Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

“I den här branschen är man van att kämpa” – Liselott Forsman inledde sitt första år som VD för Nordisk Film & TV Fond i skuggan av pandemin

Uppdaterad 12.07.2021 15:47.
Liselott Forsman flankerad av Jonas Gardell och Dominic Schreiber i samband med Helsinki Script 2019.
Bildtext Alltid på jakt efter bra manus. Idag leder Liselott Forsman Nordisk Film & TV Fond, men 2019 ledde hon bland annat Helsinki Script med brittiske filmproducenten Dominic Schreiber (t. v) och författaren Jonas Gardell på gästlistan.

Filmbranchen har tagit mycket stryk i samband med pandemin. Hur har det varit att jobba med film och tv under dessa ovanliga omständigheter? Och hur ser framtiden ut? Möt Liselott Forsman som jobbar med att skapa förutsättningar för nordiska filmer och serier.

Har du någonsin funderat på hur filmskapare skramlar ihop pengar till sina projekt? Eller vem det är som ser till att bra, nordiska projekt belönas med prestigefyllda pris?

Eller hur det kommer sig att svenska barnfilmer dubbas till finska - eller finska till danska?

En instans som har sitt finger med i en stor del av det nordiska filmspelet är Nordisk Film & TV Fond. En organisation som grundades 1990 - som ett led i det nordiska samarbete man lade grunden till med Nordiska rådet på 1950-talet.

Kort sagt - man vill främja skapandet, spridandet och firandet av nordiska filmer, dokumentärer och tv-serier.

Hymyilevä mies on Juho Kuosmasen ohjaama tositapahtumien innoittama elokuva nyrkkeilijä Olli Mäestä, jolla on edessään elämänsä tilaisuus.
Bildtext En evig kamp för att nå ut. 2016 blev Juho Kuosmanens Hymyileäv mies en internationell framgång. Hans nya film Hytti 6 hör till dem som under 2020 fått både produktions & distributionsstöd från Nordisk Film & TV Fond.

Det är inget litet uppdrag - men så handlar det inte heller om någon liten hobbyfond. Nordisk Film & TV Fond omsätter årligen drygt 13 miljoner euro och fungerar som en branschmässig brobyggare.

Och sedan november 2019 leds denna samnordiska instans av finlandssvenska Liselott Forsman.

Vägen till Norden

För många i film & tv-branschen är Liselott Forsman ett bekant namn sedan länge. Hon har bland annat varit dramachef på YLE, jobbat med filmfestivalen i Sodankylä och hört till initiativtagarna bakom Helsinki Script - en internationell happening där branschfolk möts för att dela med sig av sina erfarenheter av framgångar och motgångar.

Jag har under åren sett henne leda mängder av paneldebatter och diskussioner och ofta slagits av tanken att hon ständigt verkar vara på språng - både fysiskt och intellektuellt. 

Och när jag frågar om hennes väg in i filmbranschen verkar även den ha kantats av ett energiskt myller av akademiska studier varvade med filmexperiment, teaterprojekt och färgstarka arbetsuppdrag. Hon har ständigt velat ta sig an nya utmaningar.

Porträtt av LIselott Forsman - Vd på Nordisk Film & TV Fond.
Bildtext Med blick för film. På Nordisk Film & TV Fond får Liselott Forsman användning för sin breda kunskap om branschen.

- Jag jobbade länge på Yle men växlade mellan uppgifter med tre till fyra års mellanrum, bytte arbetsbild - och det har varit en bra förberedelse inför det här uppdraget, säger hon och syftar på sitt nya chefsjobb.

Hon spinner vidare på tråden om hur det mesta småningom faller på plats genom att berätta att hon i tiderna studerade allt från drama och filosofi till informationslära innan hon bestämde sig för att skriva sitt slutarbete om film.

Problemet var bara att det i det skedet inte var möjligt att göra det vid Helsingfors universitet - så hon beslöt sig för att vänta på att tiden skulle hinna ikapp henne. Vilket gjorde att hon fick vänta tjugo år på sin magisterexamen.

- Men under tiden gick jag regelbundet olika kurser på universitetet och höll mig därmed ajour med den akademiska världen. Och det har jag haft nytta av nu då vi på Nordisk Film & TV Fond beställer forskning som skall hjälpa branschen, ler Liselott som mycket väl kunde agera ambassadör för begreppet “livslångt lärande”.

Filmjobb i restriktionernas tidevarv

När det gäller jobbet på Nordisk Film & TV Fond kretsar det mesta kring att ta ställning till nya projekt, bevilja stöd i olika skeden av film & serieproduktioner och fundera på branschens framtid.

Eftersom huvudkontoret ligger i Oslo gick Liselott i november 2019 in för att skapa en rytm där arbetsveckan tillbringades i den norska huvudstaden, medan veckosluten ägnades åt familjen i Helsingfors.

Men så kom vårvintern 2020.

De långsiktiga effekterna får vi ännu se - den analysen kan vi göra om några år.

