Hoppa till huvudinnehåll

Sport

Omöjligt att förändra unkna arbetskulturen – Martin Norrgård berättar varför han lämnade Finland efter bara en säsong: "Det blir svårt om förslag möts av ett blankt nej"

Hemligheterna måste vara öppna för alla om man vill nå framgång, säger Martin Norrgård som steg åt sidan från rollen som Finlands vallachef efter endast en säsong. I Sportliv berättar han om hur förtroendebrist och samarbetsovilja fick honom att lämna posten.

Hopptornet syns på långt håll uppe på kullen då du närmar dig Vörå. Skidcentret bjuder på en enorm mångfald av idrottsaktiviteter – och mera ska det bli.

Martin Norrgård håller just på att avsluta sitt jobb som projektledare för utvecklingen av Vörå skidcentrum och gör en sista granskning av planerna innan han lämnar över åt följande.

I början av juni åker han till Sverige för det första träningslägret med det svenska skidlandslaget. Hans nygamla arbetsgivare.

Planen var att Norrgård skulle leda Finlands vallateam över OS i Peking. Det blev inte av.

Se Sportlivs minidokumentär om hur samarbetsovilja och misstro drev Martin Norrgård bort från Finland:

Samarbetsovilja och misstro drev Martin Norrgård bort från Finland
Samarbetsovilja och misstro drev Martin Norrgård bort från Finland - Spela upp på Arenan

Vallachef med nytt tankesätt

När Martin Norrgård inför säsongen 2021 tog över som vallachef i Finlands landslag var det för att få till stånd en förändring i arbetsrutinerna och föra det finländska vallateamet närmare världstoppen. Men inom landslaget var man inte redo för förändringar. 

Förtroendebrist och samarbetsovilja fick slutligen Norrgård att lämna posten efter bara en säsong.

Under några säsonger hade det rått en spänd stämning inom serviceteamet, där olika viljor hade svårt att samarbeta. Nu hoppades man på att Norrgård skulle få till en förändring i arbetskulturen.

Pargasbördiga Norrgård kom in med tio års erfarenhet från olika landslag och som märkesrepresentant. Han hade sett hur många av de övriga nationernas serviceteam fungerar, senast Sveriges där han jobbat säsongen innan. 

Den svenska modellen stod också som grund för de förändringar han ville föra in i den finländska servicevagnen.

Martin löper upp för konditionstrapporna på Öjberget

– I Sverige framhäver man laget framom jaget och det passar jättebra in i mina egna värderingar. Jag tror att det faktiskt är ett krav för att du ska lyckas i modern idrott.

Norrgård hade en klar och stark åsikt om åt vilket håll han ville föra vallateamet för att det skulle vara konkurrenskraftigt i jämförelse med övriga toppnationer. 

Han såg de största problemen ligga i det att man hade låst sig vid gamla mönster utan att ha insett att det skett förändringar som man borde hänga med i. Den starka konstellationen mellan skidåkare och personlig vallare hör enligt Norrgård till förgången tid. 

– Ett team får inte vara för beroende av någon viss person, utan information måste delas inom laget och man måste tillsammans hitta lösningar. Hemligheterna måste vara öppna för alla om man vill nå framgång på bred front.

Men det var här Norrgård träffade getingboet.

Martin Norrgård löper i trapporna på Öjberget
Bildtext Martin Norrgård var inställd på att få till stånd en förändring. Men det visade sig svårt.

De finländska svagheterna

Martin Norrgård sätter sig på en bänk vid sidan av skidcentrets rullskidbana. Trots att solen värmer är vinden som drar in över fälten småkylig. De första getingarna flyger omkring och samlar bomaterial från den gråa bänken. Norrgård funderar en stund och börjar berätta.

När han tog över som vallachef var det för att få till stånd förändring. Den första punkten han ville komma åt och som han såg som en stor brist var sättet på hur de finländska åkarna skaffade sig sin utrustning.

För att klara sig på världstoppen måste kontakterna vara i skick till dem som bistår dig med materialet. Det är grundförutsättningen, menar Norrgård.

I Finland är vi duktiga på själva vallaprocessen och handarbetet är på jättehög nivå, men det räddar dig inte om du inte har ett tillräckligt bra skidpar

– Du måste vara först i kön helt enkelt. Och har du inte kontakten i skick till skidleverantörerna så kommer du inte först i kön. I Finland är vi duktiga på själva vallaprocessen och handarbetet är på jättehög nivå, men det räddar dig inte om du inte har ett tillräckligt bra skidpar.

I många andra länder beställer man in så många skidor som möjligt och låter sen serviceteamen under olika förhållanden testa paren åt åkarna för att hitta dem som fungerar bäst. I Finland fanns en stor skepticism för den kutymen.

– Det var väldigt svårt att få åkarna att lita på att vallarna faktiskt gör det rätta jobbet och att de lyckas hitta de bästa skidorna.

Martin Norrgård.
Bildtext Sejouren i Finland blev bara en säsong.

Rädslan bland åkarna var att de skulle bli förfördelade och att någon annan skulle få bättre skidor. I det nya systemet skulle de bästa åkarna ha fått de bästa skidorna, och därefter skulle resten delats ut enligt en fallande hierarkisk ordning. Det här skulle ha garanterat att även åkare på lägre nivå kunde få konkurrenskraftiga skidor. 

– Det här är ett perfekt sätt att lappa hålen. Vi skulle fortfarande ha fokuserat på de bästa åkarna men det här skulle ha varit jätteviktigt om vi ska lyckas på bredare front.

