Hoppa till huvudinnehåll

Natur

Varför måste allt vackert bort? Kampen mot invasiva växter leder både till irritation och engagemang

en rosa blommad vresros
Bildtext En vacker liten vresros som är duktig på att producera nypon. Tyvärr är den också en invasiv främmande art som hotar den biologiska mångfalden.

Om jag bor i mellersta eller norra Finland och odlar den invasiva arten vresros för att få tillgång till nypon, är jag då en motståndare till den biologiska mångfalden?

Det beror på hur duktig du är på att hindra fröna från att sprida sig med fåglarna, säger Fredrik Sandström.

Han är trädgårdsmästare och också ordförande för Norra Österbottens Trädgårdssällskap och har länge följt med diskussionerna och spänningarna kring främmande invasiva arter.

Vad är en främmande invasiva art?

en man i hatt och rutig skjorta håller i en stor blombukett av vilda blommor i en blomsteräng
Bildtext Fredrik Sandström säger att det viktigaste gällande främmande invasiva arter är att alla har tillgång till korrekt information och vet vad som gäller.

"Många tycker att vresrosen blivit styvmoderligt behandlat"

Sandström säger att den biologiska mångfalden är det mest grundläggande som finns i att vara trädgårdsmästare. Han förstår varför EU och Finland därför vill bekämpa våra främmande invasiva arter. Men han förstår också de som är sura på riktlinjerna, speciellt de riktlinjer som gäller för hela Finland.

– Det är många som tycker att vresrosen har blivit styvmoderligt behandlat när den satts på listan över främmande invasiva arter, säger Sandström.

Är en art tillagd på listan av arter som ska bekämpas så ska de bort från hela Finland, oberoende av om arten i norra Finland inte ens skulle överleva utan omvårdnad.

Och då är vresrosen problematiskt, eftersom den i södra Finland sprider sig okontrollerat, medan den i nordligare breddgrader kan vara en av de få arterna som faktiskt överlever, är frisk och klarar av att producera goda nypon.

Att arten ändå ska bort från hela Finland får därför många trädgårdsentusiaster att se rött, säger Sandström.

När man gör lagstiftningen och förbjuder en växt oavsett växtplats så blir det knepigt. För är man riktigt noggrann så ska den också då bort ur "min" trädgård, eftersom den inte har existensrätt där, även om växten kanske inte ens vill sprida sig utanför trädgården

― Fredrik Sandström

Den som trotsar riktlinjerna har också ett ansvar

Fredrik Sandström förstår att det därför kan finnas folk som inte tar riktlinjerna så seriöst i sin egen trädgård. Men han påpekar att man som hobbyodlare behöver förstå sin invasiva växt om man promt ska gå emot riktlinjerna. För annars kanske man ändå bidrar till att förstöra den biologiska mångfalden.

– Om man odlar sin vresros i trädgården behöver man kontrollera att den inte rymmer i väg. Vresrosen är effektiv på att sprida sig via fröna i nyponen och fåglarna älskar nyponen, så det betyder att när fåglarna äter mogna nypon så flyger mogna frön i väg och kan sprida sig långt utanför det egna området.

Det här betyder att om man inte håller koll så kan man oavsiktligt bidra till att vresrosen sprider sig utanför den egna trädgården tack vare fåglarna.

blomsterlupin i naturen
Bildtext Blomsterlupin är en annan främmande invasiv art som många tycker om att ha i sin trädgård, men som egentligen ska bekämpas. Men vem tar hand om att växten inte sprider sig när jag inte längre finns kvar?

Hur tacklar man då kommentarer som att "blomsterlupinen är ju så fin, inte vill jag riva bort den" när man påpekar det för grannen?

– Det gäller att vara kunnig på hur växten sprider sig och då kan man berätta om hur lätt det går. Men det här är också en sak som kan leda till stor osämja i grannskapet, säger Sandström.

Det kan leda till stor osämja i grannskapet om någon blir en självutnämnd växtpolis och börjar peka på växter som odlas i kontrollerade former. Men samtidigt så heter det ju att vi ska iaktta vår omgivning och naturen omkring oss, speciellt om en rymling har rymt. En sprängbalsamin som fått etablera sig kring en liten tjärn kan efter tre, fyra år ha etablerat sig nästan varvet runt. De här växterna tränger undan allt.

― Fredrik Sandström

Solotalkot uppmanar alla att hjälpa till att bekämpa främmande invasiva växter

I stället för att agera växtpolis uppmanar Sandström oss att meddela var det finns rymlingar och var främmande invasiva arter sprids i vår natur. Det här kan man göra genom att ta en bild och ladda upp den i appen iNaturalist, som drivs av Finlands Artdatacenter.

