Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Välkommet med stödpengar till gymnasierna - men utmanande att hitta speciallärare

Studentskrivningar i ett gymnasium i Helsingfors i mars 2021. De studerande bär munskydd.
Bildtext Studentskrivningar.

Ett nytt stödpaket till landets gymnasier på 15 miljoner euro lockar kommunerna att söka pengar. För det finns behov av stöd efter coronaåret. Men det är en utmaning att hitta speciallärare, säger man till exempel i Jakobstad och i Närpes.

Utbildningsstyrelsen har den 17 juni öppnat en ansökan om statsunderstöd för gymnasieutbildningen för att jämna ut följderna av de exceptionella förhållanden som coronaepidemin har orsakat. Syftet med statsunderstödet är att stödja anordnarna av gymnasieutbildning gällande undervisning, handledning och stödåtgärder. Tidsfristen går ut den sista augusti.

Svårt att planera innan stödets storlek klarnar

I Jakobstad säger bildningsdirektör Jan Levander att man tänker söka pengar.

- Utmaningen är att kunna rikta stödet på rätt sätt, att det far till de studerande som verkligen behöver det, säger Levander.

Levander säger att man nog känner till vilka studerande som behöver extra stöd och hjälp. Men det är svårt att planera innan man vet stödets storlek.

- Ifall stödet är litet kan vi kanske omorganisera befintlig personal, men är stödet större så behövs tilläggspersonal.

Jan Levander sitter vid ett skrivbord och tittar in i kameran med allvarlig min.
Bildtext Jan Levander.

Kan bli svårt att hitta personal

Det att ansökan utlyses så långt in på sommaren är lite problematiskt.

- Största delen av planeringen för hösten är ju redan gjord i gymnasiet. Men det är klart att vi är tacksamma för allt stöd som finns att få.

- Det är utmanande att sen i augusti hitta den tilläggspersonal som man kanske behöver, fortsätter Levander.

Till exempel är det inte det enklaste att hitta behöriga speciallärare.

Samtidigt håller man i Jakobstad på att söka motsvarande stöd för den grundläggande utbildningen. Där går tidsfristen ut i början av augusti.

Stöd behövs efter coronaåret, det är lätt att konstatera.

- Det gäller välmåendet, eleverna mår sämre efter nästan två läsår med annorlunda arrangemang, distansundervisning och restriktioner. Men det gäller också undervisningen, vissa har halkat efter i studierna, säger Levander.

Mycket roligt har fallit bort

I Korsholm säger bildningsdirektör Denice Vesterback att det är väldigt välkommet med mera stöd.

- Alla har påverkats av pandemin. När de vanliga sociala nätverken begränsas och när mycket roligt under gymnasietiden faller bort så är det klart att det har en inverkan. Sen det här med att studera på egen hand, vissa klarar det bra, andra sämre.

Också i Korsholm söker man stöd även för den grundläggande utbildningen. Det gjorde man också senast det begav sig.

- I vissa klasser har vi haft kompanjonlärarskap och fler assistenter som stöttat eleverna. Så har vi också haft ett projekt där vi försöker fånga upp de som helst stannar hemma och det ska vi fortsätta med kommande läsår, säger Vesterback.

En kompanjonlärare är en lärare som tillsammans med en annan lärare undervisar i en klass. En klasslärare kan ha svårt att möta alla 18-24 elevers behov själv under 45 minuter.

Denice Vesterback, bildningsdirektör i Korsholm.
Bildtext Denice Vesterback.

Söker pengar för elevvården

När det gäller gymnasiet finns det möjlighet att söka medel för elevvården och det kommer man att göra i Korsholm.

- I vår nya läroplan finns målsättning att alla studerande under andra studieåret ska ha möjlighet att prata och besöka kurator och skolpsykolog. Vi kan lättare erbjuda fler kuratorsjänster om vi får igång detta med stödpengar.

Angående den sena ansökningstiden säger Vesterback att man i Korsholm redan vet vad man behöver.

