Hoppa till huvudinnehåll

Klimat

Vindkraften fördubblas under de närmaste åren – byråkrati, Försvarsmaktens krav och lönsamhet till havs är de största utmaningarna

Uppdaterad 02.07.2021 09:26.
Vindmölla
Bildtext Vindkraft är framtidens melodi i Finland.

Nu ska onödiga byråkratiska och ekonomiska hinder för vindkraft röjas undan. En forskargrupp har tagit en titt på de tre största hindren för mera vindproducerad el. 

I dag står vindkraften för tio procent av Finlands elproduktion, men inom de kommande tre åren kommer den här mängden att fördubblas och år 2030 beräknas 30 procent av vår el komma från vindturbiner.

Det förutspår Anni Mikkonen VD på Tuulivoimayhdistys. Hon representerar de företag som investerar i vindkraft och som hoppas att den utredning som Statsrådet nu låtit göra (enbart på finska) ska förenkla och förtydliga myndighetsförfarandena i vindkraftsprojekten.

- Vindkraft går snabbt att bygga. Från det att man gör investeringsbeslut kan även en stor vindkraftspark leverera el inom två år. Så de beslut som görs i år kan bli färdiga anläggningar redan år 2023, säger Mikkonen.

 Men helt problemfritt är det inte. Forskargruppen bakom utredningen har identifierat tre områden som kunde förbättras. Ett är byråkratin och myndigheternas förfarande, ett annat är samordnandet av vindkraft med territorialövervakningen och det tredje är havsvindkraftens lönsamhet som kunde förbättras.  

Gamla lov för ny teknik

Ett lite överraskande problem för vindkraften är det som borde vara en positiv sak, nämligen att tekniken går framåt när vindturbinerna blir större och mer effektiva. Det är i dagens läge någonting som fördröjer byggandet av nya vindkraftverk.

- Eftersom de vindmöllor som byggs idag till sina mått är större än de som planerades för några år sen betyder det att tornens höjd och rotorbladens mått inte stämmer överens med de uppgifter som angavs i planläggningen och i miljökonsekvensbedömningen, säger Ulla Koski, regionplaneringsråd vid Miljöministeriet.

Grafik som visar hur mycket större vindmöllor är i dag: på 90-talet hade rotorbladen en diameter på 35 meter, i dag är den över 160 meter.
Bildtext Bilden är en jämförelse av gammal och ny teknik. I dagens läge är de nyaste turbinerna ännu större och effektivare.

Ju högre vindmöllorna är och ju bredare rotorbladen, desto större är inverkan på landskapet, på hur långt vindturbinerna syns, på fågellivet och bullernivån. Det betyder att det finns många planläggningar där vindkraftverkens dimensioner är mindre än det som skulle byggas och då är frågan om planläggningarna och miljökonsekvensbedömningarna borde göras på nytt.

Under tiden står vindkraftsprojekten stilla.

Vindmöllor stör radarsystem

En annan utmaning är hur vindkraftverken kan placeras i förhållande till territorialövervakningen, alltså Försvarsmaktens radarsystem vars sensorer störs av de roterande vindkraftsbladen. De här är en besvärlig fråga speciellt i södra Finland vid Finska viken och längs Finlands östgräns.

Hittills har Försvarsmakten faktiskt gett positiva utlåtanden för 11 214 vindkraftverk.

― Jussi Karhila

Men Försvarsmakten är faktiskt inte riktigt så restriktiv i sina utlåtanden som allmänheten kanske kunde tro. 

Jussi Karhila, ingenjör och pensionerad major har sedan 2014 utvärderat de flesta vindkraftsplanerna för Försvarsmaktens räkning. Hans arbetsbörda har ökat betydligt på sistone.

“Vi är med på talkot!”

- Sedan början av året har jag utvärderat 180 projekt och 3400 enskilda vindturbiner. I mars fick jag en kollega, Simo Hautakangas, som ska hjälpa till med uppgiften. Vi förhåller oss positiva till vindkraft, för förnybar energi och en minskning av fossila bränslen är en gemensam sak för oss alla. Vi är med på talkot och gör vårt bästa, intygar Karhila.

Och han har fog för sina ord för hittills har Försvarsmakten gett ett positivt utlåtande för 11 214 vindkraftverk, av vilka en möjlighet till över 1 350 vindkraftverk getts också till östra Finland.

