Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Hyperloop testas i Europa under de närmaste åren – kolla själv hur snabbt du skulle kunna ta dig till olika städer i 1 000 kilometer i timmen

Uppdaterad 07.07.2021 09:58.
Hyperloop One har slutfört testandet av prototyper.
Bildtext En hyperloop-testbana i USA.

Transportsystemet hyperloop är inte längre bara en futuristisk vision, utan håller så småningom på att bli av på riktigt, efter flera år av diskussioner och utveckling. Det finns redan en testbana för hyperloop i USA och en byggs också i Nederländerna.

Det handlar om att transportera antingen passagerare eller gods i kapslar, inne i ett stålrör med lågt lufttryck. Luftmotståndet är då lågt och det går lätt att uppnå en fart på 1000 kilometer i timmen. 

Ålänningen Mårten Fröjdö tog redan år 2016 initiativ till en potentiell hyperlooprutt - mellan Helsingfors och Stockholm, med stopp i Åbo och Mariehamn. 

Från Åland räcker det i dagens läge länge att ta sig till olika ställen, påpekar han. Men hyperloop skulle kunna ändra på det.

– I det här fallet skulle vi ligga 10 minuter från Stockholms centrum och kanske 20 minuter från Helsingfors, och då skulle vi ha ett väldigt stort utbyte av det, säger Fröjdö.

Porträtt på Mårten Fröjdö.
Bildtext Mårten Fröjdö ser fram emot att få åka med hyperloop så småningom.

Han påpekar att Finland, Sverige och Estland skulle kunna samarbeta om hälso- och sjukvården, bland annat.

– Samhällsssynergierna skulle bli väldigt intressanta. Vi måste nån gång titta på vad det är vi gör, hur vi transporterar oss.

Fröjdö säger också att hyperloop har alla möjligheter att bli ett säkert sätt att färdas.

– Väder och vind kan man i alla fall ta bort från ekvationen. Och mötande och korsande trafik likaså. Det blir ju mer som en snabbare metrolösning.

Han tror att hyperloop kommer att transportera passagerare någonstans i Europa inom tio år.

Det är helt realistiskt, för i november i fjol fick de första passagerarna åka hyperloop, på en 500 meter lång testbana i öknen i Nevada i USA. 

Hyperloop-test i Nevada.
Bildtext Testbanan i Nevada-öknen i USA.

På grund av den korta banan hann man bara accelerera till en fart på 160 kilometer i timmen, men med betydligt längre banor är tanken att man ska kunna komma upp till 1000–1200 kilometer i timmen. 

Här följer ett litet tankeexperiment. Du kan med räknaren här nedanför kolla hur snabbt du kan ta dig till olika destinationer, om du skulle kunna åka dit raka vägen i 1000 kilometer i timmen. 

I verkligheten är det troligt att en hyperloop-bana kommer att gå lite krokigt på vissa ställen och kanske också behöver ta omvägar via viktiga mellandestinationer. Men det ger dig en ungefärlig bild av hur snabbt du skulle kunna ta dig från en stad till en annan.

Nytt europeiskt center för hyperloopteknik

I staden Groningen i Nederländerna byggs också en testbana på drygt 2,6 kilometer, invid ett nytt europeiskt hyperloopcenter (EHC). Projektet har en budget på 30 miljoner euro och har finansierats av den nederländska staten. 

Testbanan ska vara klar nästa år och kan bli central för hyperloop-utvecklingen i Europa.

Det finns dessutom flera europeiska hyperloopföretag som utvecklar olika delar av den teknik som behövs.

Hyperloop-kapsel presenteras i Spanien.
Bildtext En hyperloop-kapsel presenterades i Spanien i mars 2021. Den ska kunna färdas i 1000 kilometer i timmen.

Mer om hur tekniken fungerar

Mårten Fröjdö har besökt den amerikanska hyperloopbanan flera gånger, och har guidat olika grupper från Norden där. 

Han förklarar att hyperloop alltså handlar om små fordon för till exempel 20–30 passagerare. Fordonen färdas i ett rör med mycket lågt lufttryck. 

När man sänker lufttrycket tillräckligt mycket så finns det alltså nästan inget motstånd, och man kan glida snabbt och långt utan att tillföra energi.

– Alltså de har hjul när de åker långsamt, men efter 20-30 km/h så svävar de på magnetfält. Så den egentliga transporten går på magneter, passiva magneter. Och motorn är en vanlig elmotor som ligger mitt i spåret på vissa avsnitt, där man behöver energi, berättar Fröjdö.

