Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Nytt webbverktyg samlar in information om hatbrott: "Hat i samhället är något som alla bär ansvar för att bekämpa"

Akunna Onwen står vid Tokoi stranden och tittar mot horisonten.
Bildtext Akunna Onwen som producerat Tillsammans mot hat.

Tillsammans mot hat är ett vertyg på webben där man kan anmäla om trakasserier och hatbrott. Det är fråga om ett nytt sätt att med låg tröskel kunna berätta om hatdåd och trakasserier som man stött på. Verktyget ersätter inte brottsanmälan som man ska göra till polisen, men ger en bredare bild av trakasserier i vardagen.

Vid Tokoi-stranden i Helsingfors susar småbarnsfamiljer och joggare förbi på sandvägen. Vädret är fortfarande lite ruggigt efter det hårda regnfallet dagen innan. 

Vi sätter oss tillsammans med Akunna Onwen, som arbetar som koordinator för Anti Racist Forum, på en parkbänk för att prata om det nya webbverktyget Tillsammans mot hat som Anti Racist Forum lanserat i mars. 

Verktyget, som finansierats av EU-programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap, har som syfte att uppmärksamma hatdåd och trakasserier som Onwen säger att präglar mångas vardag.

Verktyget är en del av ett större projekt, nämligen Projekt Kompetenta som Justitieministeriet ansvarar över. Syftet med projektet är att effektivisera arbetet mot hatbrott och trakasserier, med särskild fokus på att utveckla kompetensen hos olika yrkespersoner.

Otillräcklig rapportering bidrar till ovisshet

Tillsammans mot hat är ett webbverktyg som samlar in information om diskriminering, hatprat och hatbrott i Finland. Verktyget ersätter inte en traditionell polisanmälan, utan den som har blivit utsatt för trakasserier kan utöver det också anmäla ärendet till polisen.

Onwen vill samla in data för att påverka samhällsdebatten och politiken kring hatretorik. 

– Polisen samlar enbart in information från det som har anmälts till polisen och vi vill samla in alla sorters trakasserier, säger hon.

Alltid görs inte en polisanmälan, men genom Tillsammans mot hat datainsamlingen får Anti Racist Forum en idé om hur utbrett det här problemet är. 

En rapport kan göras på adressen yhdessavihaavastaan.fi. Vem som helst kan göra en rapport, till och med på någon annans vägnar eller som ögonvittne. Hatprat på nätet kan även rapporteras med verktyget.

– Hat i samhället är något som alla bär ansvar för att bekämpa, säger Onwen.

Onwen citerar diskrimineringslagen för att upplysa vad som egentligen kan räknas som trakasserier.

– En handling baserad på en diskrimineringsgrund gör den till ett hatdåd. I det finska välfärdssamhället borde alla kunna leva bra och utan rädsla, säger Onwen.

Datainsamlingen är ännu i startgroparna

I juni kommer verktyget att lanseras på svenska. Sedan verktyget togs i bruk i mars har det hittills inte kommit in så mycket data, men Onwen hoppas att rapporteringen kommer att bli en etablerad praxis.

 – Tröskeln är lägre för att göra en rapport än att göra en polisanmälan. Underrapportering hos polisen är ett välkänt problem, och just därför behöver vi också enklare verktyg för offren.  

Onwen säger att språk kan vara ett motiv för att bli utsatt för hat, särskilt hos finlandssvenskar.

– Men det handlar inte bara om en språklig minoritet utan många finlandssvenskar tillhör även någon annan minoritet, säger Onwen.

Främlingsfientlighet och hatbrott har ökat under pandemin

Enligt Onwen har hatbrott och främlingsfientligheten ökat även i huvudstadsregionen. Synagogor och moskéer upplever ständigt antisemitisk och islamofobisk graffiti på deras väggar, och personer med asiatisk bakgrund har utsatts för rasism och våldsdåd sedan coronapandemin utbröt.

– Datainsamlingen är bara det första steget för att motverka hatet, säger Onwen.

En kvinna står framför två stenhus på en gata i en stad.

"Ett bra sätt att samla in information om diskriminering"

Veronica Hertzberg som är teamledare och projektledare för Luckan integration tycker att verktyget kan vara ett  bra sätt att samla in information om diskriminering.

– Man kan få en känsla av att bli hörd, men det är arbetet som sker efter det som är ett viktigt steg framåt. Med förstahandsinformation får man en bredare bild på vad som händer och då har man verktygen att motarbeta hatretoriken och diskrimineringen.

Tas eventuell diskriminering i beaktande i integrationsprocessen?

– Här tycker jag att det skett ett paradigmskifte de senaste åren då man tidigare pratat om envägsintegration. Du kommer hit, du ska lära dig hur samhället ska se ut, du ska förändras. Nu börjar man mer och mer lyfta fram att det är en tvåvägsintegration, att samhället också måste ändras och anpassas.