Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Närvårdare utbildas på läroavtal för att minska personalbrist i Kristinestad – Anne-Marie Berglund bytte postuniformen mot vårduniformen

En kvinna i vårduniform och munskydd håller en äldre dam i armen.
Bildtext Anne-Marie Berglund lärde sig närvårdaryrket via läroavtal. Efter avslutade studier fick hon direkt fast anställning.

Bristen på vårdpersonal har varit påtaglig redan i många år, speciellt på mindre orter. I Kristinestad försöker man råda bot på problemet med hjälp av läroavtal. Utan den här möjligheten skulle jag inte ha bytt bransch, säger närvårdaren Anne-Marie Berglund som tidigare jobbade på posten.

Yrkesinstitutet Vamia i Vasa och staden Kristinestad har sedan 2019 haft ett samarbete där studerande har möjlighet att studera på sin hemort med hjälp av läroavtal.

De första studeranden utexaminerades för ett halvt år sedan och samarbetet fortsätter nu med en andra årskull.

– Idén med våra utlokaliserade utbildningar är den att i stället för att studerande kommer hit till Vasa, så kommer vi ut till orten där arbetsbehovet och arbetskraftsbristen finns och utbildar på ort och ställe, konstaterar utbildningsplaneraren Siv Björklund på Vamia.

Det här systemet passade bland andra Anne-Marie Berglund som tidigare jobbade på posten, men rädslan för att bli av med sitt jobb fick henne att sadla om.

– Det kändes riktigt bra. Om jag inte skulle ha fått den här möjligheten skulle jag inte ha bytt bransch. Jag har alltid varit intresserad av att jobba med äldre personer.

Hur viktigt var det för dig att möjligheten att studera fanns här på din hemort?

– Det var mycket viktigt. Jag skulle inte ha åkt till Vasa eller någon annanstans. Det är viktigt att de kommer hit, så att det är nära till studieplatsen.

En medelålders kvinna med glasögon och vårduniform står utomhus.
Bildtext Anne-Marie Berglund bytte postuniformen mot vårduniformen.

Få sökande till lediga befattningar

För Kristinestad innebär samarbetet i sin tur att man får personal inom en bransch där det är svårt att rekrytera. Och personalbehovet kommer att växa då kraven på 0,7 vårdare per klient träder i kraft 2023.

– Vi kommer att ha stora utmaningar för att få 0,7 vårdare per klient. Här på Åldersro till exempel behöver vi fyra till för att nå 0,7 efter 2023, säger Kirsi Widberg, avdelningsskötare på äldreboendet Åldersro.

– Nu har vi haft två befattningar och ett vikariat på närvårdare, som har lett till två sökande. Vi har stor brist på personal, speciellt på den utbildade personalen.

I och med läroavtalssystemet har man kunnat anställa bland andra Anne-Marie Berglund, plus att man nu har två av den nya kullens läroavtalsstuderande på servicehemmet.

– Jag ser det här som en möjlighet för framtiden, att fånga de som kanske vill byta karriär och prova på något nytt. Läroavtalsutbildningsformen är ypperlig och ett bra sätt att studera, konstaterar Widberg.

En kvinna med glasögon sitter i en gunga.
Bildtext Kirsi Widberg hoppas att fler skulle utbilda sig till närvårdare.

Charmen med läroavtal är också det att studeranden i princip har ett jobb redan innan de är utexaminerade. Arbetsgivaren har förstås ingen skyldighet att anställa dem efter att de är klara med sina studier, men nästan alltid gör de det.

– Alla de som hade en studieplats eller arbetsplats som godkänts för det här läroavtalet, har stannat på sina arbetsplatser, vad jag vet. Det är en jättebra möjlighet att få jobb. Det ska finnas en befattning för att ta emot en läroavtalsstuderande, säger Widberg.

Största delen av de som studerar på läroavtal är vuxna som vill sadla om. Enligt Widberg lockar inte nårvårdaryrket ungdomar.

– Den här härvan som vi hade för ett par år sedan med Esperi gjorde kanske att jobbet inte känns så attraktivt och jämför vi med många andra yrken så har vi inte så bra löner.

– Jag tror ungdomarna idag är mer karriärsmänniskor. Jag vet många som först studerat till närvårdare och sedan studerat vidare. Inte nöjer de sig med att vara närvårdare, de blir socionomer och sjukskötare.

Samma koncept i Jakobstad

I Kristinestad har läroavtalssystemet fungerat redan i ett par år, men Vamia har utvidgat och startat en utbildning även i Jakobstad.

– Det här konceptet är i sin vagga, men det fungerar jättebra, konstaterar Björklund.

I Kristinestad har man nu kring tio studerande på den nya årskullen, medan utbildningen i Jakobstad lockat dryga 20 studerande. Björklund tror att det finns ett behov för läroavtalssystemet även i framtiden.

– Det beror på arbetslivet och vilket behov som finns ute i arbetslivet samt om arbetsgivarna är villiga att samarbeta och betala den här lönen.

Berglund ångrar i alla fall inte att hon tog till vara på chansen att sadla om till närvårdare. Hon har en hälsning till alla som funderar på att bli närvårdare.

– Det är bara att söka till Vamia och hoppas att komma in. De flesta kommer nog in.