Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Finlands klimatpanel: Vindkraften kommer starkt och är förmånligare än kärnkraft

Uppdaterad 22.06.2021 21:46.
Vindmöllor i Skåne
Bildtext Kanske hälften av vår el kommer från vindkraft år 2050.

Välkommen till en mer elektrifierad vardag! säger Finlands klimatpanel. Klimatpanelen har utrett att när samhället elektrifieras i högre grad ger det oss en möjlighet att minska utsläppen av växthusgaser med 95 procent fram till 2050. Samtidigt leder det till ett fördubblat behov av elektricitet.

Den el Finland ska använda som energi inom några årtionden ska vara ren och inte skapa nya utsläpp. I ett solfattigt land som Finland är det vinden som blåser kraft.

– Om vi utgår från ett marknadsnära scenario där vi försöker få en kostnadseffektivitet på investeringarna ser det ut som att vindkraften stiger kraftigt i Finland, säger Peter Lund.

Lund är professor i teknisk fysik vid Aalto-universitetet och viceordförande i Finlands klimatpanel.

I utredningen har man tagit fasta på det soldränkta området runt Persiska viken där produktionskostnaderna för el i stora solenergikraftverk till och med är lägre än en cent per kWh.

Kärnkraft kostar mera än vindkraft

Om man jämför den här produktionskostnaden för solenergi med produktionskostnaderna i nya finländska vindkraftverk skulle produktionspriset bli tre till fyra gånger högre för vindkraft.

Jämför man med nya finländska kärnkraftverk skulle produktionspriset stiga fyra till fem gånger.

– Vindkraftens andel av all el kunde vara klart över femtio procent år 2050. Nu står den för ungefär tio procent, säger Lund.

– Om vi ser på kärnkraftens och vindkraftens kostnader så är kärnkraften dyrare. Det ser vi i hela Europa och därför byggs ganska lite kärnkraft.

En ofantlig utbyggnad av vindkraften

― Peter Lund, expert i klimatpanelen

Lund säger att energiformen kärnkraft är ett politiskt beslut och hurdana prioriteringar politiker har. Han tror att det inte är i marknadskrafternas intresse att bygga ut kärnkraft.

– I Finland har vi våra kärnkraftsbeslut med Olkiluoto och Hanhikivi kärnkraftverket som byggs ut. Kanske lite elektricitet också kommer från skogsförädlingsindustrin och från bioenergi, säger Lund om de kommande årtiondena.

Om fler kärnkraftverk väcker reaktioner så väcker också vindmöllor och vindkraftverk känslor.

– Det innebär också frågor om acceptans. Var ska vi placera? Vilken teknik ska väljas? räknar Lund upp.

Klimatpanelen ser det som mest sannolikt att den finländska vindkraften produceras ute till havs.

Vindturbiner på rad till havs utanför Danmark.
Bildtext Hur kommer vindmöllor att accepteras? Mest sannolikt är offshore vindkraftsområden, enligt klimatpanelen.

Hurra vi blir av med oljan! In kommer nya problem

Den här omfattande förändringen i energisystemet inom de närmaste årtiondena berör var och en. Det är inget som sker i bakgrunden, konstaterar klimatpanelen.

– Vi kommer personligen att se en förändring i hur vi värmer upp byggnader och hur trafiken förändras. Det är inte bara en teknisk fråga att byta ut ett bränsle till ett annat utan en samhällelig fråga som beträffar oss som konsumenter.

I stället för olja behöver vi komponenter

― klimatpanelen

– Vi behöver kritiska material, komponenter för att tillverka elapparater. I stället för oljeberoende kommer andra beroenden, konstaterar Lund.

Han säger att övergången till system som förlitar sig mer på nya teknologier och el i kombination med att våra behov digitaliseras gör att energisystemet blir mycket sårbarare än tidigare.

– Vi har inte utrett väldigt mycket vilka säkerhetsrisker som kommer med så fullt elektrifierade system och det är viktigt för statsmakten att börja titta på de här sakerna redan nu, säger Lund.

Peter Lundin henkilökuva kesäisellä pihalla.
Bildtext Ett elektrifierat samhälle är sårbart på nya sätt, säger professor Peter Lund.

Cyberattacker, Kinas växande inflytande i leveranskedjorna av kritiska material och internationella konflikter kan utgöra risker.

Fysikaliskt är elsystemet också mer sårbart, säger Lund. Det måste vara i balans varje sekund. Han tror inte på ett till hundra procent elektrifierat energisystem just på grund av sårbarheten.

En viss andel övrigt bränsle behövs. Då gäller det att det ur klimatsynpunkt är bärkraftigt bränsle. Till exempel att vi i bioenergin inte använder råvaran stock utan träavfall som är klimatneutralt, säger Lund

På längre sikt kommer säkert frågan om syntetiska bränslen, att använda el för att producera väte.