Med tanke på att det i slutet av år 2020 bara fanns 821 fungerande vindkraftverk i Finland, så kan man inte säga att det är Försvarsmakten som hindrar fortsatt utbyggnad av vindkraft. 

Radars placering hemlig av säkerhetsskäl

Men Försvarsmakten ger inte ut uppgifter om var vindkraft kunde planeras för att bli godkända eftersom det är uppgifter som av försvarsskäl är hemliga. Ansökningarna antingen förkastas eller godkänns som sådana utan motivering.

Forskargruppen föreslår därför en tydligare dialog mellan vindkraftsföretag och Försvarsmakten och, för att utveckla samordningen, att Försvarsmaktens godkännande av vindkraftsplaner skulle stipuleras i lag.

Många flera vindmöllor i väst än i öst

I dag byggs de flesta vindkraftverken längs Finlands västra kust, i synnerhet i Bottniska viken. Det gör vindkraften synnerligen ojämnt fördelad över landet. Enligt Ulla Koski är det svårt att säga vad det beror på att de vindkraftsprojekt som fått grönt ljus inte har förverkligats. 

Kuvituskuva: Suomen kartta, jolle on sijoiteltu tuulivoimaloita.
Bildtext Mera möllor i väst än i öst, tillsvidare.

- Vi vet inte om det beror på miljöaspekter, på producenternas ekonomiska situationer eller om företagen inte fått hyra den mark som behövs. Det finns ingen utredning över det här, men det skulle vara viktigt att alla de projekt som Försvarsmakten godkänt skulle bli av, säger Koski.

Vindturbiner mycket högre än träden

En förklaring är tekniken. Vindkraft har utvecklats i cirka 15 år i Finland. Till en början var turbinerna för låga för att fungera i östra Finlands skogsområden. Det ledde till att vindmöllorna byggdes i västra Finland, vid kusten. Numera stör inte skogen vindkraften när tornen räcks högt ovan om träden.

Sedan dess har vindkraft på land blivit helt marknadsbaserad och är numera den billigaste formen av energi. Numera sträcker sig turbinerna upp till 300 meters höjd så de kan placeras även i skogsmark. Det betyder att kunde placeras i östra Finland, men så har inte skett i någon större omfattning. 

Brist på planering i kommunerna

Enligt Jussi Jyrinsalo, direktör vid Fingrid med ansvar för systemutvecklingen, beror det delvis på att delgeneralplaner för byggande inte är på gång i kommunerna i östra Finland. Orsakerna till varför det är så är svårt att säga.

- Däremot får Fingrid hundratals förfrågningar om kopplingar till elnätet på västkusten och vid Bottniska viken och har aktivt utvecklat bas-elnätet där var planläggningen och tillståndsförfarandet framskrider, säger Jyrinsalo.

 - När det gäller östra Finland väntar vi på att vindkraftsplanerna ska realiseras. Vi kan inte förbinda oss till nätinvesteringar på hundratals miljoner på basis av bara önskningar utan vi följer med situationen och utvecklar nätet vid behov.

Vindmöllor i rad ute till havs.
Bildtext Vindkraft ute till havs stör inte grannarna.

Vindkraft till havs tillsvidare för dyrt

Vindkraft har nationellt stort godkännande, men lokalt stöter projekt ofta på motstånd. Därför är vindkraft ute till havs en god lösning. Där blåser det jämnare och grannarna klagar inte över blänkande rotorblad eller buller.

Men att bygga vindkraftsparker på havsbotten är dyrt och dyra investeringar betyder att fastighetsskatten blir hög. Därför utreds nu om havsvindkraftverkens fastighetsskatt kunde sänkas så att den blir neutral i förhållande till landvindkraftverkens. 

Forskargruppen föreslår också att hyresnivån i vindkraftområdena ska vara transparent. Det är Forststyrelsen som förfogar över statens havsområden.  I nuläget finns bara en havsvindspark i användning, nämligen Tahkoluoto utanför Björneborg.

Nimbyeffekten då?

- Det är mycket viktigt att vindkraftsprojekten godkänns lokalt och min erfarenhet är att satsa på att vindkraftverken placeras där det blåser mycket men också så att ortsbor eller semesterboende inte upplever dem som störande, det är det bästa sättet att få godkännande. God planering är A och O, säger Ulla Koski

Forskarnas undersökning ska nu presenteras för regeringen som ska ta ställning till förslagen.

2.7 kl 9.25 energiproduktion korrigerades till elproduktion.