Hoppa till huvudinnehåll

Vetenskap

Forskning: Dinosaurierna var på kraftig nedgång redan före det stora asteroidnedslaget som utplånade dem

Från 2021
Illustration på en växtätande dinosaurie i släktet Saurolophus.
Bildtext Illustration på en växtätande dinosaurie i släktet Saurolophus. Också den fick mer utmanande levnadsförhållanden, men minskade inte så mycket i antal, till skillnad från fem andra vanliga grupper av dinosaurier.
Bild: Stocktrek Images, Inc. / Alamy

Dinosauriearter hade det kämpigt redan cirka tio miljoner år före asteroidnedslaget som inträffade för 66 miljoner år sedan. Det visar en ny vetenskaplig studie och den styrker uppfattningen om att till exempel däggdjur redan då höll på att få fotfäste, på dinosauriernas bekostnad.

Mikael Fortelius som är professor i evolutionär paleontologi vid Helsingfors universitet, är glad över att den här teorin har aktualiserats igen.

– Ända sedan man började få ett hum om vad dinosaurier egentligen är och att de dog ut, så har man försökt förstå varför de dog ut. Och en av de allra tidigaste idéerna var att de dog ut till exempel för att däggdjuren utvecklades. Däggdjuren åt upp deras ägg eller konkurrerade ut dem på något annat sätt.

Jätteasteroiden som slog ned i dagens Mexiko bedöms fortfarande vara den stora orsaken till att dinosaurierna dog ut. Men det är kanske inte den enda orsaken.

Dinosauriearter hade det kämpigt redan cirka tio miljoner år före asteroidnedslaget, enligt studien som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications på tisdagen.

– Dinosauriernas tid kanske ändå var på väg mot sitt slut, kommenterar Mikael Fortelius.

Nedgången gällde åtminstone sex vanliga grupper av dinosaurier – både köttätare och växtätare. 

En illustration på en Tyrannosaurus – en stor köttätande dinosaurie.
Bildtext En illustration på en Tyrannosaurus – en stor köttätande dinosaurie.
Bild: Stocktrek Images, Inc. / Alamy

Exakt vad det här berodde på är svårt att säga, men det är i alla fall klart att förändrade levnadsförhållanden var ett stort problem för många dinosaurier.

Det blev högre havsnivå än förr, ett kallare klimat, massiv vulkanaktivitet och nya växttyper på land.

– Deras traditionella resursrymd krympte. Populationerna var mindre, de hade svårare att klara sig och därför så blev det också färre framgångsrika etableringar av nya arter.

Fortelius betonar dessutom att blomväxter utvecklades under den här perioden och att de snabbt blev vanligare. 

– Denna flower power, den driver förändringar. Inte alla växtätare är så bra på att äta sådana här blommor. De innehåller en massa kemikalier som man antingen klarar av eller inte. Vissa däggdjurgrupper var väldigt bra på att utnyttja denna expanderade flower power, medan många dinosaurier förefaller att ha varit sämre på det.

Åtminstone en grupp växtätande dinosaurier, hadrosaurierna, minskade ändå inte så mycket utan kunde uppenbarligen äta också den nya typen av växtlighet som uppstod.

Kontroversiell forskningsmetod

Mikael Fortelius är lite skeptisk till själva metoden som forskarna har använt sig av i den nya studien. Metoden drar nytta av komplicerade matematiska modeller som är relativt ogenomskinliga. 

– Men jag har inga svårigheter att tro på det här. Det låter helt trovärdigt.

Han tillägger att för att riktigt övertyga honom som forskare så skulle det behövas någonting som ligger litet närmare de primära observationerna. Gärna också något litet mera konkret än "det blev färre nya arter". 

För honom är det här fortfarande en observation, snarare än en förklaring. Varför det blev färre nya arter är alltså en öppen fråga.

De matematiska modellerna sägs bättre kunna ta i betraktande osäkerheter som råder, och bristen på data från den här tidiga perioden. 

Om man bara tittar på fossila fynd så ser man däremot inte en nedgång men flera forskare argumenterar för att det inte ger en rättvis bild av läget.

Själva asteroidnedslaget

Sedan i samband med det stora asteroidnedslaget, som blev en katastrof för dinosaurierna, så klarade sig däggdjuren i genomsnitt bättre.

– Sådana arter som kan skydda sig, till exempel genom att gräva ned sig, sådana som till exempel normalt lever i gångar och håligheter. De klarar sig normalt bättre, kommenterar Mikael Fortelius.

Också många fåglar klarade sig, kanske för att de kan leva i håligheter och dessutom kan flyga iväg till mer gynnsamma levnadsförhållanden.

– På stora områden var den direkta effekten av nedslaget sådan att ingenting klarade sig. Det blev en eldstorm och det var det. Men längre bort kommer sådana här faktorer till, om man kan hålla till under vattenytan eller inne i marken. Stora dinosaurier har inte den möjligheten, påpekar han.

Diskussion om artikeln