immateriella än många andra frågor. 

Kerstin Häggblom
Bildtext Kerstin Häggblom, tidigare personalchef på Svenska Yle, är nyinvald fullmäktigeledamot för SFP i Lovisa.

Sannfinländarna: Inga nya kultursatsningar

Sannfinländarna gick framåt i flera kommuner men har inte lyft fram kulturen i sina valprogram. Riksdagsledamoten Lulu Ranne (Sannf) som blev omvald i Tavastehus säger att man inte velat ge några falska löften som inte går att infria.

– I de flesta kommunerna kommer ekonomin att bli väldigt ansträngd eftersom skulderna blir kvar och ekonomin krymper. Om de stora städerna har råd med stora investeringarna så är det okej, men när man ser på utvecklingen kring underskottet i kommunerna så måste man tyvärr sätta stopp för de största drömmarna om nya kulturinvesteringar.

Ranne säger att det viktigaste är ta hand om det som finns redan nu, så att kommunerna inte tvingas skära ner. 

– Vi ska till exempel inte köpa in några fina symfoniorkestrar utan satsa på det lokala och sådant som alla kan njuta av i vardagen, till exempel bibliotek.

Riksdagsledamot Lulu Ranne, Sannfinländarna
Bildtext Riksdagsledamoten Lulu Ranne (Sannf) är fullmäktigeledamot i Tavastehus.

De nyinvalda kandidaternas attityder står i linje med i en undersökning av stiftelsen för kommunal utveckling KAKS. Vänsterförbundet och Sannfinländarna representerar ytterligheterna när det gäller kulturengagemang, både när det gäller ledamöter och väljare.

– Vänstern och De gröna är alltid mest positiva när det gäller kulturfrågor, medan kulturfrågor inte verkar så viktiga för Sannfinländarna. De övriga partierna ligger någonstans mittemellan. Alla partier ser ändå biblioteken som viktiga, säger forskaren Olli Jakonen.

Kulttuuriväen mielenosoitus eduskuntatalon edessä 3.6.2021
Bildtext Kulturbranschen demonstrerade i början av juni utanför riksdagshuset mot regeringens orättvisa behandling under coronapandemin.

Kulturen i politikens nav

När vården och därmed den största av kommunernas uppgifter och budget flyttar över till de nya välfärdsområdena 2023 kommer bildningen och kulturen att höra till kommunernas främsta uppgift. Kommunerna har både makt men också skyldigheter när det kommer till kulturfrågor. 

För ett par år sedan trädde också den nya lagen om kommunernas kulturverksamhet i kraft. I och med den har kommunerna också en skyldighet att värna om kulturverksamheten.

Kommunen ska bland annat främja likvärdig tillgång till kultur och konst, skapa förutsättningar för konstnärligt arbete och främja samarbete mellan olika kommuner. Dessutom ska kommunen främja kultur och konst som en del av invånarnas välfärd och hälsa. 

Jakonen ser med intresse på hur kommunerna ska lyckas förverkliga den nya lagens ambitiösa målsättning. 

– Det finns många möjligheter för kommunerna att främja kulturen i framtiden och att kanske mer än tidigare lyfta fram kulturen i politikens nav. 

Hur kulturen kommer att finansieras och hur resurserna räcker till är absolut en kärnfråga i kommunerna.

― Olli Jakonen, forskare

Attityden avgörande

Kommunerna får ändå fritt bestämma hur de stöder sin kulturverksamhet. Allt handlar ändå inte om pengar.

Cupores undersökning visar att också ledamöternas attityder spelar en väldigt stor roll när det gäller hur man ser på kulturen i kommunerna. 

– Det gäller att få kommunpolitikerna att inse att också kulturen kan få en politiskt viktig roll i kommunerna när vården flyttar över till välfärdsområdena, men här finns ännu mycket jobb att göra, säger Jakonen.

De nya fullmäktigena har mycket arbete och svåra kulturpolitiska beslut framför sig. Medan kulturbudgeten i Helsingfors inte minskar dramatiskt är läget i många mindre kommuner svårt.

– En stor fråga i de mindre kommunerna är hur man ska hitta medel för kulturen och hur man ser dess värde. 

På nationell nivå var Samlingspartiet och Sannfinländarna som betonat en strängare budget vinnarna i valet. Det här kan få konsekvenser för kultursektorn.

– Hur kulturen kommer att finansieras och hur resurserna räcker till är absolut en kärnfråga i kommunerna. Fullmäktigeledamöterna har intressanta dragkamper framför sig, förstås enligt styrkeförhållandena, säger Jakonen.

Kultursatsningar kan också innebära klirr i kassan. Svenska Yle rapporterade i våras om hur kommunernas kulturinvesteringar också betalar sig tillbaka. Det gäller inte bara de större städerna utan också mindre kommuner säger Jakonen. 

– Också mindre kommuner kan göra sådant som är bra för kommunen, till exempel satsa på invånarnas hobbyverksamhet, kulturlokaler och lyfta fram sådant som främjar turism och livskraft.