Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Kommentar: Hade Löfvens regering ens hållit ihop om det inte var för coronakrisen?

Marianne Sundholm och Stefan Löfven bildkollage
Bildtext Löfven konstaterade under sin pressträff att han har två alternativ om regeringen fälls på måndag: att utlysa extraval eller bli avsatt.

Det har ropats om regeringskris i Sverige så många gånger de senaste två åren att jag för länge sedan tappat räkningen, skriver Nordenkorrespondent Marianne Sundholm.

Än en gång seglar en regeringskris upp i Sverige. Den här gången är det frågan om fri hyressättning i nybyggda lägenheter som är krutet, tidigare har det blåst hårt kring bland annat migration och anställningstrygghet. Men det har hotats med svensk regeringskris kring en så lång rad olika ämnen och mellan en så lång rad olika parter under mina två år som Nordenkorrespondent att jag för länge sedan tappat räkningen.

Svajig start och svajig grund

Det har helt enkelt varit svårt för regeringen Löfven II från start. Regeringsbildningen efter valet 2018 tog rekordlånga 134 dagar och slutade som bekant i en minoritetsregering med Socialdemokraterna och Miljöpartiet, som fick stöd av Centerpartiet och Liberalerna i en 73-punktslista som kallades Januariavtalet. Sedan dess har Löfven bundits vid att driva en politik som ofta varit betydligt mer höger än vad Socialdemokraterna hade önskat.

Att det skulle komma att krisa kring just frågan om hyressättning kommer inte som en överraskning. När Vänsterpartiet vid regeringsbildningen valde att stöda Löfven som statsminister ställde partiet två villkor: det ena kring arbetsrätten, det andra kring marknadshyror. Om regeringen går in för ändringar i de frågorna kommer Vänsterpartiet att jobba för en misstroendeomröstning.

Nu blev utredningen om fri hyressättning klar i början av juni och tonen från Vänsterpartiets ordförande Nooshi Dadgostar har stegvis skärpts kring det. Fredag förmiddag meddelade Dadgostar att hon planerar misstroendeomröstning och snabbt hakade både Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Moderaterna på, vilket innebär att de har majoritet.

Oppositionen överens men ändå inte alls överens

På sin pressträff talade Dadgostar om att det inte är ett lätt besked hon kommer med men att Vänsterpartiet måste stå upp för de svenska hyresgästerna. Vänsterpartiet kräver att Hyresrättsföreningen ska få vara med och förhandla om hyressättningen. Regeringen har inbjudit Hyresrättsföreningen till diskussion, men V står fast vid att det är stor skillnad på diskussion och förhandling.

För V är det själva frågan, ett steg mot marknadshyror, som är det viktiga. För de andra tre partierna är det inte det. Sverigedemokraterna är visserligen emot marknadshyror de med men framför allt har de alltid sagt att de tar första chansen de får att fälla Löfvens regering.

För Moderaterna och Kristdemokraterna är det bara det senare, att fälla Löfven, som är viktigt.

Vem kommer att backa och varför?

Om alla de fyra partierna som nu driver misstroendeomröstning verkligen röstar för att fälla regeringen måndag morgon i riksdagen är saken klar – regeringen faller.

Tidigare under torsdagen ställde sig politiska kommentatorer frågan om Löfven kan blidka Vänsterpartiet på något sätt, komma emot med något som gör att de backar kring omröstningen. Löfven kan inte backa i frågan om fri hyressättning i nyproduktion, för då förlorar han stödet från Centerpartiet som står bakom förslaget.

Saken är dessutom mer komplicerad än så, för i praktiken finns det inte i dag ett annat regeringsalternativ än det nuvarande. Det finns inte en majoritet som kan ställa sig bakom Ulf Kristersson som statsminister.

Det här vet alla inblandade, hur Ebba Busch (KD) än försöker säga att det är ett nytt regeringsalternativ man söker nu.

Och det är säkert det som är orsaken till Löfvens rätt hårda tillrättavisande på statsministerns pressträff under eftermiddagen: han gick hårt åt partierna som ställt sig bakom misstroendeomröstning, kallade dem ansvarslösa som gör en sådan sak mitt under en pandemi och den ekonomiska kris som följer av den. Och den tillrättavisningen kändes som den var särskilt riktad till Vänsterpartiet.

Vad händer nu?

Löfven konstaterade under sin pressträff att han har två alternativ om regeringen fälls på måndag: att utlysa extraval eller lämna in avskedsansökan. I det senare fallet inleds nya sonderingar, och i båda fallen är det helt möjligt att Löfven blir statsminister igen.

På pressträffen i dag ville Löfven inte svara på vilket av alternativen han väljer.

– Omröstning på måndag och sen tar vi det därifrån. Jag tänker fundera igenom mina två alternativ. Och det jag kommer prioritera är landets bästa. Vi är fortfarande i en pandemi och vi är inte ur den ekonomiska krisen, sade han, i vad som kändes som en fortsatt vädjan till partierna som stöder misstroendeomröstningen.

Än en gång kan det bli pandemin som blir orsaken att allt lugnar sig. Det är så man undrar: hade Löfvens regering hållit ihop så här länge om det inte var för coronakrisen? Löfvens och Socialdemokraternas popularitet sköt i höjden med krisen förra våren. Det är vanligt att ett folk ställer sig bakom sina ledare i kris, men krisen har också inneburit att politikerna i Sverige har behövt lägga de frågor de har svårare att komma överens om åt sidan ett tag.

Egentligen ligger det inte i någons intresse alls att avsätta regeringen eller utlysa nyval. Nu ligger nog bollen hos Vänsterpartiet igen. De andra partierna i opposition har hela tiden sagt att de inte tror på att Vänsterpartiet driver ett avsättande av regeringen ända till slut.

Och: oberoende av vad som händer under helgen eller på måndag så är det val i Sverige om drygt ett år, i september 2022.