Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Havs- och atmosfärforskare slår för första gången ihop sina kloka huvuden för att få svar på hur Östersjön påverkar klimatet

Camilla Gustafsson, Alf Norkko och Joanna Norkko står på en brygga vid havet framför Tvärminne zoologiska station.
Bildtext Camilla Gustafsson, Alf Norkko och Joanna Norkko är glada över att det nya centret för klimat- och havsforskning nu kan inleda sin verksamhet.

Vilken påverkan har Östersjön på klimatet och den globala uppvärmningen? Det är kärnfrågan när Tvärminne Zoologiska station i Hangö startar sitt nya centrum för kustekosystem- och klimatforskning. 

Det handlar alltså om Östersjön är en kolsänka eller en kolkälla, det vill säga om havet binder och lagrar kol eller avger kol i form av olika växthusgaser. 

– Internationellt sett har vi en väldigt lång kust i Finland eftersom vi har så mycket skärgård. Men vi vet i praktiken ingenting om de kustnära ekosystemens roll för kolcykeln, säger Alf Norkko som är professor i Östersjöforskning. 

Under en lång tid har man fokuserat på näringsämnen, som kväve och fosfor och på övergödningen av Östersjön. Det är fortfarande viktig forskning, men när man tänker på klimatet så kommer kolet in som en viktig variabel, fortsätter Alf Norkko. 

Den värme, som hänger ihop med klimatförändringen som människan har förorsakat, lagras till över 90 procent i haven. Det innebär i sin tur att haven blir allt varmare i allt snabbare takt. 

- Östersjön, som är så grund, värms upp mycket snabbare än våra världshav. Därför är det aktuell att studera de här fenomenen just här, påpekar Norkko.  

Tvärminne går in i en ny era

För att komma åt svaren på hur Östersjöns roll i klimatförändringen ser ut, behövs det forskning inom flera olika vetenskapsdiscipliner. 

Tack vare ett bidrag på tre miljoner euro från Jane och Aatos Erkkos stiftelse kan Tvärminne zoologiska station nu starta upp ett mångvetenskapligt centrum för klimat- och havsforskning. 

Det handlar om forskning av ett helt nytt slag och Tvärminne går nu in i en ny era, säger Alf Norkko.  

- Vi kombinerar för första gången havsforskning och atmosfärforskning. För att förstå vad som händer när det gäller klimatförändringen, så behövs det nya grepp.

Undervattensfoto på sjögräs
Bildtext Sjögräsängar under vattenytan anses vara viktiga kolsänkor. Men det finns inte kunskap om hur de avger eller binder kol i Östersjön.

Eftersom finansieringen ska räcka för tre år kommer forskarna att ha möjlighet att jobba ordentligt tillsammans, fortsätter forskningskoordinator Joanna Norkko. 

- Ingen kan ensam, med sitt eget projekt lösa de här frågorna. Det är viktiga, allvarliga och komplicerade frågor man tittar på här. 

Sjögräsängar ska undersökas

Forskaren och docenten Camilla Gustafsson är en av de som kommer att jobba inom ramen för det nya centret. Hon kommer bland att att undersöka hur undervattensväxter, som bildar stora ängar under vattenytan, bidrar till kolets kretslopp. 

- Globalt sett anser man att sjögräsängar är viktiga kolsänkor, det vill säga att de tar upp kol och lagrar den. Men vi vet inte omsättningen av kol här hos oss, alltså hur sjögräsängarna tar upp kol och hur de avger kol i form av olika växthusgaser, säger hon. 

Mängder av data finns tillgänglig

Tvärminne zoologiska station hör till Helsingfors universitet och grundades år 1902. Under årens lopp har det samlats stora mängder data om Östersjön, som man kan dra nytta av i den nya forskningen, säger Joanna Norkko. 

- Vi vet bland annat hur temperaturerna har förändrats och just för att vi har så bra långtidsdata så kan vi ta oss an de här nya frågorna och börja ta in ny forskning. 

Nu gäller det att rekrytera nya människor till Tvärminne. Det handlar om en mångfacetterad forskning som kräver olika typer av kompetens och man söker efter bland annat forskare, koordinatorer och tekniker. 

I det här skedet är frågorna klara och förhoppningsvis kommer svaren så småningom. Med hjälp av dem kommer det sedan att vara lättare att vidta åtgärder som i förlängningen bidrar till att bromsa upp den globala uppvärmningen. 

- Det som vi tror är att ett friskt ekosystem, det vill säga ett hav som mår bra och som har en stor mångfald av liv, är en kolsänka. Det innebär att vi måste jobba ännu mera för att till exempel skydda haven, säger Alf Norkko.