Det rådande systemet där åkarna beställer ett visst antal skidor slumpmässigt från olika serier och för olika förhållanden minskar enligt Norrgård på chansen att verkligen hitta de verkliga kanonparen.

Men Norrgård predikade för döva öron och förslaget väckte stort motstånd och misstro. Rädslan för att någon annan kunde få ett bättre par kröp fram.

– Majoriteten förstod vad jag var ute efter, men det fanns fortfarande för starka kuggar som gjorde att det inte gick att driva igenom.

Nu hade Norrgård rört om i getingboet rejält.

Svagt ledarskap

De problem som gått att skönja redan tidigare i vallateamet blev allt klarare även för Norrgård ju längre säsongen led. 

Teamtänket, samarbetet, öppenheten och den ömsesidiga respekten som var grunden i Norrgårds förändringsprocess tog inte fart. Tilliten saknades och de erfarenheter som Norrgård samlat på sig och det system han sett fungera i andra nationer väckte inget större förtroende.

Det är inte enskilda intervallträningar som gör dig till OS-guldmedaljör, utan det är teamet som för dig dit

– Den ömsesidiga respekten oberoende av vilken roll du har i laget, ledare, skidåkare, vallare eller tränare, är väldigt viktig. Vi måste stöda varandra. Det är en grundförutsättning för att lyckas.

Efter en liten tankepaus fyller han i:

– Och ett tecken på ett proffsigt team.

Det som enligt Norrgård saknades var en stark ledare som skulle ha stigit in och slagit näven i bordet.

– Om man är anställd för att få till stånd en förändring så måste man ha stöd för att få det genomfört. Annars går det inte.

Såsom Norrgård upplevde det fanns det ingen som vågade ta ledarskapet till sig och samtidigt var ingen heller beredd att ge det. 

Martin Norrgård i ett vårgrönt Vörå på skidcentret
Bildtext Nya utmaningar väntar Norrgård i Sverige.

Att komma överens om vissa gemensamma spelregler och se till att de uppfylls kräver att någon har ansvar. Nu saknades såväl det som förtroendet.

– Absolut fanns det de som inte litade på mig, men det ska man vara beredd på när man tar itu med förändringar. Du måste alltid gå igenom en motström. Men om man inte öppet kan diskutera sig fram till lösningar är det svårt att hitta en kompromiss.

– Om det då möts av ett blankt nej, jag tror inte på det här, så är det enkelt för mig att säga att då kan jag jobba med ett annat lag där jag vet att det fungerar.

Norrgårds beslut blev att lämna getingboet.

Norrgård synar bottnet på en skida

Retur till Sverige

Det svenska landslaget hade redan innan säsongen var över varit i kontakt med Norrgård för att locka honom tillbaka till Sverige. För Norrgård var beslutet självklart.

– Jag hade inte kunnat jobba enligt det jag tror på nästa säsong, och då är jag fel person på posten. Eftersom jag är ledare bär jag helhetsansvaret för att driva igenom förändringar och om jag inte lyckas kan jag lika bra stiga åt sidan.

– Det är inte enskilda intervallträningar som gör dig till OS-guldmedaljör, utan det är teamet som för dig dit.

Jag har frågat mig själv om det är värt det, och lyssnat noggrant på familjen

Nu ser Norrgård fram emot att igen få jobba i ett lag där man tillsammans löser problem och diskuterar sig fram till lösningar. Där allas åsikt respekteras och där man öppet tar emot nya influenser.

– Det ska bli skönt att igen få jobba enligt ett svenskt mönster och inte behöva axla huvudansvaret. Jag trivs i att ta roll men nu kan jag på ett annat sätt slappna av mellan tävlingarna.

I Sverige kommer Norrgård att ta hand om några skidåkares utrustning samt vid sidan om ansvara för glidvallningen. Nu behöver han inte vara nervös för hela lagets del, utan mer fokusera på de åkare han sköter om. 

Pressen på att lyckas är däremot större i Sverige än i Finland. För i Sverige förväntas det medaljer.

– Om det inte kommer medaljer på bred front ses det som ett misslyckande och stämplas som ett fiasko. Medan till exempel två överraskningsmedaljer i VM var en jätteframgång för Finland. I Sverige är allt annat än guld i damstafetten i OS ett misslyckande.

Martin Norrgård med sonen i famnen i vårsolen hemma på gården
Bildtext Martin Norrgård med sonen Aston.

Norrgård är betydligt mer avslappnad då han talar om kommande säsong i Sverige än han var då han talade om den gångna säsongen i Finland. 

Trots att jobbet i Sverige betyder att han kommer att vara mer borta hemifrån än tidigare. Speciellt tungt nu då 1-åriga Aston springer omkring där hemma.

– Coronan gjorde att jag var mer hemma än tidigare förra säsongen, så jag hann vara med Aston ganska mycket. Nu kommer det att bli ganska långa perioder man är borta från familjen.

Att offra den närvaro med familjen som jobbet kräver är något Norrgård fått reflektera över tillsammans med sambon Antonia. 

– Jag har frågat mig själv om det är värt det, och lyssnat noggrant på familjen. Men vi har kommit fram till att så länge som det känns okej så är det godtagbart. Men visst kommer saknaden att vara enorm.

Framtiden efter Sverige håller Norrgård öppen. Men att han skulle återvända till Finlands landslag är osannolikt. 

– Om det skulle ges bättre förutsättningar att arbeta för det som jag redan arbetat för så …

Han tar en kort paus och fortsätter:

– Jag tror att det har tagit sin lilla stund innan det sker, så jag har kanske hunnit börja jobba med andra saker före det.

Diskussion om artikeln