Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Ärkekonservativa Raisi vinner valet i Iran - valdeltagandet mycket lågt då moderata kandidater saknades

Uppdaterad 19.06.2021 15:54.
Presidentkandidaten Ebrahim Raisi (i svart turban) hälsar på valfunktionärer i en vallokal i Teheran. 19.5.2017
Bildtext Ebrahim Raisi ställde upp i presidentvalet också 2017 men besegrades då av sittande presidenten Hassan Rouhani.

Irans moderata och medelklassväljare tros ha valt soffan över någon av de mer konservativa kandidaterna som tilläts delta i fredagens presidentval. Ebrahim Raisi, allmänt sedd som högsta ledaren Ayatollah Khameneis utvalda kandidat, verkar som väntat vinna valet med klar marginal.

De preliminära resultaten från gårdagens presidentval i Iran ger som väntat den ärkekonservativa troslärda, domaren Ebrahim Raisi en klar seger.

Raisi ser ut att ta åtminstone 62 procent av rösterna.

Den statliga tv:n har redan utropat honom till vinnare och tvåan och trean i valet, den före detta befälhavare vid Revolutionsgardet Mohsen Rezaei och den avgående guvernören för landets centralbank Abdolnasser Hemmati, har redan hunnit gratulera Raisi.

- Jag hoppas din administration ger oss orsak till stolthet över den Islamiska republiken Iran, förbättrar ekonomin och livet i Iran med välstånd och välfärd, skrev Hemmati.

- Om Gud vill, lovar min högaktade broder Ayatollah doktor Sayyid* Ebrahim Raisis övertygande seger att leda till en stark och populär regering som kan lösa landets problem, sade Rezaei.

*Titeln Sayyid syftar på en person som anses vara ättling till profeten Muhammed, red.anm.

Lågt valdeltagande

Hur populär Raisis regering kan anses vara är ändå något som kan ifrågasättas.

Av landets 59 miljoner väljare verkar knappt 29 miljoner, 48,8 procent, ha tagit sig till vallokalerna.

Det kan vara problematiskt för landets högsta religiösa ledarskap som ofta har använt ett högt valdeltagande som bevis för att landets teokratiska system ses som legitimt bland befolkningen.

Ali Khamenei, en äldre man med grått skägg sitter i en stol och talar i en mikrofon.
Bildtext Irans högsta ledare Ali Khamenei anses ha varit mån om att Raisi vinner. Raisi nämns ofta som en av toppkandidaterna att ta över posten som högsta ledare efter 84 år gamla Khamenei.

Då under hälften av befolkningen nu röstade och valet samtidigt ses som det mest kontrollerade av det religiösa ledarskapet, ses det låga valdeltagandet som en protest mot teokratin.

Det religiösa väktarrådet diskvalificerade alla mer moderata kandidater och bara centralbanksguvernören Hemmati erbjöd något som helst politiskt alternativ.

I samband med de senaste årens protestvågor, hög arbetslöshet och det allt mer katastrofala ekonomiska läget, verkar bristen på trovärdiga utmanare ha fått en stor del av landets moderata och unga väljare att stanna hemma.

- Min röst ändrar inte på något i det här valet, massvis människor röstar på Raisi och Hemmati har inte det som krävs för det politiska spelet, sade Hediyeh i Teheran till nyhetsbyrån AP.

- Jag hade ingen kandidat i det här valet.

En vändpunkt

Ett valdeltagande på under 50 procent ses nu som en ogiltigförklaring av hela det politiskreligiösa system som har styrt Iran sen revolutionen 1979.

- Det är en vändpunkt om en majoritet inte längre deltar. Det betyder att de inte längre stöder den Islamiska republiken. Det är den största frågan i det här valet, sade statsvetaren Sadegh Zibakalam vid Teherans universitet före valet.

Det växande missnöjet är inte heller något den styrande religiösa eliten är omedveten om, menar experter.

Om alla beslut ändå fattas av högsta ledaren, väktarrådet och Revolutionsgardet, vad är då poängen med att ta sig till valurnorna för att rösta på en president.

― Sadegh Zibakalam

Det syns tydligt i att man med så hård hand valde att utesluta alla kandidater som ens lutade åt ett mer reformistiskt eller moderat håll.

- Vi har alltid vetat att valen inte är fria på grund väktarrådets rätt att välja kandidater. Men urvalet har alltid åtminstone till synes reflekterat de olika grupperna inom politiken. Den här gången gör den det inte alls, utan reflekterar bara ett försök att ta hårdare kontroll över läget, sade Roxane Farmanfarmaian vid Cambridge University.

Att de makthavande troslärda nu vill greppa ett märkbart hårdare tag om makten har sedan avspeglat sig i väljarbeteendet och desillusionering bland framförallt yngre iranier.

- Om alla beslut ändå fattas av högsta ledaren, väktarrådet och Revolutionsgardet, vad är då poängen med att ta sig till valurnorna för att rösta på en president, sade Zibakalam.

Källor: Reuters, AFP, AP, The Guardian, Al Jazeera, FP