Stuglivet hägrar allt mera året om: “Det känns lite som semester fast man jobbar”

Finländarna börjar använda sina sommarstugor allt flitigare. Det visar en färsk stugbarometer, gjord av Jord- och Skogsbruksministeriet. Ungefär 40 procent av finländarna uppger att de kommer att tillbringa mera tid på stugan under de kommande tre åren. Familjen Sjöström i Nykarleby har en stuga ute vid havet, som betjänar dem året runt.

Ungefär 40 procent av finländarna uppger att de kommer att tillbringa mera tid på stugan under de kommande tre åren. 

Familjen Sjöström i Nykarleby har en stuga ute vid havet, som betjänar dem året runt.

Bara i Österbotten finns nästan 25 000 fritidsfastigheter. I allt fler kommuner ökar önskemålen om att omvandla sommarstugan till åretruntboende.

– Det är en ökande trend, och speciellt på kranskommunerna kring städerna, som Korsholm och Larsmo så kan det här bli populärt, säger Ilmari Heinonen som är pensionerad stadsplanearkitekt i Jakobstad. 

Numera jobbar han som konsult med motsvarande frågor, och håller som bäst på att reda ut möjligheterna att bereda plats för mera permanent bosättning på områden som tidigare varit avsett för sommarstugor.

Kommunerna resonerar olika

Just den trenden ser man på flera håll i Österbotten, då flera kommuner nu mottar förfrågningar om rätt att omvandla sommarstugan till fast boende. Flera kommuner har utarbetat riktlinjer för vad som kan godkännas, men det finns också statlig policy. Även om det kan finnas chans att locka nya invånare att bosätta sig i kommunen, innebär lovet om åretruntboende en mängd kostsamma krav för kommunen.

– Det är skolskjuts, hemvård och hemservicen. Vägarna ska plogas, är elnätet dimensionerat för åretruntboende? Och egentligen strider det mot mark- och bygglagen, där det står att man inte får splittra bebyggelsestrukturen utan att man ska hålla ihop den. Och sen är det skatteintäkterna – fastighetsskatten minskar ju om du har fast boende, säger Malin Haka som är planläggningsingenjör i Närpes.

I kommunen mottar de några ansökningar per år om att få omvandla fritidsboendet till permanent. Men riktlinjerna är klara, vem som kan beviljas den rätten. 

– Bostaden eller fastigheten måste finnas inom tre kilometer från stadens skolor eller inom 500 meter från befintlig fast bosättning per 2006, konstaterar Haka.

För Närpes del gäller det områden som har sammanlagt kring 250 stugor av kommunens totalt 1500 fritidshus. Haka bedömer att kring 20 av bostäderna beviljats lov för att bli åretruntbebodda. 

Serviceskyldigheter avskräcker kommuner

Nationell statistik visar att 40 procent av finländarna avser tillbringa allt mera tid vid sina fritidsbostäder. Tommy och Pia-Maria Sjöström, tillbringar halva året ute vid stugan på Grisselören i Nykarleby. Att de inte är permanent registrerade där, gör att kommunen inte har samma skyldighet att upprätthålla service - men för Sjöströms är det ett medvetet val att välja fritidsboendet under stor del av året. 

– Det känns ju lite som man var på semester fast man är på jobb då man är här, säger Tommy Sjöström.

För båda vuxna är det nästan lika enkelt att ta sig till jobbet från stugan som från den fasta adressen inne i byn. Ett minus är att vägen inte plogas enda fram, så vintertid behövs det traktor för underhållet.

– Och så kommer inte posten längre hit ut sedan några år, säger Pia-Maria Sjöström.

Deras tonåriga barn tar sig enkelt till skolan för egen maskin numera, men annars har avsaknaden av skolskjutsar medfört mera logistikhjälp för föräldrarna. 

– Men vi ska ändå åka bil till jobbet, så då har vi kunnat ta med barnen på samma gång, konstaterar Tommy Sjöström.

På Grisselören finns det idag ingen permanent bosättning, även om paret konstaterar att många stugor är bebodda även vintertid då de själva kommer ut till helgerna. 

I Korsholm har man sett samma fenomen, då distansjobb och förbättrad infrastruktur, samt en ökande trend att prioritera havsnära boende ökar intresset att flytta ut till stugan permantent.

– Det som hänt på senare tid är absolut coronan. För då har folk varit mera ute på sina boenden, men man ser också en samhällstrend. Man bor gärna vid stranden och det har diskuterats väldigt mycket i media så det är också därifrån tankarna kommer, säger Michael Ek, som är ledande byggnadsinspektör i kommunen. 

I Korsholm beviljas ett tiotal fastighetsägare årligen rätten att omvandla boendet till åretruntfastighet.

– Men då har vi ju betydligt fler ansökningar än det. Och så har vi också ett stort antal som för en diskussion, men som av någon orsak själva beslutar att inte ansöka om lov, säger Ek.

Potentiellt dålig affär för kommunen

Medan man i Jakobstad nu ser på nya områden som ligger nära centrum och där tomter för fast boende kan planeras och bebyggas, ser man annorlunda på trenden i den vidsträckta kommunen Korsholm.

Jag tycker verkligen att vi är positiva i Korsholm. Vi har jättemycket stränder i Korsholm. Det är klart att man kan inte bo på alla ställen men vi försöker i alla fall göra en utredning på var man ska kunna bo

Michael Ek, ledande byggnadsinspektör i Korsholm

I Jakobstad har vissa områden redan omvandlats till planerade områden för fast boende, men Ilmari Heinonen är skeptisk till att låta folk bebo sommarstugorna året runt på alla platser där det finns fritidsboende.

– Staden ska hållas koncentrerad, så all service och alla tjänster finns nära. En del av fritidshusen är långt borta från centrum, och ska kommunen dra in all teknik kan det ta 150-200 år innan det ger ett enda penni i skatteintäkter netto, så i så fall är det inte intressant för kommunen, säger Heinonen.