Hyperloop kan vara klimatvänligt i och med att den drivs med ström, så länge strömmen produceras på ett grönt sätt.

– Det är egentligen en kombination av maglev-tåg i miniformat och flyg, det vill säga atmosfären är tunn i röret.

Själva teknikutvecklingen är inte det svåraste

Dessutom har EU börjat det tidskrävande arbetetet med att ta fram standarder för hyperloop. 

Standardiseringschef Kimmo Konkarikoski vid organisationen YTL koordinerar det arbetet för Finlands del, och han förklarar varför det är så viktigt.

– Till exempel inom järnvägstrafiken har man haft olika bredd på spåren i olika länder, och olika tekniska lösningar som inte alltid är kompatibla sinsemellan, säger han.

Porträtt på Kimmo Konkarikoski.
Bildtext Kimmo Konkarikoski jobbar med att ta fram en internationell standard för hyperloop.

Med hyperloop vill man nu agera tidigt för att undvika att liknande problem ska uppstå, och man vill också se till att de lösningar som används är säkra.

Det här jobbet kan ta flera år – det finns så mycket att ta ställning till, och så många parter som måste komma överens. 

Flera experter bedömer att just reglerna och byråkratin är det som bromsar utvecklingen, mer än vad den tekniska utvecklingen gör. 

En som påpekar det är ålänningen Mårten Fröjdö som är insatt i just det här arbetet och som redan länge har sett fram emot en hyperloop-bana mellan Finland och Sverige, via Åland.

– Den tekniska utvecklingen har gått framåt ungefär så snabbt som man skulle kunna vänta sig. Det mesta finns ju redan på hyllan. Det är en kombination av olika teknologier, men det är ingenting som är supernytt.

Transporterar troligen varor först

Hyperloop-banor blir troligen aktuella för persontransporter först om många år. Det bedömer Eetu Pilli-Sihvola som är chef på Transport- och kommunikationsverket Traficom.

– Godstransporter är nog det som hyperloop först kommer att användas till. Det är mindre kritiskt att transportera varor än personer. Till exempel i Hamburg i Tyskland planerar man att transportera varor till och från den lokala hamnen via en hyperloop-bana, påpekar Pilli-Sihvola.

Han påpekar att det rör sig så mycket varor där, att hyperloop därför kunde vara extra lönsamt på det stället.

Personer tittar på ett kort hyperloop-rör.
Bildtext Personer tittar in i ett kort hyperloop-rör i Delft i Nederländerna. Röret är bara 30 meter långt och har sedan år 2017 använts i forskningssyfte vid det tekniska universitetet i staden.

Mårten Fröjdö håller med om att frakt nog blir den första tillämpningen för hyperlooptekniken. En hyperloop från norska kusten till en nordlig flygplats kunde till exempel vara en utmärkt idé, säger han.

– Jag vet att det i Norge finns ett stort behov av att få fiskexporten att fungera effektivt.

För Finlands del är det för tidigt att säga när hyperloop kan förverkligas här, men troligen sker det inte ännu under de närmaste åren, bedömer Eetu Pilli-Sihvola på Traficom. 

– Utmaningen i Finland är att volymerna i godstrafiken och passagerartrafiken i allmänhet är så små, jämfört med i många andra länder, säger han.

Det är inte heller säkert att hyperloop någonsin kommer att bli av i stor skala för just passagerartrafik. Det är möjligt att andra transportsätt, såsom självkörande bilar, kommer att prioriteras istället.

– Ingen vet i det här skedet hur vettig hyperloop kommer visa sig vara för att transportera många passagerare. Och när det handlar om att bygga helt ny infrastruktur så är det en stor kraftansträngning. Men omöjligt är det definitivt inte, säger Pilli-Sihvola.

Mårten Fröjdö påpekar ändå att traditionella tågförbindelser är dyrare att både bygga och hålla i skick än vad hyperloop är.

– I det fall man uppgraderar tågförbindelserna kan man lika bra bygga till halva kostnaden och en femtedel av driftskostnaden. Det betyder också att man inkluderar större glesbygder på ett billigare sätt. Det vill säga man kan fortfarande bo kvar och kanske jobba i de större städerna, inom en halvtimmes pendlingsavstånd, som då kanske är 400-500 kilometer.

Hyperloop testas i Europa under de närmaste åren
Hyperloop testas i Europa under de närmaste åren - Spela upp på Arenan

Artikeln uppdaterades 7.7.2021 klockan 09.58. Ett tryckfel korrigerades.

Diskussion om artikeln