Vad vill egentligen miljörörelsen Elokapina – och är deras krav på regeringen realistiska?

Miljörörelsen Elokapina har demonstrerat i Helsingfors i flera dagar och blockerat trafiken i centrum. En del kanske har frågat sig varför de måste störa andra invånare med sina protester. Svenska Yle har rett ut vad de vill åstadkomma och om deras krav är realistiska.

– Det är inte kul att bryta mot lagen, störa andras vardag eller gripas av polis och sitta i häktet, men jag gör det här för att jag inte ser någon annan möjlighet. Klimatfrågan är för stor och akut att jag känner att det är min moraliska skyldighet att göra allt jag kan.

Så svarar Aurora Blomberg på frågan om hur det känns att störa vardagen för Helsingfors invånare. Hon har deltagit i Elokapinas demonstrationer under flera dagar.

Elokapina har demonstrerat vid Mannerheimvägen framför Riksdagshuset i två omgångar, däremellan på Unionsgatan i Kronohagen, och nu befinner de sig på Senatstorget. Där hålls demonstrationerna nu i en liten annan form, Elokapina håller bland annat olika workshoppar och annat program.

Elokapina har sagt att de inte kommer att sluta demonstrera förrän de fått tillräckliga svar från politikerna – men vad är det för svar som Elokapina vill ha av politikerna?

Vi har listat och förklarat Elokapinas tre krav – och frågat klimatexperter om de tycker att kraven är realistiska. 

Första kravet: Berätta sanningen

Elokapina vill att regeringen officiellt ska utlysa klimatnödläge. Det vill säga att de officiellt skulle meddela att vi befinner oss i en nationell krissituation – och behandla läget som sådant. 

– Det skulle till exempel kunna finnas krisrapportering som skulle likna den vi sett angående coronapandemin, säger Aurora Blomberg.

Leif Schulman som är generaldirektör vid Finlands miljöcentral spinner vidare på jämförelsen mellan pandemi och klimatkris. 

– För tio år sedan hade vi tillräckligt med kunskap för att veta att en pandemi kommer att drabba oss förr eller senare – ändå gjorde vi inget i förväg för att förhindra det.

Han menar vidare att vi kommer att se mera akuta effekter av klimatkrisen också om tio år – men då kommer vi inte att ha lika bra möjligheter att krishantera.

– En pandemi kan man hantera i realtid, men med klimatet kommer det att vara för sent, om vi inte gör något nu.

Schulman tvekar inte på att vi befinner oss i en global och existentiell klimatkris – men är ändå skeptisk till om ett officiellt krisläge skulle ha någon effekt på beslutsfattandet i Finland.

– Det skulle också bara kunna vara ett sätt för politikerna att vinna poäng utan att egentligen göra något. 

Petteri Taalas som är generalsekreterare för Meteorologiska världsorganisationen WMO tycker också att det är motiverat att kalla läget en kris. 

– Globalt sett har vi redan en klimatkris, och vi kommer att se det i Finland också om vi inte gör något. 

Andra kravet: Agera nu

Finlands regering har som mål att vara koldioxidneutralt år 2035, men Elokapina tycker inte att det här är tillräckligt. De vill att Finland ska förbinda sig till att vara koldioxidneutralt år 2025. 

– Det är ett realistiskt mål men ett väldigt svårt sådant eftersom vi inte har gjort något under för lång tid. Det skulle förstås vara lättare om vi gjort mera då vi ännu hade mera tid, säger Aurora Blomberg. 

Petteri Taalas tycker att Finlands klimatmål redan är väldigt ambitiösa. 

– Finland har redan gjort mycket för att minska sina utsläpp och vi är en bra förebild globalt sett. Finland har minskat sina utsläpp med 37 procent under de senaste femton åren, det är bara Danmark och Storbritannien som lyckats minska utsläppen mera än så, säger han.

Leif Schulman vill inte uttala sig om något specifikt årtal, han vet inte om år 2025 är ett realistiskt mål. Han tycker som Taalas att Finlands klimatmål redan är väldigt ambitiösa, men han skulle ändå gärna se mer direkt förändring. 

– Till exempel när det gäller att minska trafikutsläppen så är målsättningen helt rätt, men förändringen skulle kanske kunna ske snabbare. Till exempel skulle övergången till elbilar kunna ske snabbare.

Finland har lagt fram en plan om att att halvera utsläppen från trafiken och transporterna före 2030 och att ha nollutsläpp från trafiken 2045. Planen är nu på remissrunda. 

WMOs generalsekreterare Petteri Taalas säger att han ändå förstår varifrån Elokapinas krav på tuffare åtgärder kommer ifrån. 

– De är förstås frustrerade och det har jag förståelse för. Jag har själv känt mig frustrerad över klimatläget i flera decennier redan. 

Taalas ser i dagsläget ändå ljust på situationen, enligt honom har vi förutom i Finland även ambitiösa klimatmål globalt sett. 

– EU fattar ambitiösa klimatbeslut, USA anslöt sig till Parisavtalet igen vilket är jättefint och G7-länderna har bra och ambitiösa målsättningar för sin klimatpolitik. Det ser bra ut! 

Under G7-mötet i juni i år satte länderna nya mål för utsläpp. Utsläppen ska i princip halveras till år 2030 jämfört med nivåerna år 2010. De enades också om att slopa statsstöd för fossila bränslen och att börja fasa ut kolkraft om den inte är ren. Parisavtalet undertecknades 2015 och målet med det är bland annat att begränsa den globala uppvärmningen till helst max 1,5 grader men åtminstone under 2 grader. 

Tredje kravet: Utöka demokratin

Elokapina vill att politiska beslut som rör miljön och klimatet ska fattas genom medborgarråd. En slumpmässig men ändå blandad grupp finländska medborgare skulle få höra experter och forskare inom klimatfrågor innan de skulle fatta besluten.

– Politikerna har visat att de inte kan ta svåra beslut. De undviker att ta dem för att inte riskera att inte bli omvalda i nästa val, säger Aurora Blomberg. 

Blomberg säger att modellen med medborgarråd redan använts både utomlands och i Finland. Hon nämner Irland som exempel, där abortfrågan behandlades genom medborgarråd. 

– I Finland vet jag att man 2020 använde sig av medborgarråd i Åbo när man ville fatta beslut om stadens infrastruktur. Så det är ett system som redan används och fungerar, säger Blomberg. 

Leif Schulman som är generaldirektör för Finlands miljöcentral ställer sig kritisk till modellen med medborgarråd. 

– Jag tycker det är att ge upp om politikerna. Våra nuvarande politiker måste bära sitt ansvar. Dessutom verkar det omständigt att behöva bygga upp ett helt nytt system. 

Petteri Taalas är inne på samma spår som Schulman. 

– Jag föredrar klassisk demokrati. I dagsläget tycker jag att politikerna både i Finland och i globala sammanhang fattar bra beslut i klimatfrågor.

Artikeln uppdaterades 15.55 med tydliggörande över var Elokapina demonstrerat och demonstrerar.