Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Blivande ministern Hanna Sarkkinen fortsätter Vänsterförbundets hårda linje i regeringen: "Att skära i arbetslöshetsskyddet skapar inte arbetsplatser"

Hanna Sarkkinen.
Bildtext Hanna Sarkkinen blir social och hälsovårdsminister den 29 juni. Då regeringen bildades 2019 beslutade man att Pekonen och Sarkkinen skulle dela på ministerrollen.

Under den kvarvarande regeringsperioden borde regeringen besluta om hur den ska stärka den offentliga ekonomin med 110 miljoner euro. Den blivande social- och hälsovårdsministern har svårt att acceptera beslut som skulle innebära nedskärningar i arbetslöshetsskyddet.

Regeringen får en ny minister den här veckan när riksdagsledamot Hanna Sarkkinen (VF) utnämns till social- och hälsovårdsminister.

Vem är Hanna Sarkkinen?

Sarkkinen sitter sin andra period som riksdagsledamot från Uleåborg.

Hon har studerat idé- och lärdomshistoria vid Uleåborgs universitet. Hon tog examen år 2014.

Hon har arbetat inom finansutskottet, social- och hälsovårdsutskottet och i utskott som ansvarar för EU-frågor.

Partikongressen valde Sarkkinen till vice ordförande år 2016.

Sarkkinen utnämns till social- och hälsovårdsminister 29.6.2021.

Hon efterträder Aino-Kaisa Pekonen. Då regeringen bildades 2019 beslutade man att Pekonen och Sarkkinen skulle dela på posten.

En av frågorna på hennes bord är en reform av familjeledigheten. Enligt planen ska den bli klar under den här regeringens slutperiod.

Social- och hälsovårdsministern borde också ta ställning till regeringens reform av arbetslöshetssysselsättningen och den sociala tryggheten.

Sarkkinens parti Vänsterförbundet har plågats särskilt av arbetslöshetssysselsättningen. Regeringens ambitiösa mål att skapa 80 000 nya jobb rör människors socialtrygghet.

Sarkkinens företrädare Aino-Kaisa Pekonen sattes i ett tufft läge när man skulle göra sig av med pensionsslussen. Hon har entydigt förbjudit nedskärningar i längden på det inkomstrelaterade arbetslöshetsskyddet.

Regeringen drog ändå upp riktlinjer under rambudgetförhandlingarna i april om att förbättra arbetslöshetssysselsättningen i den offentliga ekonomin med 110 miljoner ännu under slutperioden.

Flera regeringskällor har uppgett att summan är svår att uppnå utan att röra det inkomstrelaterade skyddet. Frågan är om den blivande ministern Sarkkinen är redo att röra utkomststödet så att regeringen kan få igenom sitt mål?

Sarkkinen tror inte att nedskärningar är lösningen

Sarkkinen inleder sitt svar i hemkommunen Uleåborg. Hon lyfter fram de stora investeringar som Nokia har gjort i staden.

Under de närmsta åren bygger bolaget lokaler med plats för 2 300 arbetstagare i Linnanmaa nära Uleåborgs universitet.

– Varför investerade Nokia i Uleåborg och sysselsätter tusentals fler människor? Därför att det i finns utbildade människor och gott företagsklimat i Uleåborg, säger Sarkkinen.

Sarkkinen säger att Finland mer än någonsin behöver investeringar och utbildade människor på arbetsmarknaden. Hon anser att utvidgningen av läroplikten till andra stadiet har varit en av regeringens största sysselsättningsåtgärder.

Det här, trots att Finansministeriet uppskattar att reformen bara kommer att resultera i 1 600 fler arbetstillfällen år 2029.

Betydelsen av den utvidgade läroplikten ökar däremot ju fler generationer som slutför den. Enligt Finansministeriets beräkningar kommer reformen att leda till 15 000 fler jobb 2065.

Hanna Sarkkinen, sosiaali- ja terveysministeri, Vasemmistoliiton kansanedustaja
Bildtext Hanna Sarkkinen anser att den utvidgade läroplikten var en av de viktigaste sysselsättande åtgärderna som hittills gjorts under den här regeringsperioden.

Utöver läroplikten skulle Sarkkinen också vilja beakta psykisk ohälsa som är den enda förklaringen till de senaste årens ökning i personer som får pension på grund av att de är arbetsoförmögna.

1 450 fler personer övergick till sjukpension på grund av psykiska problem jämfört med året innan. Totalt 8 687 finländare fick sjukpension år 2019.

– Det här är tuff sysselsättningspolitik. Vi måste se till att de unga hålls kvar till förfogande på arbetsmarknaden och att de är arbetsförmögna.

Enligt Sarkkinen är psykiska problem särskilt uttalade i unga åldersgrupper. Enligt henne måste vi leta efter lösningarna i hur förhållandena i arbetslivet ser ut, utöver tjänster.

Investeringar i utbildning och satsningar på mental hälsa låter som ökade utgifter, samtidigt som regeringen har satt ett strikt mål: Sysselsättningsbeslut måste stärka den offentliga ekonomin med 110 miljoner euro.

– Jag tror uppriktigt sagt inte att man genom att skära i arbetslöshetsskyddet skapar arbetsplatser. Nokia investerade inte i Uleåborg för att man skär i stödet till långtidsarbetslösa, säger Sarkkinen.

Säger Vänsterförbundet och blivande minister Hanna Sarkkinen fortsättningsvis nej till en differentiering i det inkomstrelaterade stödet?

– Vänsterförbundet tror inte att man genom att skära i de arbetslösas ökar sysselsättningen. Och jag ser inte att vårt parti skulle kunna acceptera den typ av beslut som försvagar de långtidsarbetslösas möjlighet att försörja sig.

Inom regeringen verkar spänningen mellan vänsterpartierna och Centern bestå. Centern är redo att i sysselsättningens namn ingripa i det inkomstrelaterade arbetslöshetsskyddet.

En fortsättning på företagarnas arbetslöshetsskydd?

Till social- och hälsovårdsministerns ansvar hör också en totalreform av den sociala tryggheten som bereds av en tillsatt parlamentarisk kommitté. Arbetet väntas pågå längre än den pågående regeringsperioden, till åtminstone år 2027.

Sarkkinen hoppas ändå att små delar av reformen skulle kunna genomföras redan under den här perioden.

– Förhoppningsvis skulle vi redan under den här regeringsperioden kunna ta steg mot reformen. Till exempel kunde ansökningen om förmåner förenklas och bli lättare genom en "en ansökan"-modell. Olika förmåner kunde också göras enhetligare, betonar Sarkkinen.

Hon specificerar inte hur det här skulle genomföras men att hon tänker diskutera saken med Pasi Moisio som är ordförande för kommittén som behandlar reformen.

Hon hoppas också att man skulle föra en ordentlig diskussion om företagarnas sociala trygghet. Sarkkinen funderar om man skulle kunna göra en bestående stödform i den sociala tryggheten för företagare.

Artikeln är en bearbetning och översättning av Ministeriksi nouseva Hanna Sarkkinen jatkaa vasemmistoliiton tiukkaa linjaa hallituksessa – “Työttömyysturvaa leikkaamalla ei luoda työpaikkoja” skriven av Hannu Tikkala.