Finländska företag satsar inte på framtiden – regeringen kommer inte att nå sitt mål för forskning och utveckling

Finland har halkat efter våra konkurrentländer i satsningar på forskning och utveckling. Regeringens mål att Finland ska satsa fyra procent av bruttonationalprodukten på forskning och utveckling kommer inte uppfyllas till 2030.

Statsrådet publicerade på tisdagen en undersökning om satsningar på forskning och utveckling i Finland. Eller snarare bristen på dem.

Undersökningen ”Yritysten t&k-toiminta ja t&k-investointien kasvattamisen edellytykset” (på svenska ungefär ”Satsningarna på forskning och utveckling i företagen och möjligheterna att öka dessa satsningar”) är utförd av Näringslivets forskningsinstitut Etla, Teknologiska forskningscentralen VTT och konsultbolaget 4Front.

Undersökningens resultat är klart men inte oväntat.

De finländska satsningarna på forskning och utveckling har minskat under senare år. Ännu för tio år sedan hörde Finland till de länder som satsade mest på forskning och utveckling i förhållande till sin ekonomis storlek.

Nu släpar vi långt efter. Det beror både på att våra satsningar har minskat och på att satsningarna har ökat i andra länder.

Både Rinnes och Marins regeringar beslöt 2019 att försöka öka satsningarna på forskning och utveckling till fyra procent av bruttonationalprodukten till år 2030.

För att detta mål ska uppnås borde företagen nästan fördubbla sina satsningar från nivån 2019.

Men en enkät bland våra företag visar att det nu inte finns sådana planer.

Svenska riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz (SFP) var med då undersökningen om forskningen och utvecklingen publicerades.

– Finland är ett land som uttryckligen är beroende av att vi har forskning och utveckling och ett högt kunnande. Vi kan inte tävla med pris eller volym. Vi måste tävla med kvalitet. Där kommer forskning och utveckling in.

Varken staten eller företagen satsar på forskning och utveckling

En stor orsak till att Finland har förlorat så mycket investeringar i forskning och utveckling är Nokias fall.

Många har hoppats att andra företag ska försöka utnyttja det utrymme Nokia lämnat efter sig, men rapporten visar att andra företag inte har ökat sina satsningar särskilt mycket.

I förhållande till bruttonationalprodukten har de finländska satsningarna i forskning och utveckling minskat klart sedan finanskrisen 2008.

Både företagens och statens satsningar har minskat.

Ett undantag är fjolåret då satsningarna tillfälligt ökade med hälften då staten delade ut bidrag till forskning och utveckling som coronastöd.

Men de satsningarna fortsätter inte mera i år. Inte ens pengarna från EU:s omstridda återhämtningsfond sträcker sig ända till år 2030.

Många hade hoppats att regeringen skulle anslå betydligt mera pengar till forskning och utveckling i ramförhandlingarna. Men till slut sänktes anslagen i de hårda och utdragna förhandlingarna.

– Den offentliga ekonomin är ju trängd, och om vi vill höja de offentliga insatserna med några hundra miljoner per år kräver det säkert också omprioriteringar. Vi har en budgetram och ett tak för de offentliga utgifterna, säger Anders Adlercreutz.

Staten kan locka företagen att satsa mera

 Anders Adlercreutz håller med om att de offentliga satsningarna är viktiga, men ser också andra metoder att förbättra läget.

– Det behövs en offentlig insats speciellt inom grundforskning. Det är också bra om företag som satsar en del pengar själva kan få ett litet bidrag från den offentliga sektorn.

– Men det handlar inte bara om rena satsningar. Det handlar också om till exempel skattemekanismer. Finns det incitament man kan ge företagen att satsa mera på forskning och utveckling?

Anders Adlercreutz räknar upp forsknings- och utvecklingsavdrag, hur satsningar på forskning och utveckling syns i företagens resultat och incitament för företag att samarbeta med högskolor.

Ett mål kunde vara forsknings- och utvecklingskluster där steget till kommersiella tillämpningar är så låg som möjligt.

– Energiklustret i Vasa är ett gott exempel på hur Finland i en situation där företag och högskolor samarbetar kan skapa kluster som har en stark position på den globala marknaden.

Vi satsar för mycket i vår bostad och för lite i aktier

Också vanliga finländares penninganvändning har betydelse för hur mycket Finland satsar på forskning och utveckling.

– I dag har vi finländare en tendens att satsa våra pengar i fast egendom som inte ger en så god samhällelig avkastning medan man i Sverige i högre grad satsar på aktier. Det här är en följd av skattetekniska detaljer som gör det mer attraktivt att placera sina pengar i bostäder i stället för att placera dem på aktiemarknaden eller direkt i företagen.

När det gäller politikernas roll betonar Anders Adlercreutz att det inte är de som ska välja de vinnande hästarna.

– Vi ska möjliggöra och skapa incitamenten. Om vi som politiker försöker gå in och välja sektorer eller branscher för vi in politik i det här. Då blir det säkert mycket svårare att komma överens utöver det att vi säkert då också stör marknaden.

Däremot ser Anders Adlercreutz att politikerna kan driva på forskning och utveckling med hjälp av olika typer av regler.

– Innovationerna inom biobränslesektorn i Finland är långt en följd av att vi har krav på att en viss andel av de bränslen vi säljer ska vara biobaserade. Det skapade en marknad för Neste, och gjorde att Neste i dag är en global ledare inom sin bransch.

– På samma sätt möjliggör de ändringar vi har gjort i energilagstiftningen att man både kan konsumera och mata ut ström från samma punkt. Det här har också skapar en bransch som Finland i viss mån klarar sig ganska bra i internationellt.

Finland behöver fler experter

De branscher som är mest beroende av forskning och utveckling är elektronikindustrin, programmeringsföretag och verkstadsindustrin.

De lider inte bara av bristen på rena ekonomiska satsningar i forskning och utveckling. Också bristen på kunniga experter begränsar våra möjligheter. Konkurrensen om experter mellan Finland och andra länder är hård.

Våra värsta konkurrenter är Sverige, de baltiska länderna och Tyskland.

Om Finland inte klarar av att skärpa sig i förhållande till dem kommer vi att halka efter också ekonomiskt.

Många har sett ökade satsningar på forskning och utveckling som en förutsättning för att Finland ska kunna bekosta en välfärdsstat i framtiden.

– Ifall vi inte satsar på forskning och utveckling sjunker förädlingsgraden och vi blir ett dotterbolagssamhälle. Vi borde hellre ligga i topp på väl valda smala nischer för att kontrollera en så stor del som möjligt av värdekedjan, säger Anders Adlercreutz.