Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

"Hans bästa stunder var då han kom något stort på spåren" – kollegorna minns radioredaktören Hans Johansson

Svartvit bild på Hans Johansson

Två tidigare kollegor, Kjell Ekholm och Benny Törnroos, delar sina minnen av Hans Johansson som somnade in i tisdags bruten av en svår sjukdom.

– Första gången jag träffade Hans “Hasse” Johansson var i en korridor på Yle i Böle våren 1986. Jag hade börjat frilansa som musikredaktör och Hasse gjorde en serie om hur man gör service på båtmotorer. Kärleken hade fört honom från Göteborg till Finland och han hade fått jobb på Volvo Penta.

Han hade själv tävlat i stora båttävlingar ute i Europa men hur det kom sig att han tog mod och gick till Yle för att erbjuda programserien fick jag aldrig något svar på. Programchefen Paul von Martens lär ha varit krigsbarn i samma by där Hasse var född, kanske han kände någon form av sympati för honom.

Då vi pratade visade sig att vi båda hade samma dröm om ett direktsänt eftermiddagsprogram i det som hette Riksradion. Efter några luncher i Yles café förstod jag att Hasse Johansson var beredd att gå genom betongväggar för att förverkliga vår dröm.

Och efter några år som redaktörer på Vardagsmagasinet gick den första Riks-Ett! sändningen gick ut i etern. Vi lyckades engagera unga lovande redaktörer som Bettina Sågbom-Ek, Peter Nyman, Baba Lybeck, Marcus Rosenlund och många många fler som under åren jobbade med oss.

Programmet innehöll dagsaktuella ämnen, oberoende om det var politik, underhållning eller sport. Fasta kolumnister i programmet var bland andra Leif Salmén och Ruben Stiller.

Men det gick inte många sändningar så stod det klart för mig att Hasses dröm var inte enbart ett eget program i radion. Han ville också utmana ankdammen.

Det fanns ett grepp i intervjuerna som inte följde de sedvanliga nyhetskriterierna och Hasses vilja att göra “scoop” ledde till en del kontroverser mellan oss.

Jag minns en period i starten då vi var de enda programledarna och under två veckor diskuterade vi med varann bara genom handskrivna papper som vi lämnade på skrivborden. I sändningen kunde ingen ana vad som pågick i kulisserna. Då var vi du och bästa broder med varann men så fort studiolampan släcktes var det tystnad som gällde.

Hasses bästa stunder i radiojobbet var då han kom något stort på spåren eller då han fick vara med om något historiskt som t.ex. presidentinstallationen i USA 1993 eller då Storbritannien överlämnade Hong Kong tillbaka till Kina 1997.

Men han blev också en mycket populär radioröst bland de som gillade dansbandsmusik. Hasse rörde sig bland det dansande folket och gjorde många inspelningar från olika dansplatser i Svenskfinland.

Under de sista åren på Yle jobbade han på webbavdelningen och det var många äldre medarbetare som stod i kö för att få hjälp med att publicera sina artiklar.

Hasse var alltid hjälpsam och hade tid för alla.  Han var alltid nyfiken på ny teknik och det tog inte länge för honom att hitta sin plats i den nya webbvärlden på Yle där han avslutade sin karriär.

Då jag sitter och skriver det här tänker jag på hur stor del av mitt arbetsliv som jag spenderade tillsammans med dig, Hasse.

Det var fantastiska år och även om ingen har nämnt det i någon radiohistorik, vill jag påstå att din dröm om ett eftermiddagsprogram så småningom ledde till radioreformen år 1997 då radiokanalerna X3M och Vega föddes. 

När det är här och nu är radio som bäst. Dina ord några sekunder före våra sändningar klingar ännu i mitt huvud:

– Nu jävlaranamma kör vi och visar dem.

Och jag kan ännu höra dig säga. 

– F-n det där kunde du ha skrivit bättre!

Din kollega Kjell Ekholm

Han var en av kranarna i Göteborgs frihamn en disig morgon 

Han var en västlig vind över Bohusläns klippor med Vinga fyr blinkande i horisonten 

Han var eftermiddagens Aftonblad och Expressen och nyheter och aktuellt 

Han var på en seglats med Lea som slutade i äktenskapets hamn i Finland 

Han var den magiska maskinmontören på varven på Drumsö i Helsingfors 

Han var Sven-Ingvars, Flamingokvintetten och lördagskvällens smekande dans 

Han var den omtänksamme far- och styvfadern 

Han var Marias man i livet

Han var entusiasten som ville synas och höras och dela med sig 

Han var den högra handen för var och en som behövde hjälp 

Han var en som stod på sin sak och föraktade orättvisa 

Han var en del av Fångad av en sång, Du sköna sång och hundratals krävande program 

Han var skrattet och gapskrattet med omtanken i svåra situationer 

Han var en vän, en kollega som som alltid hade tid för en pratstund 

Han var en som aldrig gav upp utan såg möjligheterna framom svårigheterna 

Han förlorade den sista matchen. Tyvärr. 

HAN, det var HASSE 

Benny