Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Är vätgasen Finlands nya svarta guld? En tiondel av utsläppen kan försvinna om vi lyckas – men det kostar miljarder

AGA
Bildtext Vätgasfabriken i Sköldvik, Borgå.

Enligt flera experter kommer efterfrågan på vätgas inom kort att öka dramatiskt då bland annat stål ska produceras utan koldioxidutsläpp. Vätgasen är helt enkelt det nya svarta guldet. Det är vätgasen som ska göra industrin koldioxidfri. Men den fossilfria tillverkningen av vätgas kräver miljardinvesteringar i ny infrastruktur.

Industrin måste bli koldioxidfri och vätgas är en lösning som nu starkt förs fram.

– Industrin har kraftigt talat för vätgas som en lösning och mycket långt kan det också gå så. Det säger Iivo Vehviläinen som är forskare vid Aalto universitet och specialiserad på elmarknaden.

Det här gäller framför allt stålindustrin där till exempel SSAB, med stålverk i både Sverige och Finland planerar att lägga om stålproduktionen med kol och koks och i stället använda grön vätgas och biobaserade eller andra fossilfria bränslen.

Storkoncerner i nyckelroll

Förra hösten togs pilotanläggningen för fossilfri ståltillverkning i bruk i Luleå. Hybrit som projektet kallas är ett samarbetsprojekt mellan SSAB, LKAB och Vattenfall.

I stället för att använda de fossila bränslena kol och koks i tillverkningen av så kallad järnsvamp används alltså den fossilfria vätgasen. Den fossilfria järnsvampen används sedan som insatsvara för att tillverka fossilfritt stål. 

Vätgasen tillverkas med elektrolys där vatten spjälks till vätgas och syre med hjälp av el. För att det ska vara grön vätgas ska elen som används vid tillverkningen vara fossilfri. Det betyder el från sol- och vindkraft.  

Masugnen vid Luleå stålverk.
Bildtext SSAB:s stålverk i Luleå.

– När man använder vätgas uppstår inte några koldioxidutsläpp, förklarar Olavi Huhtala divisionschef för division Europa vid SSAB.

När allt är klart ska SSAB:s omställning ha minskat koldioxidutsläppen med 7 procent i Finland och med 10 procent i Sverige. Det är nämligen SSAB:s andel i dag av utsläppen.

Planen för stålverket i Brahestad är att den första masugnen stängs vid omkring år 2030 och den andra masugnen omkring år 2040.

Skärpta regler ökar efterfrågan

Det är klimatförändringen som skärpt utsläppsregler och höjt utsläppspriser på koldioxid. Men SSAB betonar att hållbarhetsfrågor varit viktiga för stålbolaget i många år.

– Vi har sett att kunderna vill ha fossilfritt stål och utsläppspriset har en viktig roll naturligtvis, men det är inte den enda orsaken.

Biltillverkare har redan börjat agera och skrivit förhandsavtal med ståltillverkare för att i framtiden få grönt stål till tillverkningen av bilar.

Efterfrågan på de maskiner eller så kallade elektrolysörer som ska tillverka vätgas kommer att öka.

Gasföretaget Linde (tidigare AGA) har i Tyskland nyligen investerat i en elektrolysörpark på 24 MW. Men i Luleå när stålverket börjar ta form talar vi om betydligt större effekter:

– Det kommer att behövas elektrolysörer med effekter på mellan 600 och 800 MW. Så det är en enorm skillnad mellan det som finns och framtiden, säger Olof Källgren, sälj- och marknadsdirektör vid Linde norra Europa.

Infrastrukturen utmanar

Förutom elektrolysörer finns det annat som utmanar på vägen mot en fossilfriare industri.

Iivo Vehviläinen, forskare vid Aalto universitet och specialiserad på elmarknaden ser en stor potential i vätgasen. Men han menar att mycket hänger på var efterfrågan kommer att finnas. Här i Finland eller någon annanstans.

– Vätgasen måste kunna användas eller lagras i Finland. Eller så ska den överföras till Europa via gasledningar, säger Vehviläinen.

De europeiska gasöverföringsbolagen har en vision om ett utbrett gasledningsnätverk för vätgas. Det är nästan 40 000 kilometer långa rör. Och det beräknas kosta mellan 43 och 81 miljarder euro.

Gasrör som kommer upp från havet på land.
Bildtext För två år sedan byggdes naturgasledningen i Ingå. Det kan bli aktuell att bygga om naturgasledningar till ledningar för vätgas.

