Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Domen i Viking Sally-rättegången faller på onsdag – exceptionellt att så gamla fall tas upp i rätten

En röd sovsäck på ett fartygsdäck.
Bildtext Paret attackerades, då de sov på helikopterdäcket på Viking Sally år 1987.

På onsdagen ges domen i den uppmärksammade Viking Sally-rättegången. Egentliga Finlands tingsrätt inledde behandlingen av det 34 år gamla mordfallet i maj. Enligt Yle Uutiset är det ovanligt att tiotals år gamla brott leder till åtal och en rättegång. Hittills har endast två över 20 år gamla fall blivit rättsfall i Finland. 

En dansk man åtalas för det mord och mordförsök, som skedde på passagerarfartyget Viking Sally för 34 år sedan. Mannen bestrider åtalen. 

Rättegången är ovanlig. Brott som skett för tiotals år sedan leder sällan till en domstolsbehandling, eftersom bevisningen inte brukar räcka till för tillförlitliga slutsatser. 

- Bevisningen blir svårare, ju längre tid det gått sedan brottet skett, säger Tatu Hyttinen, biträdande professor i straffrätt vid Åbo universitet till Yle Uutiset.  

I äldre brottsfall är de tekniska bevisen ofta bristfälliga. Tidigare kunde man inte förvara och ta till vara bevis på samma sätt som i dag. Personbevisningens pålitlighet påverkas också ju längre tid det gått sedan brottet skett. Folk glömmer bort saker eller minnesbilderna kan färgas.

En stor del av åklagarens bevisning byggde på den åtalades påstådda bekännelser. Den åtalade berättade i officiella förhör år 2016 att han dödade Klaus Schelkle och skadade Schelkles flickvän Bettina Taxis på Viking Sally år 1987. Det tyska paret hade åkt på interrail och tog Viking Sally från Stockholm till Åbo.

Den åtalade ville inte ha ett rättsbiträde till förhöret, men enligt domstolen borde ett rättsbiträde ha tillkallats eftersom brottsmisstankarna var så allvarliga. Därför beslöt tingsrätten att det här inte får användas som bevis i rättegången. 

Den åtalade har bestridit sanningshalten i erkännandet. 

kuonavasara poliisin kuvassa
Bildtext Enligt åklagarna användes en sådan här hammare vid mordet.

Även vittnesberättelser om att den åtalade hade berättat att han använt sig av en slagghammare användes som bevis i rättssalen. Enligt åklagaren passar slagghammaren in på offrens skador.

Sällsynt att gamla fall leder till åtal

Teknisk bevisning, såsom dna-bevis, har inte presenterats mot den åtalade. 

Bristen på tekniska bevis betyder inte automatiskt att skulden inte kan bevisas, säger biträdande professor Tatu Hyttinen. 

- Det är ganska vanligt att människors berättelser om vad som skett inte räcker till att bevisa skulden. Men det är inte uteslutet, säger Hyttinen på ett allmänt plan. 

År 2009 dömde Esbo tingsrätt en man till livstids fängelse för ett mord, som skett 21 år tidigare. Bevisningen byggde huvudsakligen på den åtalades egna berättelser. Mannen hade flera gånger erkänt brottet till polisen, men i rätten bestred han att han skulle ha utfört brottet. Enligt rätten hade han berättat sådana detaljer om brottet, som endast gärningsmannen kan ha känt till. Domen överklagades inte till hovrätten. 

Enligt Tatu Hyttinen uppskattar rätten hur tillförlitlig personbevisningen är, med tanke på helheten i fallet. 

- Ifall den åtalade har erkänt för flera olika vittnen så hör rätten dem. Efter det avgör rätten om vittnena och berättelserna är tillförlitliga och i vilka sammanhang bekännelserna har gjorts, säger Hyttinen. 

- Den här typen av erkännanden kan räcka till i rätten, om helheten är övertygande. Då behövs inte nödvändigtvis dna-bevis eller fingeravtryck. 

Bevisbördan ligger på åklagaren

Ett gammalt fall, som behandlades i rätten tiotals år efter brottet hade skett, var rättegången i Bodommorden, som skedde år 1960. Tre ungdomar dödades och en skadades, då någon attackerade ungdomarna i ett tält vid Bodom träsk. År 2005 inleddes en rättegång och personen som överlevde attacken åtalades i rätten. Esbo tingsrätt förkastade alla åtal och konstaterade att mannen var oskyldig till våldsdåden. 

Illustratören Hannu Lukkarinens teckning av tältet där de tre ynglingarna mördades samt en läkare och teknisk utredare.
Bildtext Illustratören Hannu Lukkarinens teckning av tältet där de tre ungdomarna mördades. På bilden finns också en läkare och teknisk utredare.

Det som gör domen anmärkningsvärd är hur välgrundad den är, säger Hyttinen. 

- Åklagarens bevisning synas i detalj och rätten motiverar bit för bit varför bevisen inte visar att den åtalade skulle vara skyldig. 

År 2016 skrevs en formulering i lagen, enligt vilken det inte får finnas minsta tvivel om att den åtalade är skyldig.

- Om det finns ens en liten osäkerhet i att någon annan kan ha utfört brottet, så måste den åtalade frias. 

Under Viking Sally-rättegången har försvaret presenterat alternativ till vad som kan ha skett. Hyttinen påminner om att den åtalade inte behöver bevisa sin oskuld, utan att det ligger på åklagarens ansvar att bevisa vad som skett. 

 "Åklagarens uppgift försvårades, då en del av bevisen inte fick användas"

Biträdande professor Tatu Hyttinen vill inte ta ställning till Viking Sally-rättegången, som är oavslutad. På ett allmänt plan anser han att faktumet att en del av bevisningen inte fick användas och att ett vittne inte ville vittna i rätten har försvårat åklagarens uppgift att bevisa hur brottet gick till. 

- I ett sådant fall skulle bevisningen försvåras även om brottet skulle ha begåtts nyligen, säger Hyttinen. 

Åklagaren kan besvära sig till hovrätten gällande förbudet att använda bevisningen. Det här är rätt vanligt i rättssammanhang, säger Hyttinen. 

 - Det är inte ovanligt. Oftast beslutar tingsrätten om ett förbud att använda bevisning under rättegången, och det här kan överklagas till hovrätten. I sista hand är det högsta domstolen som avgör. 

Den åtalade står utanför rättssalen med sina två försvarsadvokater.
Bildtext Den mordåtalade danska mannen på väg in i rättssalen med sina försvarsadvokater under rättegången i maj 2021.

Även om bevisningen försvåras ju längre tid det gått sedan brottet begåtts, så kan man lita på att rättvisa skipas också i äldre fall. 

- Domarna brukar få en klarhet i bevisningens tillräcklighet under processens gång, säger Hyttinen. 

Han vill också lyfta fram vad som ofta glöms bort då fall diskuteras på olika nätforum. 

- Det som verkligen skett och vad som kan bevisas i en rättssal, det är två olika saker. 

Enligt Hyttinen är det ett faktum att alla domstolsbeslut inte avspeglar vad som egentligen har skett. 

- Så går det förstås inte alltid. Om bevismaterialet inte är tillräckligt så måste åtalen förkastas, även om det ser ut som om den åtalade är skyldig.

Artikeln är en översättning av Yle Uutisets artikel Käräjäoikeus antaa pian tuomionsa 34 vuotta vanhassa murhajutussa – oikeusoppinut kertoo, miksi Viking Sallyn tapaus on hyvin poikkeuksellinen skriven av Jesse Mäntysalo. Artikeln är översatt av Nora Engström.