- Den 16 mars skulle jag ta flyget hem och då hade man redan fattat att det var slutpendlat. Men jag är glad att jag hann få några normala månader i Oslo - det är viktigt när man kommer till ett nytt jobb, säger Liselott.

- Vi hade hunnit få till stånd ett gott samarbete och med hjälp av den digitala tekniken har jobbet fungerat överraskande bra. Även om det varit tröttsamt för alla att leva via skärmen. 

Inför träffen med Liselott har jag läst en färsk rapport som Nordisk Film & TV Fond sammanställt om läget i filmbranschen i skuggan av pandemin. Man ville få klarhet i vilka stöd som landat rätt och vilka som gått om intet under rådande omständigheter.

- Det finns skillnader mellan länderna - också när det gäller hur man beskriver effekterna av pandemin. Vi trodde att följderna i Sverige skulle vara mindre eftersom landet inte var så låst och många inspelningar fortsatte, men det stämde inte.  

Tove (Alma Pöysti) sitter vid scenkanten och ser fundersam ut.
Bildtext I väntan på en morgondag. Den inhemska filmen Tove hörde till dem som påveakades av pandemin. Scener som var tänkta att göras i Paris fick flytta till Åbo.

När det gäller filmerna konstaterar Forsman att det av naturliga skäl är distributionssidan som har lidit mest - med stängda biografer är läget ganska låst. Men det som överraskar mig är att de allra flesta verkar ha fått sina projekt genomförda. 

- Under ett år produceras ungefär 300 projekt i Norden och vi undersökte över hälften av dem. Och av dem var det bara två eller tre procent som blev inhiberade. Det var en mycket liten procent.

- Det betyder inte att vi var utan problem utan att man är van att kämpa i den här branschen. Det är alltid en kamp för att få ihop pengar och nu har man ansträngt sig till det yttersta för att klara även denna prövning. De långsiktiga effekterna får vi ännu se - den analysen kan vi göra om några år, säger Liselott Forsman och fortsätter:

- Ta bara det här med psykisk hälsa - vad har det inneburit för dem som har jobbat dag och natt för att få det att gå ihop? För att inte tala om det som inte syns i statistiken; alla frilanskontrakt som inte blivit av? Det här är en tuff bransch. Efter flyg, trafik och tursimnäringen är kulturen den sektor som är mest utsatt i hela Europa.

Har man lärt sig något av omständigheterna?

När biograferna stängde ströps filmströmmen och på tv-sidan fanns det farhågor om att de globala strömningstjänsterna skulle lägga beslag på en ännu större del av marknaden.

Men det har visat sig att Norden klarat sig bra - nordiska strömningstjänster har etablerat sig och det finns ett internationellt intresse för det som produceras i Norden.

Två män som sitter på en buss.
Bildtext Tv-serien Björnstad med Oliver Dufåker och Tobias Zilliacus hör till de nordiska serier som fått en plats i streamingvärlden.

Men annars då - finns det några ljusa lärdomar att ta med sig ut ur den mörka perioden?

- Ur vår synvinkel har fysiska festivaler handlat mycket om att träffa produktionsbolag och då har inte alla haft möjlighet att åka. Och man har alltid varit tvungen att fundera på vem man har råd att bjuda in till vilka möten - nu är alla lika nära. Det betyder att det blir större demokrati. 

- Och på tv-sidan där mängden evenemang länge ökade explosionsartat har man märkt att en del av businessen faktiskt kan försiggå digitalt, säger Forsman som också tänker på klimataspekten.

Hon säger att man nu borde fundera på finansieringsmodellerna på längre sikt så att det blir lättare att filma på hemmaplan - än så länge förutsätter vissa upplägg att en del av produktionen förläggs utomlands.

Men bioframtiden då?

- Jag är optimistisk och tror att folk har ett ännu större behov efter pandemin att få gå ut och möta andra människor. Man vill tillsammans med andra njuta av film på stor duk med perfekt teknik, säger Forsman som välkomnar alla försök att locka publik trots att hon själv ogärna kombinerar mat & bio.

Även i övrigt blickar Liselott Forsman med gott mod mot en spännande filmframtid.

- Om jag tänker på de ansökningar vi fått in så är det mycket personligt på gång. Och gapet mellan mainstream och konstfilm håller på att slutas - det har vi sett på tv-sidan. Idag måste man vara personlig, ha något att säga, erbjuda många lager i det man gör. Det finns inte så stor efterfrågan på det som är mainstream.

Personliga röster, diversitet, möten mellan nya talanger och etablerade namn - allt detta är något som Liselott Forsman talar varmt om och tycker sig ana i horisonten.

Det här låter ljust och trösterikt med tanke på den mörka dimma som legat över biovärlden sedan mars 2020. Förhoppningsvis bryter solen snart igenom.

bild av motorcyklist som stannat framför biografen i Pemar.
Bildtext Fullt ös för biograferna i höst?