Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Ödesdag för Löfven i dag: Hänger du med i svenska regeringskrisen? Det här bråkar de om

Bildcollage. Annie Lööf till vänster, Nooshi Dadgostar till höger.
Bildtext Låsningarna mellan Centerns Annie Lööf och Vänsterns Nooshi Dadgostar har blivit avgörande för regeringskrisen trots att ingen av dem ens sitter i regeringen.

Sverige är mitt i en regeringskris trots att så gott som inget parti säger sig vilja ha ett extraval. Vi går igenom hur nyckelspelarna avgör läget.

Låsningarna från snart tre år sen står kvar

Efter en 134 dagar lång regeringsbildning fick Sveriges regering en svajig start i januari 2019, med en kompromisslösning där Socialdemokraterna och Miljöpartiet bildade regering med ett stöd av Centerpartiet och Liberalerna i det 73-punkter långa januariavtalet.

Två saker i det avtalet har lett till situationen Sverige har i dag:

  • Januariavtalets punkt nummer 44 om fri hyressättning på nya bostäder har Vänsterpartiet motsatt sig från start och är orsaken till att de meddelade att de inte hade förtroende för regeringen.

  • Januariavtalet uteslöt dessutom Vänsterpartiet från att få något inflytande över politiken. Det här har kallats förnedringsklausulen, och är en av orsakerna till att läget är så låst i dag: Centern vill fortfarande inte samarbeta med Vänsterpartiet om till exempel budgeten.

  • Misstroendeomröstningen i måndags innebar att statsminister Stefan Löfven fick en vecka på sig att bestämma om det blir nya regeringssonderingar med nuvarande invalda i riksdagen, eller om han utlyser extraval. Tidsfristen går ut vid midnatt måndag 28.6.

Trevande steg framåt efter misstroendeomröstningen...

Miljöpartiet föreslog redan tidigt i veckan att S, MP, C och V fördjupar sitt samarbete i ett juniavtal kring de frågor de är överens om. Enligt Sveriges radio hoppas MP fortfarande på det. Det anses ändå inte särskilt troligt att C vill samarbeta med V på den nivån.

Centerpartiet meddelade i sin tur i onsdags att de backar från kravet på fri hyressättning, i utbyte mot att höstbudgeten innehåller sänkningar av inkomstskatten för låg- och medelinkomsttagare.

Vänsterpartiet erbjöd sig strax efter det att släppa sina skattehöjningskrav för att få till ett budgetsamarbete med Centern och släppa fram Stefan Löfven som statsminister.

... men också flera steg bakåt

Centerpartiet håller ändå fast vid att de inte samarbetar med ytterkantspartier: under söndagen meddelade C till Sveriges radio att de avvisar budgetsamarbete med V. Det här upprepade Annie Lööf i söndagskvällens extrainsatta Agenda. Samtidigt sade Lööf att hon inte vill se ett extraval.

Liberalerna har i sin tur tydligt bytt läger under veckan. De röstade inte för att fälla regeringen Löfven förra måndagen, men när den väl föll meddelade L att de kommer att jobba för en borgerlig regering. I söndagens Agenda upprepade Nyamko Sabuni att L inte vill ingå i januariavtalet längre. Samtidigt är L, som i opinionsmätningarna ligger under riksdagsspärren på 4 procent, de som har mest att förlora på ett extraval just nu.

Flera som vädrar morgonluft

Sverigedemokraterna är det parti som väckte misstroendeomröstning och det snabbt efter att Vänsterpartiet meddelat att de inte har förtroende för regeringen. Partiets mål är att få så stort inflytande som möjligt antingen via nya regeringssonderingar eller extraval. Vilket det blir spelar knappast så stor roll, men SD har tappat en del i opinionsmätningarna sedan rekordsiffrorna de hade före pandemin. Nu är de tredje störst i mätningarna med ett stöd på strax under 20 procent.

Moderaterna och Kristdemokraterna röstade båda för misstroende för regeringen i måndags. Ebba Busch har tydligt meddelat att Kristdemokraterna söker en lösning för en borgerlig regering. Moderaternas Ulf Kristersson, som i så fall är lösningen, har hållit ovanligt låg profil under hela regeringskrisen. Stödet för Moderaterna har stigit det senaste året, de ligger på drygt 22 procent, medan Kristdemokraternas stöd dalat under året till omkring 5,5 procent. M och KD hoppas att C ska ändra sig och stöda Ulf Kristersson som statsminister, men C säger skarpt nej till att samarbeta med SD och har störst stöd i den frågan från sina väljare som dessutom lutar mer mot samarbete med S.

Socialdemokraterna

Även om det är ett nederlag att fällas som regering anses Stefan Löfven ha goda chanser att bli statsminister igen genom nya talmansrundor och regeringssonderingar: det finns troligtvis ett större stöd för att föra fram honom som ny statsminister än för Ulf Kristersson. Samtidigt har Socialdemokraterna inte haft någon lätt sits under tiden med januariavtalet och det här är inte den första krisen de möter. Stödet för Socialdemokraterna har dessutom vuxit under pandemin. Det ryktades tidigare i veckan att flera toppar inom S skulle föredra ett extraval. Socialdemokraterna avböjde från att medverka i söndagens Agenda.

Med 174 mot 175: kan politiska vildar avgöra?

Eftersom utgångsläget är att S, MP, C och V med 175 röster är emot Ulf Kristersson som statsminister och M, KD, L och SD med 174 är emot Stefan Löfven som statsminister finns det enskilda riksdagsledamöters som kan avgöra vid nya regeringssonderingar.

En är den tidigare V-ledamoten Amineh Kakabaveh som motsatte sig V:s misstroende. Ett större frågetecken är ändå C:s Helena Lindahl som röstade nej till att släppa fram Stefan Löfven 2019 och som i ett Facebookinlägg i veckan undrade om inte det kan hittas en lösning med de tidigare allianskollegerna.

Vad händer nu?

Efter att ha fallit i en misstroendeomröstning har en svensk regering en veckas tidsfrist för att bestämma sig mellan två alternativ: Stefan Löfven kan välja att ge över stafettpinnen till riksdagens talman för att inleda nya regeringssonderingar, eller utlysa extraval.

Ett extraval måste i så fall hållas inom tre månader, senast i september - vilket är bara ett år före Sveriges nästa ordinära val i september 2022. Flera partier har sagt att extraval inte är att föredra och statsminister Löfven har betonat att fokus borde ligga på landets bästa - att leda Sverige ur pandemin och den ekonomiska krisen.

Vid nya regeringssonderingar räcker inte stödet från M, KD, L och SD för att rösta fram Ulf Kristersson som statsminister. Stödet för Stefan Löfven som statsminister kräver i sin tur att C kommer fram till någon form av acceptans kring att V godkänner den regeringskoalitionens budget.

På söndag kväll är läget i princip lika låst som före misstroendeomröstningen för en vecka sedan.