För Finlands del har ett rör från Sverige över till Raumo ritats in och sen går röret längs med kusten till Torneå med avstickare till Kajana och Rovaniemi.

Olli Sipilä, vd för Gasgrid Finland, har en vision om vätgasen och rören.

– Finland kan bli den rena energins exportör.

Men först ska gasrören för vätgasen byggas och för Finlands del rör det sig om miljarder euro.

– 1 000 kilometers gasrör kostar cirka två miljarder euro. Men det beror ännu på många faktorer.

Attraktivt projekt i sin linda

Framför allt ska det finnas ett intresse för gasrören och därför utreder nu bolaget behovet bland industrier och företag här hemma. Om tio år räknar företaget med att komma igång med rörledningarna.

Olli Sipilä tror att projektet lockar till sig investerare:

– Ett sådant här infrastrukturprojekt är mycket attraktivt.

Men de finns de som inte riktigt tror på en stor utbyggnad av rörledningar för vätgas i Finland och Norden. Olof Källgren sälj- marknadsdirektör vid Linde norra Europa

– Snarare kan det bli så att industrier går ihop och satsar på nätverk mellan sig för produktion och för att stötta varandra för att trygga tillgången. 

Divisionschef Olavi Huhtala vid SSAB vill inte ännu ta ställning för gasledningar med vätgas.

– Det är lite för tidigt att säga någonting om. Det är så många saker som ännu är oklara. Vad det innebär och vad är priset?

Ökat elbehov

Mera vätgas och mindre koldioxidutsläpp betyder också att det måste produceras mera el.

När SSAB:s järn- och stålproduktion lagts om behövs det cirka 15 TWh el per år i Sverige och cirka 12 Twh i Finland. 

Som jämförelse beräknas kärnkraftverket Olkiluoto 3:an, när det kör igång, vid full produktion producera 12 TWh per år.

Tillgången på fossilfri energi verkar vara lovande. Enligt vindkraftsföreningens översikt från början av året så byggs det nu vindkraftsparker med en gemensam effekt på drygt 2 400 Mwh. Totalt finns det planer på vindkraftsparker med en sammanlagd effekt på cirka 21 300 Mwh. 

Vindmöllor på rad ute till havs.

Det är något som ger möjligheter för en större elförbrukning. Det säger Jussi Jyrinsalo direktör för stamnätsplaneringen vid Fingrid.

– Med förmånlig el från vindkraft kan Finland locka till sig industri.

Det blir en positiv spiral av billig el som gynnar vätgastillverkningen och som i sin tur föder ny vindkraft.

Lagring och överföring 

Enligt beräkningar vid Villmanstrand–Lahtis tekniska universitet LUT kommer efterfrågan på el, mycket på grund av vätgasen, att öka ordentligt. Fram till år 2040 stiger behovet till 250 TWh per år mot dagens 70 TWh.

Den ökade elkonsumtionen ska långt skötas med vindkraft. Enligt en uppskattning vid LUT universitet har Finland en vindkraftspotential på 250 TWh mot dagens 50 Twh.

Men lagring av el via lager för vätgas och batterier är också viktiga för att kunna möta den stora efterfrågan.

Ett problem är hur all el ska överföras. Redan nu har Fingrid som sköter våra kraftnät fullt sjå att se till att kraftledningarna klarar av all ny el från vindkraftsparkerna.

Kraftledningar fotograferade nedifrån.

I dag ska vindkraftselen flyttas från Österbottens vindkraftsparker till södra Finland där konsumtionen finns. För att stamnätet ska klara det måste årliga investeringar på 200 miljoner göras.

På tio år är summan åtminstone två miljarder euro. Är det en bra satsning Jussi Jyrinsalo direktör vid Fingrid?

Meningen är att det ska komma nya aktörer som kan betala för den.

Stöd finns

EU och finska Staten är med i vätgasboomen och hejar på utvecklingen

EU har olika vätgasprojekt och stöd. Här hemma kan företag bland annat söka energistöd från Arbets- och näringsministeriet. Finlands program för hållbar utveckling har reserverat 150 miljoner euro i stöd för vätgas som Business Finland sköter.

Intresse för stöd för vätgasprojekt finns inom industrin säger Reijo Munther, chef för europeiska initiativ vid Business Finland. Men huruvida finska staten någonsin får tillbaka stödpengarna förblir tills vidare oklart. 

– I första hand måste man minska klimatutsläppen och där ska vätgasen ha en enormt stor roll.