Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Vårdreformen godkändes - Borgås stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula: Det här är bara början på en kamp mellan olika förvaltningsnivåer

Medelålders man i mörkblå kostym i en festsal.
Bildtext – Det kommer inte att vara en bra lösning, det vet vi redan nu, säger Jukka-Pekka Ujula.

Den 23 juni godkändes beslutet i riksdagen om att vården flyttas över från kommuner till så kallade välfärdsområden. Från skattebetalarnas synvinkel är det en väldigt dålig situation som inte kommer att förbättra Borgåbornas service eller möjligheter till att bibehålla en hållbar skattenivå, säger Borgås stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula.

Den nya vårdreformen har redan i flera år varit i planerna, men nu har riksdagen slutligen kunnat fatta det avgörande beslutet. Vägen till den nya vårdreformen började redan år 2005, men möttes av problem i alla regeringar. Nu är det äntligen beslutat om 21 välfärdsområden, varav ett av dem kommer vara östra Nylands vårdlanskap. Helsingfors är det enda undantaget som får sköta sin egen vård. 

 Reformen handlar om att skapa en mer jämlik tillgång till tjänster och minska hälso- och välfärdsklyftan mellan människor. Syftet är gott, men alla är ändå inte nöjda över det här. 

– Det kommer inte att vara en bra lösning, det vet vi redan nu, säger Jukka-Pekka Ujula. En stor summa pengar kommer att flyttas till norra och östra delarna av Finland. Vad det betyder för Borgå eller resten av Nyland får vi se. 

I början av år 2023 kommer välfärdsområdenas verksamhet vara igång

På måndag togs beslutet om att Borgå stad kommer utse det temporära beredningsorganet. Borgå stad kommer tillsammans med de andra östnyländska kommunerna i september att bilda ett tillfälligt beredningsorgan, som kommer att leda den nya förvaltningsnivån fram till välfärdsområdesvalet. Det första valet är planerat till början av år 2022, varpå fullmäktige sedan inleder sin verksamhet i mars. I början av 2023 förväntas den nya verksamheten för östra Nylands välfärdsområde vara igång. Det här inkluderar Borgå stads, Askolas, Lappträsks, Lovisas, Mörskoms, Pukkilas och Sibbos social- och hälsovårdstjänster och räddningsväsendets tjänster. 

Enligt Ujula kommer det här att vara en enorm förändring där ingen riktigt vet hur det kommer att bli. Det är oklart hur det nuvarande kommunfältet kommer att se ut om fem eller tio år och vilka ansvar som städerna kan ha. Ujula menar att det här endast är en grund runt vilken man blir tvungen att bygga upp allting på nytt. Det förblir oklart över vilka effekter vårdreformen kommer att ha på kommunerna. 

– Det här är bara början på en kamp mellan olika förvaltningsnivåer och jag tror att det kanske är först nästa regering som egentligen tar ställning till det här, säger Ujula.   

En man.
Bildtext Sibbos kommundirektör, Mikael Grannas, är bekymrad över om Sibbo kommun i och med vårdreformen kommer att kunna erbjuda kostnadseffektiv och god närservice till invånarna..

Vårdsreformen kommer att synas i förlängda köer och sämre service under beredningstiden

Sibbos kommundirektör, Mikael Grannas, säger att många kommuner i områden där reformen skulle behövas redan har skapat samkommuner. Grannas tycker inte att vårdreformen är gjord för Nyland. 

– Det som man har utgått från är att det här är en kostnadsöverföring också från Nyland till övriga Finland, säger Grannas. I vår del betyder det bara att vi skapar större enheter för större enheters skull, som inte nödvändigtvis kommer att betyda att vi kan erbjuda kostnadseffektiv god närservice till invånarna. 

Det konkreta jobbet börjar efter sommaren, men tidtabellen är väldigt snäv. Det här är det största bekymret då kommunerna redan fått lida på grund av personalbrist. Enligt Grannas kommer det att bli mycket svårt att lösgöra flera personer för extra beredningsarbete. Det här kommer att synas i förlängda köer och eventuellt sämre service under beredningstiden. Det är inte enbart social- och hälsovården som påverkas, utan också andra tjänster så som ekonomi- och förvaltningstjänster. 

Det stora frågetecknet för Sibbo kommun är den ekonomiska delen. Av inkomstskatten går två tredjedelar till staten, men social- och hälsovården kostar bara 40 procent. Det här betyder att av den kvarstående 19,25 procent blir det endast 6 procent kommunalskatt kvar för att sköta hela skolsektorn i en växande kommun. 

– Jag är väldigt bekymrad över om vi kommer kunna erbjuda den service vi borde kunna, säger Grannas. Kommer staten att kunna hålla sina löften om att väldigt starkt finansiera oss? Jag litar inte på att staten kommer att betala det dom lovat betala. 

― Mikael Grannas

Kommuner har byggts runt social- och hälsovård samt bildning, som största delen av kommunernas verksamhet har bestått av. Då social- och hälsovården faller bort kommer kommunerna i praktiken att bli bildningsorganisationer. Förutom bildningen, är det som blir kvar att bestämma över, för Sibbo kommun, bland annat samhällsteknik och miljötjänster.

Östnylänningarna kan förvänta sig att eventuellt påverkas av den nya vårdreformen från och med september 2021.