Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Armenien röstar i val som ska läka krigets sår - men kampanjerna tyder på fortsatt svår tudelning

Vaalivirkailija kasaa äänestyskoppia.
Bildtext Valet har fått stämningarna att hetta till, men många armenier är för krigströtta eller har inte låtit sig övertygas av någon kandidat och kommer inte att rösta.

Protester över förlusten av Nagorno-Karabach till ärkefienden Azerbajdzjan i kriget i fjol tvingade premiärminister Nikol Pasjinjan att utlysa nyval. Valet skulle hjälpa landet att gå vidare men retoriken under valet har varit ytterst aggressiv, hotfull och full av anklagelser.

I Armenien hålls på söndag förtida parlamentsval som utlystes av premiärminister Nikol Pasjinjan efter omfattande missnöje och protester.

Oppositionen har anklagat Pasjinjan för att bära skulden för förlusten av den omtvistade regionen Nagorno-Karabach till ärkefienden Azerbajdzjan i kriget i fjol.

Pasjinjan skrev under ett fredsavtal som innebär att största delen av regionen, föremål för flera krig sedan Sovjetunionens fall, föll under Azerbajdzjans kontroll och tvingade den armeniska befolkningen att fly.

Missnöjet med fredsavtalet ledde till omfattande, ofta våldsamma protester. Pasjinjan tvingades till slut utlysa nyval.

Gamla gardet tillbaka

Pasjinjan utmanas främst av landets före detta president Robert Kocharian, som ses som en av huvudarkitekterna bakom det oligarkiska system som den nuvarande premiärministern valdes för att bekämpa.

Kocharian anklagas också för nepotism och korruption och för att ha gynnat affärsmän som stod honom och hans parti nära.

Nikol Pashinjan puhumassa Eurasian talous unionin kokouksessa
Bildtext Nikol Pasjinjan anklagas för att ha givit upp för mycket i fredsavtalet med Azerbajdzjan.

Han åtalades för dödligt våld mot demonstranter inför presidentvalet 2018. De åtalen avslogs ändå i mars.

Många väljare ser trots Kocharians och det gamla politiska gardets historia honom som en garant för säkerhet och stabilitet.

- Jag röstade för säkra gränser, solidaritet, för att få tillbaka våra krigsfångar, de sårades välbefinnande och en stark armé, sade Vardan Hovhannisjan till nyhetsbyrån AP.

- Bara Kocharian kan leverera det, sade han.

Mielenosoittajia
Bildtext Demonstrationer i Jerevan mot fredsavtalet och Pasjinjans regering i slutet av 2020.

Många är ändå rädda för att det gamla gardet ska återinföra den gamla politiska kulturen och tänker rösta på Pasjinjan.

- Jag röstade mot att de gamla fasonerna ska återvända, sade Anahit Sargsijan.

- Jag vill ge Pasjinjan en andra chans.

Agressiva toner

Alla opinionsmätningar verkar också ge premiärministern åtminstone en knapp ledning, men hans egna uttalanden om att han förväntar sig över 60 procents stöd för sitt parti ses som överdrivna.

Pasjinjans förhoppning har varit att han ska få ett starkt mandat och att valet ska bli ett sätt att börja läka krigets sår och enas efter den traumatiska förlusten av Nagorno-Karabach.

Valkampanjen har ändå inte gett mycket hopp om att valet ska bli någon läkande process.

Konflikten i Nagorno-Karabach började år 1991 under Sovjetunionens sönderfall.
Bildtext Armenien och Azerbajdzjan har tvistat om och utkämpat flera krig om Nagorno-Karabach sen Sovjetunionens fall.

Pasjinjan viftade vid ett valtillfälle med en hammare då han talade om motparten och Kocharian i sin tur utmanade vid ett av sina valtillfällen premiärministern till en duell.

Det har fått presidenten Armen Sarkisian att fördöma båda sidor för att sprida hat och fientlighet.

- Det här valet hålls i en svår situation och det är av yttersta vikt för vårt samhälle och vår nation, sade Sarkisian.

- Myndigheterna och ordningsmakten måste se till att inga brott eller övertramp får hota samhällsfreden.

Samtidigt som stämningen i en del av befolkningen rapporteras vara mycket hätsk, är andra för trötta och ledsna efter kriget för att bry sig om valet.

Källor: Reuters, AP, AFP, Al Jazeera, BBC

Diskussion om artikeln