Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Efter 25 år i Finland bosätter sig skarven allt längre norrut: "Antalet storskarvar har ökat i Kvarken och Bottenviken"

Gapande skarv i sitt bo, Vasa skärgård
Bildtext Storskarvsstammen är stabil och det finns ca 26 000 häckande par i Finland.

I hundra år var skarven borta från Finland men för 25 år sedan återvände fågeln. Nu bosätter den sig allt längre norrut i Kvarken och Bottenviken Många vill jaga storskarv, men det är svårt och tar länge att få undantagslov. På Naturresursinstitutet har en forskare tagit fram ett förslag på hur alla kunde vara nöjda.

I Finland är det två fågelarter som ständigt orsakar kontrovers. Det är den vitkindade gåsen och storskarven. Arterna anses av många vara aves non grata – oönskade fåglar som inte borde finnas i Finland. Gässen orsakar problem för landsbrukarna och skarven brukar beskyllas för att äta upp fiskarnas fångst.

Experter säger att storskarven håller på att bosätta sig på havsområden allt längre norrut.

– Antalet storskarvar har ökat i Kvarken och i Bottenviken norr om Kvarken, berättar Birdlife Finlands forskningschef Teemu Lehtiniemi.

I Sverige har storskarven bosatt sig i de stora insjöarna. Enligt Naturresursinstitutets specialforskare Antti Lappalainen kan samma sak hända i Finland.

– Jag har själv förundrat mig över att de finländska storskarvarna inte flyttat till insjöarna.

Naturresursinstitutet bedömer att storskarvsstammen i Finland har stabiliserats till ungefär 26 000 häckande par. Utöver det finns det skarvar som inte häckar som också hör till stammen.

Återflyttaren firar 25 år i Finland

För många är den fridlyste storskarven en främmande fågel. Det är inte konstigt. Storskarven återvände till Finland år 1996 efter att ha varit borta i över hundra år.

Under sina 25 år som återvändare har storskarven ständigt orsakat kontrovers. Nyligen klagade centralförbundet för fiskerihushållning till justitiekanslerns byrå. Orsaken var långa behandlingstider av undantagslov för att skjuta skarv i Egentliga Finland.

Enligt förbundet är det typiskt att få vänta åtta till tio månader, men som mest har det tagit flera år att få ett beslut. Det är regionförvaltningsverket som utfärdar undantagslov.

– De som sköter undantagsloven har fördröjt behandlingen av ansökningarna. Det tar så lång tid att skadan redan är skedd när beslutet kommer, säger Vesa Karttunen som är verksamhetsledare för centralförbundet för fiskerihushållning.

Karttunen betonar att andra Östersjöländer och länder i Centraleuropa är mycket mer flexibla och smidigare på att ta tag i skador som storskarven orsakar.

– Där finns det en rätt att ingripa om någon upplever att storskarven orsakar skada. I Finland står stel byråkrati i vägen. Här har fiskarna för stor bevisbörda.

örn, havsörn
Bildtext Träden på skarvarnas öar dör av avföringen. På vissa håll har det experimenterats med att öka mängden havsörnar för att minska på antalet storskarvar.

Krångligt att bevisa skadorna

Lappalainen säger att det är mycket svårt att utvärdera skadan på fiskbeståndet och fiskarnas fångstmängder. Ett problem är att det inte finns information om hur mycket fisk andra fåglar äter.

– Samtidigt äter rovfiskar många gånger mer fisk än fåglarna. Sälar och olika sjukdomar påverkar också fiskbeståndet.

Storskarvens mest synliga avtryck i naturen är träd som dör av skarvkoloniers avföring. Små öar kan ge intryck av att ha dött bort efter att kolonin flyttat bort. Enligt Lehtiniemi finns det beräkningar på hur stort område skarvkolonierna förstört. Sedan år 1996 handlar det om en area på totalt fjorton hektar.

– Där storskarven häckar i stora antal, där dör också i regel de flesta växter. Men växtligheten kommer tillbaka snabbt efter att kolonin ger sig av. Men det tar förstås lång tid för träd att växa upp.

Lösningen: låt fiskar leka i fred?

Är det nödvändigt för skarvstammen att storskarven är totalt fridlyst i hela Finland? Den frågan ställer Malin Lönnroth som är fiskeribiolog vid Centralförbundet för fiskerihushållning.

– Vi har ännu inte kommit till ett läge där storskarven skulle vara en fågel som kan jagas fritt. Men det här handlar inte om att det inte skulle få finnas storskarvar i Finland över huvud taget, säger Lönnroth.

Enligt Vesa Karttunen är inte fiskeribranschens krav speciellt hårda. Det handlar om att trygga det lilla som finns kvar av kustfisket.

– På de områden där det fiskas som mest borde man kunna begränsa antalet storskarvar och sälar, sammanfattar Karttunen.

Lehtiniemi beklagar att det finns en rätt så allmän åsikt om att storskarven inte borde finnas i Finland. Han bedömer att stammen har växt som en följd av människans avtryck i naturen.

– Vi har gått och förstört havet, Östersjön är förorenad. Den är övergödd och följden är att det finns mycket skräpfisk. För fåglar som äter fisk finns det därför mer att äta.

Narurresursinstitutets Lappalainen säger sig ha funderat på ett förslag som följer den gyllene medelvägen.

– Vid kusterna har det uppmärksammats hur viktigt det skulle vara att låta fiskar leka i fred, till exempel abborre, gädda och gös. På våren skulle det löna sig att freda områden i innerskärgården. Det är frågan om ganska små områden. Det skulle vara bra att se till att enorma skarvkolonier inte tar sig till de här områdena under lekperiod. Om man vill ge undantagslov att skjuta skarv någonstans, så är det på de här områdena som lov kunde utfärdas lättare.

Det skulle enligt Lappalainen också motivera fiskare att respektera fredandet av fiskarnas lekområden.

Källa: STT