Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Bakslag för både Le Pen och Macrons parti i de franska regionalvalens andra omgång – vem ska utmana Macron i nästa års presidentval?

Ytterhögerns partiledare Marine Le Pen röstar under lokalvalet.
Bildtext Marine Le Pens Nationell samling lyckades inte locka väljare i tillräckligt hög grad för att vinna en enda region.

Det var rekordfå fransmän som la sin röst i helgens regionalvals andra omgång i Frankrike, och valdeltagandet landade på 34 procent. Den stora vinnaren är de traditionella högerpartierna, medan varken ytterhögerledaren Marine Le Pen och hennes parti Nationell samling eller presidenten Emmanuel Macrons parti lyckades locka väljarna i särskilt hög grad.

Valet är det sista innan nästa års presidentval, och kan således ses som en fingervisning om vartåt det barkar i fransk politik. Och det är inte till ytterhögerns fördel.

Inför valet var Marine Le Pen mycket optimistisk. I opinionsmätningar inför valet ledde hennes parti Nationell samling (Rassemblement national) i sex av totalt 13 regioner på det franska fastlandet. Men det blev inte så. Nationell samling vann inte i en enda region och partiets anhängare, som oftast brukar rösta i hög grad, valde nu att stanna hemma.

Nationell samlings anhängare var inte de enda som inte dök upp vid valurnorna i år. Valdeltagandet blev rekordlågt, bara en dryg tredjedel av fransmännen röstade i årets val. Senast det var så lågt var år 1958.

Le Pen ställde upp i presidentvalet 2017, men förlorade då mot Republiken på vägs (La République En Marche) kandidat, Emmanuel Macron. Nu ser hennes väg till presidentposten betydligt snårigare ut än ifall hon hade lyckats säkra åtminstone någon region.

Nationell samling har aldrig vunnit en region i ett regionalval. Totalt finns det 17 regioner i Frankrike.

Marine Le Pen är ändå själv populär i mätningar, trots att segern uteblev.

Macron står stadigt, partiet desto mer svajigt

Också för Le Pens huvudkonkurrent president Macron var valet en besvikelse. Presidentens parti, det socialliberala Republiken på väg vann inte en enda region, och landade på femteplats med ett väljarstöd på sju procent.

Det här trots att han rört sig allt mer mot höger sedan han vann det senaste presidentvalet. Skiftet högerut verkar enligt bedömare vara ett försök att undvika väljarflykt till förmån för ytterhögern.

Macron själv står ändå rätt så stadigt, med ökat stöd i de senaste mätningarna. Han är fortsättningsvis förhandsfavorit inför presidentvalet som planeras till våren 2022.

Republiken på väg har ändå dalat i popularitet sedan skrällsegern år 2017. I EU-valet 2019 kom partiet tvåa, men nu ser det rätt så dystert ut med tanke på de senaste resultaten. Inte heller i lokalvalen i fjol blev det någon större seger.

– Macron har lyckats med att inte koppla samman sitt öde med partiets profil, kommenterar Stephane Zumsteeg på marknadsundersökningsföretaget Ipsos resultatet i en intervju för nyhetsbyrån AFP.

Partiets svaga ställning påverkar antagligen inte Macrons utsikter i nästa presidentval, men det kan ställa till det för honom i sådana fall där han behöver parlamentsmajoritet.

Macron har ändå inte officiellt bekräftat sin kandidatur i nästa års presidentval, men det anses ändå vara mycket osannolikt att han inte ställer upp för en andra mandatperiod.

Frankrikes president Emmanuel Macron håller tal. I förgrunden syns två mikrofoner, i bakgrunden en blå bakgrundsskärm.
Bildtext Macron är fortsatt populär.

Framåt för den traditionella högern

Ett parti som däremot gick framåt är högerpartiet Republikanerna som lyckades säkra regionen Hauts-de-France i norra Frankrike. Det innebär att partiets ledande politiker i regionen, den konservativa tidigare ministern Xavier Bertrand kan tänkas göra upp om presidentposten i nästa val.

Bertrand glädjs över segern och menar att man "lyckats stoppa den yttersta högern".

– Resultatet ger mig styrka att gå ut och träffa alla fransmän, sa han.

Enligt bedömare kan Republikanernas framgång delvis bero på att äldre fransmän hörde till dem som den här gången röstade flitigast, och traditionellt sett går de mer traditionella högerpartierna hem hos dem.

Framför allt är det den väljargrupp som Marine Le Pen försökt locka över i och med den omprofilering hon försökt driva igenom inom partiet.

Omprofileringen handlar främst om att hon tagit avstånd från antisemitism, bytt namn på partiet från Nationella fronten till Nationell samling och uteslutit partiets grundare, sin pappa Jean-Marie Le Pen.

Macron kommenterade det låga valdeltagandet med att samtliga partier måste ta lärdom av det, då han gratulerade Bertrand till valsegern.

Återgång till höger-vänster-skalan?

Även andra högerpartier och Socialistpartiet klarade sig förhållandevis bra. Både Republikanerna och Socialistpartiets regionala ledare återvaldes i regionalvalet.

Regionalvalets resultat kan enligt vissa bedömare ses som en tillbakagång till den traditionella vänster–höger-skalan i landet som Macron rubbade i och med sin seger i valet 2017.

"Omritningen av det politiska landskapet väcker tvivel", lyder en rubrik i tidningen Le Monde.

Utöver Bertrand är andra tänkbara kandidater högerpolitikerna Laurent Wauquiez och Valérie Pécresse. Men frågan är om den traditionella högern lyckas ena sig och sluta upp bakom en kandidat.

Källor: AFP, Reuters, Le Monde, TT, DN