Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Vårdreformen blir av – Pargas stadsdirektör: Nu gäller det att garantera att svenskan inte glöms bort

Två babyhänder som håller i en boll.
Bildtext Arkivbild. All social- och hälsovård, från rådgivningsbesök till äldreomsorg ska skötas av välfärdsområdena i framtiden.

Om ett par år är det inte längre kommunerna som har hand om social- och hälsovården samt räddningstjänsterna, utan det här ansvaret läggs på nya välfärdsområden. Nu är det ytterst viktigt att Åboland jobbar för att den svenskspråkiga servicen beaktas i det nya välfärdsområdet, säger Pargas stadsdirektör Patrik Nygrén.

Riksdagen godkände vårdreformen på onsdagen.

Beskedet om att vårdreformen nu godkändes efter många år väcker blandade känslor hos stadsdirektör Patrik Nygrén i Pargas.

- Osäkerheten har haft en stagnerande inverkan i många frågor. På det sättet är det bra med ett beslut. Men vi har fortfarande orsak att vara kritiska och försöka påverka utvecklingen av de nya välfärdsområdena så, att de blir så bra som möjligt, säger Nygrén.

Stadsdirektör Patrik Nygrén.
Bildtext Enligt stadsdirektör Patrik Nygrén är det ytterst viktigt att Åboland jobbar för den svenskspråkiga servicen nu, då välfärdsområdet formas.

En reform av social- och hälsovården har varit på tapeten i flera år. Nu kommer alltså 21 välfärdsområden att grundas och Egentliga Finland kommer alltså att vara ett välfärdsområde. Det enda undantaget är Helsingfors som ska sköta sin egen vård.

Även all specialsjukvård som sjukvårdsdistrikten erbjuder, flyttas över till välfärdsområdena. Undantaget är HUS, som kommer att ordna specialsjukvården i Nyland. Även exempelvis kurator- och hälsovårdstjänsterna i skolorna flyttas över till välfärdsområdena.

"Vi behöver dialog för att garantera service på svenska"

Nu gäller det att trygga den svenskspråkiga servicen i det nya välfärdsområdet, anser Patrik Nygrén. Han tror inte att Pargas och andra kommuner i samma storleksklass har mycket inflytande i det nya välfärdsområdet.

Därför måste Pargas, Kimitoön och det svenskspråkiga Åbo försöka påverka nu, då välfärdsområdet byggs upp. Det här är ytterst viktigt för att kunna garantera att invånarna får vård på svenska, betonar Nygrén.

- Vi behöver mycket dialog i Åboland och vi måste arbeta för lösningar som garanterar och förbättrar servicen på svenska. Vi har ett stort ansvar när det gäller det kommande välfärdsområdets tvåspråkighet. Det kräver hårt arbete och insatser. Det är ytterst viktigt att vi får kunniga och tvåspråkiga människor, som jobbar med beredningen av det nya välfärdsområdet. Det är viktigt att det finns en förståelse för de här frågorna inom organisationen.

Stram tidtabell för att flytta över verksamhet, personal och it-tjänster

Arbetet med att utforma välfärdsområdena inleds i snabb takt. Till en början tillsätts ett tillfälligt organ och det ska göras inom ett par månader. Det här organet ska börja forma det nya välfärdsområdet. I januari 2022 ordnas ett välfärdsområdesval och då väljs de ledamöter som fattar beslut i välfärdsområdet.

Den nya lagen träder i kraft i etapper, men år 2023 kommer själva vårdreformen att träda i kraft. Samtidigt får alla de som jobbar inom vården en ny arbetsgivare, och jobbar alltså inte längre för en kommun eller samkommun. Det här gäller totalt ungefär 200 000 personer i Finland. Samtidigt faller också en stor andel i kommunernas budgetar bort.

Finns det en hälsocentral på alla orter i framtiden?

Enligt Nygrén finns det alltså en risk för att svenskan glöms bort i reformen och i det nya välfärdsområdet. Hur vården helt konkret kommer att ordnas och hur reformen inverkar på åbolänningarnas vardag är svårt att säga i det här skedet, säger Nygrén. Det som är klart är att det är frågan om ett massivt projekt, allt från att sammanfoga it-system till att flytta över personalen till det nya välfärdsområdet.

- Det kommer att ta tid innan allt faller på plats. Men sedan då vi går mot en mer färdig organisation så tror jag att vi ser mer digitala tjänster och färre men starkare vårdcentraler, säger Nygrén.

Han tror inte heller att invånarna kommer att erbjudas service i samma utsträckning som nu, alltså fysiskt på plats och ställe.

- Men med tanke på hur det ser ut i skärgården med avstånd, så går det inte att skala bort allt. Jag tror att det kommer att finnas någon typ av närvaro också i framtiden, men antagligen kommer den att se annorlunda ut.