”Ungas framtid står på spel om man nu inte fattar de rätta besluten” – Tyskland går till val i skuggan av coronan och 16 år av Merkelstyre

Efter nästan 16 år på posten som förbundskansler står Angela Merkel inte längre uppställd för omval. I Tyskland har det under de många Merkelåren växt upp yngre generationer som aldrig har upplevt någon annan regeringschef. För dem har valet i höst en speciell betydelse.

Luften är fylld av damm och sand. Ett tiotal barn och unga kör med sina cyklar upp och ner för de delvis skrämmande höga ramperna i cykelparken vid ett industriområde i den bayerska staden Pfaffenhofen an der Ilm.

Parken har kommit till på initiativ av ungdomsparlamentet i staden och jag är här för att träffa tre av medlemmarna i parlamentet.

En solig och varm eftermiddag är Angela Merkel förstås ingen man direkt tänker på, här nästan 600 kilometer söder om hennes kansli i Berlin, men åsikter väcker förbundskanslern i alla fall.

– Angela Merkel är en jordnära, diplomatisk och delvis också orubblig person. Hon balanserar ofta upp läget om vi har två parter med helt olika åsikter, säger 19-årige Pascal Altendorf och 17-årige Louis Macchi.

– I utrikespolititiken klarar hon av att hantera starka personligheter. Hon ryggar inte tillbaka för Trump eller Putin utan hon kan försvara Tysklands intressen, säger Hans Steinbach, också han nitton.

Missar med digitalisering drabbar unga

De tre medlemmarna av ungdomsparlamentet har i praktiken växt upp med Angela Merkel.

– När min mamma var gravid med mig var mina föräldrar på en konsert där också Merkel var på plats. Så det var nog min första kontakt med henne, skrattar Louis Macchi.

– För de flesta i vår ålder är det ändå flyktingkrisen år 2015 och det som Merkel gjorde då som är det första minnet vi har av hennes politik. Före det som 13 till 14-åring var man kanske inte ännu så intresserad, men det som hände då var så stort, säger Hans Steinbach.

De stora politiska frågorna från Merkels två första mandatperioder, bland annat finanskrisen och hjälpen till Grekland samt beslutet att avstå från kärnkraften, ligger redan så långt tillbaka i tiden att man inte riktigt har dem på skärmen.

 Bilden man har av Merkel som förbundskansler baserar sig hög grad på det som kommer att bli hennes två sista mandatperioder. Det vill säga det som har hänt efter år 2013.

 – I flyktingkrisen var det bra att vi försökte hjälpa så många flyktingar som möjligt. Dåligt var att det bara fungerade i Tyskland, säger Hans Steinbach som tycker att Merkel borde ha satt mer press på de övriga EU-länderna, i synnerhet på Polen och Ungern.  

 – Med digitaliseringen är vi unga missnöjda. Coronan har gjort bristerna ännu tydligare än tidigare och i synnerhet i skolorna har det varit problem, säger Pascal Altendorf.

– Gällande flyktingkrisen och övergången till förnybar energi tycker jag ändå att hon har gjort ett bra jobb, fortsätter Altendorf.

 ”Merkels femte mandatperiod”

 Nu när Merkel i höst inte längre ställer upp för omval har det gått nästan 16 år sedan hon första gången svor eden som tysk förbundskansler. Att hon inte längre är med sätter landet i en ny situation.  

– Det här blir det intressantaste valet vi har haft på tiotals år, kanske till och med det intressantaste sedan det andra världskriget. Till saken hör ju också att det inte finns någon överlägsen favorit att efterträda Merkel, säger Ursula Münch professor vid Akademie für politsche Bildung i bayerska Tutzing.

Som mest sannolikt gäller att Tysklands nästa kansler blir Armin Laschet från Merkels CDU, men också de grönas Annalena Baerbock tillmäts vissa chanser.

– Efter en slitande nomineringsprocess ställer kristdemokratena nu upp med Laschet, men hans stora problem är att han inte står för någon verklig nystart, säger Münch.

Och det här är precis den bild som uppstod i samband med att kristdemokraterna i måndags presenterade sitt valprogram.

Programmet har redan kritiserats för att vara alltför vagt formulerat till exempel i frågan om hur Tyskland ska bekämpa klimatförändringen.

Enligt kritikerna är programmet alltför starkt bundet till att hålla fast vid nuet och det saknar i det stora hela visioner för Tysklands framtid. Tidningen Der Spiegel slår redan fast att programmet låter som Merkels femte mandatperiod.

En mer aktiv regering behövs

En nystart efter 16 år med Merkel och hennes kristdemokrater vid rodret kunde eventuellt ändå vara något landet nu behöver.

 – I det stora hela går det bra för Tyskland, men samtidigt så har man nog fått intrycket att den sittande regeringen mer eller mindre har låtit saker och ting ha sin gång, säger professor Ursula Münch.

Coronakrisen är förstås en av orsakerna till att mycket har stått still, men Münch ser också en förklaring i att kristdemokraterna och socialdemokraterna mer eller mindre motvilligt tvingades gå in för ett regeringssamarbete efter valet 2017.

Efter att de tyska liberalerna hoppade av förhandlingarna med Merkel, återstod i praktiken endast ett fortsatt samarbete mellan kristdemokraterna och SPD som det enda fungerande regeringsalternativet.

Med sitt sätt att styra har Merkel inte heller gjort sig känd för att vara en politiker med de stora visionerna.

– För tillfället finns en oro över hur det ska gå med Tysklands konkurrenskraft och därför skulle det nu behövas en aktivare politik än hittills, säger professor Münch.

Barn och unga i kläm i coronakrisen

I cykelparken i Pfaffenhofen ser man att valet kan vara mycket avgörande just för de unga.

– Viktigt är att den nya regeringen inte skjuter fram besluten så som Merkel delvis har gjort under de senaste åren. Nu måste man verkligen satsa och göra de saker som har blivit ogjorda på grund av coronakrisen, säger Louis Macchi.

– Om man inte handlar och fattar de rätta besluten nu så kan hela vår framtid stå på spel, fortsätter Macchi.

Då skolorna har varit stängda i långa tider frågar sig många hur de eventuella kunskapsluckor som har uppstått ska täppas till. Det är till exempel oklart om de unga som har drabbats hårdast av krisen någonsin kommer att ha samma förutsättningar på arbetsmarknaden som de något äldre generationerna.

Enligt Pascal Altendorf har coronakrisen lett till att många unga har en känsla av att deras röst inte blir hörd och att de som grupp hela tiden har hamnat på sista plats när krisen har bekämpats.

Den här uppfattningen stöds av en opinionsundersökning gjord av stiftelsen Generationen Stiftung inför det kommande valet. Enligt undersökningen, som presenterades nu i veckan, anser hela 84 procent av under 26-åringarna att de i samband med coronakrisen har lämnats i sticket av regeringen.

– Jag hoppas därför att den nya regeringen tar oss unga och vår framtid i beaktande, säger Altendorf och han tillägger att det här skulle vara mest sannolikt om regeringen leds av de gröna.