- Det är klart att ansökningen kunde ha varit tidigare under våren så att man haft alla rekryteringar färdigt när läsåret kör igång i augusti. Men nog hittar vi såna som vill sköta stödundervisningen och vi har redan lärare i rullorna som sköter kompanjon- och specialundervisningen.

Mer resurser till specialundervisningen behövs i Närpes

I Närpes säger bildningsdirektör Åsa Snickars att behovet av stödåtgärder är stort.

- Vi skulle framför allt behöva mer resurser till specialundervisning. Till det har vi använt tidigare coronastöd och vi ser ett fortsatt behov av det, säger Snickars.

Är det svårt att hitta folk som kan sköta specialundervisningen?

- Ja det kan vara utmaningen med den här ansökan, att vi hittar behöriga speciallärare som kan ta sig an jobbet.

En kvinna med kort mörkt hår står i en mörk korridor.
Bildtext Åsa Snickars.

Även inom den grundläggande utbildningen är stödbehovet mycket stort, antalet elever är förstås mycket fler än inom gymnasieutbildningen.

Också Snickars hade gärna sett att ansökningstiden hade öppnats tidigare under våren.

- Men å andra sidan får vi vara glada att det finns pengar att fördela, vi är nog i behov av det ute i kommunerna.

Sitationen varierar från gymnasium till gymnasium

På Utbildningsstyrelsen tror undervisningsråd Pamela Granskog att intresset för understöd är stort ute i kommunerna.

- Sen är det ju ett faktum att situationen i gymnasierna varierar en hel del. Vi har gymnasier där distansperioden pågått väldigt länge och vi har gymnasier där den inte pågått lika länge. Så behovet för stöd kan säkert variera en hel del.

Utbildningsstyrelsen gör en uppföljning kring hur pengarna använts. Utbildningsanordnarna lämnar in en projektplan och sen när det hela är över lämnas det in en redovisning.

Svårigheten att hitta speciallärare är bekant för Granskog.

- Jag förstår rektorernas och bildningsdirektörernas situation. Det är ett faktum att det kan vara utmanande.

Studiehandledning, mindre grupper, studerandevård...

Men stödpaketet handlar förstås inte endast om specialundervisning.

- Det kan också handla om att hålla undervisning i små grupper, differentiering av undervisning eller andra pedagogiska lösningar. Specialläraren kan vara ett sätt att åtgärda det hela men det finns många olika alternativ, säger Granskog.

Så här står det på Utbildningsstyrelsens sidor:

Understödet riktas till repetitionsstudier och stödåtgärder för sådana studerande som man bedömer att på grund av coronaepidemin inte till fullo har uppnått de mål för kunnandet som har ställts upp i läroplansgrunderna. Understödet kan också användas för tilläggsresurser för att ordna stödet för lärande och studiehandledningen för de studerande.

Därtill kan understödet användas för att utöka handlednings- och stödtjänster som utbildningsanordnarna erbjuder, speciellt för sådana unga som har haft problem med orken eller det psykiska välbefinnandet eller som i övrigt är i en svagare ställning. Tjänsterna kan ordnas i samarbete med studerandevården och studerandehälsovården.

Potten på 15 miljoner del av årets tredje tilläggsbudget

Så varför utlystes ansökan så här "sent", så här långt in på sommaren?

Svaret är rätt enkelt.

- Potten på 15 miljoner är en del av den tredje tilläggsbudgeten för 2021 och statsrådet beslöt om det i slutet av maj. Så innan statsrådets förslag var klart kunde ju ministeriet inte öppna för ansökningar, eftersom vi på sin höjd haft idéer om att pengar är på väg, säger överdirektör Petri Lempinen på undervisnings- och kulturministeriet.

Det andra alternativet skulle ha varit att öppna ansökan först i augusti.

- Men det skulle ha varit ett ännu sämre alternativ, säger Lempinen.

Så om ni skulle ha kunnat öppna för ansökningar tidigare så skulle ni ha gjort det?

- Helt säkert.