– Att man splittrar vattnet. Där får vi väte som är rent bränsle. Av väte kan vi göra kemikalier. Med väte kan vi ersätta till exempel kol inom stålindustrin, säger Lund.

El för dig och el bara för mig?

Omvälvningen sätter press på den sociala rättvisan.

– Vi måste beakta att alla inte har råd med nya elapparater, luftvärmepumpar eller elbil. Vi kommer att behöva en viss finansiell kompensering i samhället, säger Lund.

Han säger att vi här inte får glömma att merparten av världens människor är fattiga och att vi måste se på förändringen också utanför Finlands gränser, globalt.

– Utan rättvisa blir det ingen förändring, säger Lund.

Han tar proteströrelsen Gula västarna i Frankrike som exempel där folk drog ut på gatorna i protest mot den franska regeringens beslut att höja bensinskatter 2018.

Luftvärmepump på husvägg
Bildtext I övergången till ett nytt energisystem måste det beaktas att alla kanske inte har råd att skaffa till exempel en luftvärmepump.

Frågor om ägande och reglering hamnar i nationellt fokus.

Är våra elnät tillräckliga för att överföra den el vi behöver? Hur ser jämlikheten ut mellan stadsbor och de som bor i glesbygden? Kanske det nationella elnätet måste förstärkas över tiden, funderar Lund.

Priset på bensin och el är alltid en het potatis bland konsumenter. Vågar Lund säga något om hur elektrifieringen syns i plånboken?

– Vi har deltagit i ett nordiskt projekt. Det visade att om vi isolerar oss lite och inte säljer ut vår billiga el till kontinenten så har vi billig el. Om vi kopplas mer till det kontinentala elsystemet som säkert också är EU:s målsättning då är el till exempel avsevärt dyrare i Tyskland och då kommer vår billiga el att balansera så att tyskarna får billigare el men finländarna dyrare.

Projektet visade att elpriset kan minska eller gå upp med 25 procent från den nuvarande prisnivån.

Industrin använder nästan hälften av all el

Den finländska industrin använder nästan hälften av all energi och el. Därför är elektrifieringen av processerna i industrin av stor betydelse.

– Enskilda investeringsbeslut kan ha betydande inverkan. Dessutom finns det för många processer redan ett elektriskt alternativ, i stället för fossila bränslen. Fler är också under utveckling, säger Antti Arasto medlem i klimatpanelen och direktör för Teknologiska forskningscentralen VTT.

Tuulivoimaa ja SSAB tehdas
Bildtext SSAB ståltillverkare i Brahestad, Norra Österbotten.

– Vi måste ha mekanismer för att främja investeringar. Vi får ju inte ren el om vi inte investerar. Där kan skattelösningar och beslut av statsmakten påverka, säger Lund.

Han anser också att det måste vara ett pris på utsläpp. Det motiverar industrier och enskilda människor att investera, men också här att göra det på ett socialt rättvist sätt.

Elokapinas tidtabell 2025 och klimatpanelens dito 2050

Det senaste veckoslutet har aktivister ur miljörörelsen Elokapina suttit på olika gatstumpar i Helsingfors innerstad och stoppat trafiken. De anser bland annat att Finlands mål att vara kolneutralt 2035 måste ske i raskare takt.

Det skiljer 25 år mellan Elokapinas önskan och Finlands klimatpanels scenario.

Fyra kvinnor som deltar i Elokapinas klimatprotest på Mannerheimvägen
Bildtext Klimataktivister i Elokapina fredagen den 18 juni då trafiken på Mannerheimvägen i Helsingfors var blockerad.

Peter Lund säger att globalt och i Europa har blicken fästs på året 2050, när det gäller att uppnå samhällen och energisystem som är klimatneutrala.

Att Finland har valt året 2035 bedömer Lund som tufft men möjligt. Han säger att i Europa finns rika stater som till och med har svårt med 2050 som mål.

– Det kräver åtgärder som jag nog tycker att både den förra och den här regeringen har tagit. Vi går mot rätt håll.

Lund säger att om vi ytterligare vill försnabba tidtabellen så kräver det säkert att vi måste stänga någonting i det här landet och då skulle inte samhället längre fungera i den mån som vi har tänkt att ett samhälle ska fungera eller så blir det väldigt dyrt.

Lyckas Finland bli kolneutralt 2035 uppnår Finland kanske förmåner som ett av de första klimatneutrala länderna.

– Kunnande som vi kan förvandla till välmående, ekologiexport, kunnande som kan exporteras, säger Lund.