Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Barn och unga som behöver psykiatrisk vård får ofta dålig hjälp - på de här punkterna kan det bli bättre efter vårdreformen

Från 2021
En bild på en lapp med en text på.
Bildtext Efter vårdreformen är det meningen att fler ska få hjälp på basnivån inom social- och hälsovården. Där ska finnas fler experter och man ska inte behöva skickas mellan olika verksamhetsställen.
Bild: Charlotte Lindroos/Yle

Många barn och unga med psykiska problem får inte den hjälp som de behöver. Köerna är långa, vården på svenska är bristfällig och den hjälp som ges är inte alltid effektiv. Vi tog reda på vad som kan bli bättre efter vård- och landskapsreformen.

Riksdagen har godkänt vård- och förvaltningsreformen och ett av målen är att alla i landet ska ha lika god tillgång till vård. Eftersom läget är särskilt svårt inom barn- och ungdomspsykiatrin har vi frågat hur vårdreformen kan ändra på det. Läs vad två experter svarar.

Nuläget: Många som förr hade fått psykiatrisk vård bor nu på barnhem

Vi börjar med ett exempel på hur det kan se ut inom social- och hälsovården idag.

Många familjer har sökt hjälp för barn med till exempel neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i ett tidigt skede under barndomen, men en stor del får otillräcklig eller dålig hjälp.

Flera expertorganisationer, bland dem Centralförbundet för Barnskydd skriver i ett gemensamt inlägg att det brister i både kvaliteten och tillgången till tjänsterna. I journalerna finns vårdbesöken bokförda men klienterna blir utan rätt sorts hjälp.

- Det handlar om att man glömmer bort att höra vad familjen skulle behöva. Man har en tendens att börja ge tjänster som man, som professionell, anser att är bra. En annan professionell som ger en annan tjänst anser att just den tjänsten är bra. Sist och slutligen har vi barn och familjer som har en massa tjänster som inte har någon effektivitet, säger Julia Kuokkanen, som är specialsakkunnig vid Centralförbundet för Barnskydd.

- Barn- och ungdomar med neuropsykiatriska svårigheter är ett bra exempel på att föräldrarna ofta faktiskt har försökt få hjälp. Men när man inte riktigt vet, kan och har informationen om den här situationen, så är det många som inte får hjälp.

I vissa fall blir situationen ohanterlig när de här barnen blir tonåringar. Då placeras många utanför hemmet, på barn - eller ungdomshem.

Julia i uppsatt blont hår, i profil, med vit klänning i en grönskande trädgård.
Bildtext Julia Kuokkanen, specialsakkunnig på Centralförbundet för Barnskydd, säger att många placeringar utanför hemmet kunde undvikas om barn och unga fick rätt hjälp i tid.
Bild: Yle/Ingemo Lindroos

Det finns alltså många barn och ungdomar som förr hade vårdats på psykiatriska institutioner, men som idag bor på barnhem utan egentlig vård. Efter att den psykiatriska vården allt mer gick över till öppenvård efter lågkonjunkturen på 90-talet har antalet ungdomar som bor på barnhem ökat.

- Barnskyddet är så att säga den sista tjänsten som kan ges till barnen - där får man inte stänga dörren. Men det är inte alltid barnets bästa att vara på ett barnhem där man inte kan ge det stöd som egentligen behövs, säger Kuokkanen.

Hur kan vårdreformen leda till att barn och unga får snabbare hjälp?

Ett svar är att det ska finnas fler experter på basnivån inom social- och hälsovården, så att familjer inte skickas vidare från det ena stället till det andra.

När problemen är mindre ska man få tidigt hjälp utan att behöva söka sig till specialsjukvården. På det sättet ska köerna till specialsjukvården minska.

Alla välfärdsområden har därtill planer på särskilda familjecenter, som de har fått pengar för.

Det berättar Taina Mäntyranta, enhetsdirektör vid Social- och hälsovårdsministeriet

- Sådana här center som samlar ihop professioner, som ska hjälpa barn, ungdomar och familjer har slagit igenom. Överallt i landet finns det färdiga lösningar eller planer, säger Mäntyranta.

Ska man anställa fler så att köerna blir kortare?

Många barn och ungdomar kommer alltjämt att behöva specialsjukvård. Det finns sjukvårdsområden där man inom ungdomspsykiatrin under vissa perioder inte lever upp till lagen om vårdgarantin, som ska ge vård inom en viss tidsperiod. Vårdbesöken är ofta för få och sporadiska, konstaterar expertorganisationerna.

Hur kan staten övervaka att den här situationen blir bättre?

- Staten har alldeles nya möjligheter till det här. Vi har årligen en förhandling med varje välfärdsområde, där vi ser på vilka brister som finns. Det kan handla om ungdomspsykiatrin, där det på många ställen i Finland finns brister, säger Mäntyranta.

Däremot finns det inte styrinstrument från statens sida, så att staten skulle ge mera pengar till välfärdsområdena, om det brister i vissa tjänster. Välfärdsområdena ska själva prioritera hur de fördelar pengarna inom social- och hälsovården.

Idag är det för få anställda inom specialsjukvården för att ta hand om alla tillräckligt väl. Kan man ändra på det i vårdreformen?

- Det är en risk att det finns för lite personal också efter reformen. En nyckel för att få det här att fungera är att ha tillräckligt med personal på olika nivåer, säger Kuokkanen.

Kommer det att bli en förändring, så att fler barn och ungdomar får den vård som de behöver, i stället för att i slutändan placeras utanför hemmet?

- Vi måste lita på välfärdsområdena, att de kan se var de största problemen finns, och ge resurser till de områden som inte har fått så mycket. De kommer att kunna lösa problem på alldeles nya sätt, säger Mäntyranta.

Blir det lättare att få psykiatrisk vård på svenska?

Idag finns det inte tillräcklig service på svenska inom barn- och ungdomspsykiatriska tjänster.

Meningen är att det ska finnas fler tjänster på svenska efter vård- och förvaltningsreformen. De tvåspråkiga välfärdsområdena ska samarbeta, så att svenskspråkiga klienter ska få en tjänst i ett annat välfärdsområde om den inte finns att tillgå i det egna.

I korthet kan det betyda att en svenskspråkig klient i Helsingfors kan få ett digitalt möte med en psykiater i Vasa.

- Det är mycket som vi inte kan veta ännu. Men då det gäller ungdomspsykoterapi genom digitala tjänster, så betyder det att alla välfärdsområden inte behöver bygga upp likadana tjänster. De kan ha en arbetsfördelning och hjälpa patienter att få tjänster just på svenska, säger Mäntyranta.

Ett annat sätt att förbättra tillgången till tjänster på svenska är att köpa dem utifrån, och det är meningen att det här ska öka efter vårdreformen.

- Det är viktigt att organisationer inom tredje sektorn, som ger den här vården, får finansiering. De har en stor betydelse och de kommer att behövas i framtiden. Om man inte kan erbjuda tjänsterna inifrån så är det viktigt att man kan köpa dem, säger Julia Kuokkanen.

I Spotlight behandlas temat också. Programmet handlade om Stefano som placerades på barnhem när han var tretton. Där kom han i kontakt med droger och började rymma. Föräldrarna konstaterar att tiden på anstalt var en hård skola för honom, medan hans grundproblem som hänger ihop med hans diagnoser finns kvar. Du kan se programmet på Arenan.

Att växa upp utanför hemmet - Spela upp på Arenan

Diskussion om artikeln