Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Vårdreformen avancerar i rask takt – under tiden står Korsnäs fortfarande och velar

Korsnäs kommundirektör Christina Båssar.
Bildtext Kommundirektör Christina Båssar hoppas det till hösten ska finnas svar på hur finansieringen ska skötas i Österbottens välfärdsområde. Arkivbild.

Samtidigt som regeringens vårdreform avancerar står Korsnäs kommun inför beslutet om de ska överföra också socialvården till Österbottens välfärdsområde nästa år, eller om de ska vänta tills året därpå när den statliga reformen träder i kraft. Kronoby vill i sin tur fortsätta höra till Soite i Mellersta Österbotten.

På tisdagen gav riksdagens social- och hälsovårdsutskott sitt betänkande om regeringens vårdreform och i onsdags samlades riksdagen till en första behandling av reformen. Redan nästa vecka kan omröstning i riksdagen vara att vänta. Godkänns den träder den i kraft 1 januari 2023.

Samtidigt fortsätter förberedelserna för den frivilliga vårdreformen som medlemskommunerna i Vasa sjukvårdsdistrikt planerat en längre tid redan. Vid årsskiftet upphör Vasa sjukvårdsdistrikt och all social-, hälso- och specialsjukvård övergår till Österbottens välfärdsområde.

12 av de 13 medlemskommunerna i Vasa sjukvårdsdistrikt för över all sin vård till Österbottens välfärdsområde. Korsnäs överför endast primärvården och avvaktar med socialvården. Anledningen har varit att man velat vänta och se vad regeringens vårdreform innebär och om den godkänns.

Finansieringen väcker frågetecken

Kommundirektör Christina Båssar i Korsnäs säger att det är finansieringen som fortfarande väcker frågetecken. Under 2022 är det medlemskommunerna i Österbottens välfärdsområde som ska stå för invånarnas vårdnota, medan det från och med 2023 blir staten som står för det – om vårdreformen godkänns.

– Det är en väsentlig skillnad och det är kanske det som vi inte riktigt haft klart med vårt frivilliga vårdområde. Hur gör man upp systemet med att kommunerna ska stå för sina kostnader, blir det en avgift per producerad produkt eller kommer man områdesvis att dela upp de här kostnaderna? Hoppeligen ser vi utfallet till hösten, säger Båssar.

Nu när vårdreformen går framåt ser vi att den till stora delar liknar det man planerat inom Österbottens välfärdsområde. Men skulle du ändå säga att det var värt att vänta och se?

– Det är alltid tryggare att ha en lagstiftning som du kan luta dig mot. Jag tror att för vården och Korsnäsbornas service är det inte så stor skillnad egentligen om vi går med 2022 eller 2023, för vi är en marginell del av helheten.

I höst är det tänkt att Korsnäs fullmäktige ska fatta ett beslut i saken.

Huvudtanken med regeringens vårdreform är att göra vården jämlik i hela landet. Enligt förslaget ska landet delas upp i 21 välfärdsområden, plus Helsingfors som ska fortsätta sköta sin vård självt.

Anledningen till att vårdreformen nu avancerar snabbt i riksdagen är att lagstiftningen måste vara klar senast sex månader innan det ska hållas val. Välfärdsområdesval, det som tidigare kallades landskapsval, är tänkt att hållas i januari nästa år.

Kronoby ställer sin förhoppning till den politiska viljan

Enligt regeringens vårdreform ska välfärdsområdena delas in enligt landskapsgränser.

I dagsläget har Kronoby gemensam vård med vårdsamkommunen Soite i Mellersta Österbotten, men hör till landskapet Österbotten.

För en dryg vecka sedan undertecknade Vasa sjukvårdsdistrikt en viljeyttring om att Kronoby också i framtiden ska få sin vård i Mellersta Österbotten. En liknande är på gång inom Soite.

– Vi lever fortfarande utgående från de beslut vi har, att vi ska fortsätta med avtal med Mellersta Österbotten och Soite, säger tf kommundirektör Ulf Stenman i Kronoby.

Även om det ska dras enligt landskapsgränser?