Sonja Grönholm är en som rekommenderar den här appen. Hon är miljö- och hälsoinspektör på Västkustens miljöenhets avdelning i Kristinestad och är i år med och ordnar talko i Kristinestad för att bekämpa invasiva främmande arter.

Talkot är en del av en riksomfattande sommarkampanj som kallas Solotalkot och som administreras av Naturresursinstitutet. Det här är första gången Grönholm deltar i talkot.

Jag känner för att göra något för den biologiska mångfalden och det gör man genom att bekämpa den här invasiva främmande arterna

― Sonja Grönholm

På webbsidan vieraslajit.fi finns information om var överallt i Finland det i sommar ordnas talko och på samma sida finns också mycket information om främmande invasiva arter för den som är intresserad.

I Svenskfinland deltar bland annat Kristinestad, Vörå, Åbo, Helsingfors, Ingå, Raseborg och Borgå, men många andra städer och kommuner har länge aktivt bekämpat invasiva arter trots att de inte är med i årets talko som bland andra Vasa, påpekar Grönholm.

Borde ändå kommunerna vara aktivare i bekämpningen av främmande invasiva arter?

– Jo, det är klart, men det är kanske något som inte prioriterats högt då det finns så mycket andra uppgifter som alltid går före, funderar Grönholm.

en människa som med en sax klipper av en blomstjälke.
Bildtext Man kan delta i talko både i grupp eller ensam och det är nu i början på sommaren, innan blommorna börjat blomma som bekämpningen är som effektivast, påpekar Gröholm. Kampanjen pågår hela sommaren fram till 22 augusti.

Sonja Grönholm hoppas att många är aktiva och deltar i sommartalkot i år. Hon hoppas också på en fortsättning nästa år. Hon tror att appen som utvecklas gör det enklare för speciellt unga att känna sig delaktiga och känna att de faktiskt kan göra någonting konkret för den biologiska mångfalden.

Arbetet med att bekämpa invasiva arter på nationell nivå fortsätter: "Medvetenheten om främmande arter ska ökas"

På nationell nivå fortsätter man också arbetet med att bekämpa främmande invasiva arter. Nu i juni lanserade bland annat Jord- och skogsbruksministeriet en ny hanteringsplan för att bekämpa främmande invasiva arter. Det är den fjärde i ordningen, men de tre tidigare hanteringsplanerna gäller också fortfarande.

Den fjärde hanteringsplanen för bekämpning av invasiva främmande arter

De växtarter som man vill uppmärksamma i årets hanteringsplan är bland annat Vattenflockel, Gudaträd och Japansk humle. Sandström säger att växtarterna är bekanta för honom, men inte vanligt förekommande.

– Den japanska humlen är kanske den som är mest bekant i den här trion.

Enligt hanteringsplanen är det viktigaste med de här arterna att professionella i trädgårdsbranschen är medvetna om att man inte får importera dem och att medvetenheten överlag om förbudet att släppa ut dem i naturen ökar.

En kvinna i en solstol på en strand sitter och petar på en smarttelefon.
Bildtext Medvetenheten behöver öka bland alla finländare, påpekar trädgårdsmästaren Fredrik Sandström. Det som många inte tänker på är att man inte ska plocka med sig växter "så där i smyg" när man är ute och reser i fall man inte har en tillräcklig kunskap om växten och dess spridning.

– Speciellt när man jobbar med trädgårdshandel så behöver man hålla sig uppdaterad om vilka växter som inte är okej att importera. Många av dem som nu har importförbud har det tidigare varit okej att ta till landet, men de måste nu tas bort då de etablerar sig för bra, säger Sandström.

Att sprida korrekt information och diskutera problematiken är viktigt. För problematiken finns. Vi har flyttat växter under en väldigt lång tid och vi måste odla våra växter ansvarsfullt så att vi gynnar den biologiska mångfalden

― Fredrik Sandström

Den som byter plantor sinsemellan behöver också hålla koll, så att det inte dyker upp oönskade växter i plantbytet, påpekar Sandström.

Lättare att sprida information digitalt efter coronan

I Norra Österbottens Trädgårdssällskap fanns det planer att ordna ett månadsmöte med temat invasiva främmande arter, eftersom regeringsdirektiven också säger att information ska spridas i föreningar och organisationer.

– Men det här med coronarestriktionerna har ju lett till att fysiska träffar inte gått att genomföra på en väldigt lång tid, säger Sandström i egenskap av ordförande för föreningen.

Han säger att man försökt bli mer digitala, men att båda informationsgivarna och -mottagarna är ovana med den digitala tekniken.

– Det tar tid, men coronan har nog varit en väldig accelerator i användningen av den här tekniken.

Diskussion om artikeln