– Det har varit känt att lagen ska prövas. Det betyder att vi utgår från att man sluter avtal och att det prövas i ministerierna och av statsmakten om det är på det sättet man vill ha det. Vi vet att den politiska viljan är att det ska gå, så då testar vi den och det får prövas juridiskt.

Man står i korridor och ler brett.
Bildtext Tf kommundirektör Ulf Stenman i Kronoby säger att den politiska viljan finns för att Kronoby också i framtiden ska få sin vård hos Soite i Mellersta Österbotten.

Samtidigt har debatten stundvis gått het genom åren ifall Kronoby helt och hållet borde överföras till landskapet Mellersta Österbotten.

– Det är också möjligt, men det är en lång process och något sådant beslut tas inte innan den här reformen är genomförd. Det är långt fram i tiden i så fall, säger Stenman.

Första gången en vårdreform kom på tal var under regeringen Vanhanen 2005. 16 år senare ser det ut som att en vårdreform ska kunna gå att genomföra. Om Ulf Stenman får svara helt pragmatiskt och praktiskt på frågan vad han tycker om den reform som nu är på tapeten, säger han att det skulle vara skönt om den går igenom så att man kan börja fokusera på något annat.

– Det finns många saker som säkert inte är optimala, men på något sätt skulle det vara skönt om vi skulle kunna ägna oss åt något annat och sluta diskutera vårdreformen, som vi gjort de sista 15 åren.

Inte mycket behöver ändras i Österbottens välfärdsområde

Vad innebär det då för Österbottens välfärdsområde att vi efter 16 år ser ut att få uppleva en statlig vårdreform? Inte mycket, eller egentligen inget säger Hans Frantz (SFP) som är styrelseordförande för Vasa sjukvårdsdistrikt.

– Vi har gjort allt enligt den reform som planeras och vi har försökt göra allt så likt den reformen som möjligt. Om den går igenom betyder det för vår del att vår reform träder i kraft 1 januari 2022 och den riksomfattande 1 januari 2023.

Man utanför byggnad.
Bildtext Hans Frantz (SFP) säger att regeringens vårdreform inte kommer att innebära några stora förändringar för Österbottens välfärdsområde.

Det som regeringens vårdreform förutsätter är att samtliga välfärdsområden, senast 1 juli i år, tillsätter en tillfällig förvaltning. En sådan tillsattes redan i tisdags i Vasa sjukvårdsdistrikt och består av det nya välfärdsområdets förvaltningsledningsgrupp samt fyra kommundirektörer. Enligt regeringens vårdreform får den inte bestå av politiker.

– Vi har redan tidigare fattat beslut om att den styrgrupp som vi har kommer att fortsätta vid sidan om, ända tills den nya förvaltningen träder i kraft. Man upplever från politikerhåll att det här är en så stor reform att man måste vara med på något sätt och följa upp den, säger Frantz.

"Ingalunda" ska kommunala fastigheter tömmas

Bland oppositionspartierna i riksdagen har det förts fram kritik om att det här inte sparar något och att det kommer att leda till en massa tomma kommunala fastigheter och nedlagda sjukhus.

Det är kritik som är bekant i Österbotten, under tiden man arbetat fram Österbottens välfärdsområde har de samma frågorna och åsikterna förts fram.

Hans Frantz säger att det rätt naturligt blir kostsamt när 13 kommuner samt ett sjukvårdsdistrikt ska gå samman kring vården på det här sättet. Rent administrativt blir det kostsamt till en början, men efter en övergångsperiod på tre år ska man kunna se besparingar.

Vad gäller kritiken om att välfärdsområden skulle innebära tomma kommunala fastigheter säger Frantz att vården fortfarande ska finnas nära människorna.

– Nog har vi hört här också folk som sagt, ute i bygden i synnerhet: "Betyder det här nu då att ni drar in vår hälsocentral här på orten?". Ingalunda! Den nya samkommunen kommer att hyra en massa utrymme som finns runtom i bygden för att vi ska använda den för vår verksamhet.

Diskussion om artikeln