Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Könsminoriteter och flickor med invandrarbakgrund riskerar att exkluderas från idrotten: ”Det här är saker vi alla behöver bli bättre på”

En ung kvinna och en medelålders.
Bildtext Saara Norrgrann från Finlands Svenska Idrott och Joakim Häggblom från Iskmo-Jungsund Bollklubb vill göra idrotten mer inkluderande.

Finlands Svenska Idrotts projekt ”Barn och unga på samma linje” ska göra idrotten mer inkluderande. Ett särskilt fokus ligger på sexuella minoriteter och könsminoriteter samt flickor med migrationserfarenhet.

Sedan december 2020 pågår projektet Barn och unga på samma linje inom Finlands Svenska Idrott, FSI. Genom projektet vill man hjälpa idrottsföreningar med saker som berör jämställdhet och likabehandling.

Ett viktigt tema i projektet är inkludering. Särskilt fokuserar man på att inkludera personer som hör till en sexuell minoritet eller könsminoritet samt flickor med invandrarbakgrund.

Projektkoordinatorn Saara Norrgrann säger att de här grupperna löper en särskilt stor risk att exkluderas från idrotten.

– Hela idrottens uppbyggnad och struktur gör att det blir svårare för de här grupperna att vara med. Det är det som vi med vårt projekt vill synliggöra.

En kvinna i t-shirt ser glad ut.
Bildtext Saara Norrgrann är projektkoordinator för "Barn och unga på samma linje".

Enligt Norrgrann har utmaningarna som fokusgrupperna möter mycket att göra med normer. Hon säger att idrotten är starkt präglad av såväl heteronormen som tvåkönsnormen.

– Det finns ett antagande om att alla är heterosexuella eller att alla identifierar oss med det kön vi är födda i. Ju mera samhället går framåt och utvecklas, desto mer bli vi öppna för könsmångfalden, men idrotten sackar ännu lite efter.

Vill göra idrotten tillgänglig för alla

Joakim Häggblom är ordförande för Iskmo-Jungsund Bollklubb. Han tycker att projektet lyfter upp en viktig fråga.

– Det här är aktuella saker som vi alla behöver bli bättre på. Vi behöver få verktyg för att veta hur vi ska fundera och hantera de här sakerna. Och dessutom behöver vi också från föreningens styrelses sida ha riktlinjer som vi kan ge vidare åt våra tränare och ledare i lagen.

Häggblom ser det som positivt att FSI vill hjälpa idrottsföreningar att bli bättre på att inkludera två målgrupper som ofta riskerar att bli exkluderade från idrotten.

En ljushårig medelålders man.
Bildtext Joakim Häggblom säger att föreningarna behöver verktyg för att hantera frågor kring jämställdhet och likabehandling.

Han säger att Iskmo-Jungsund Bollklubb nyligen har reviderat sin föreningsstrategi och bland annat avgett ett jämställdhetslöfte. På det sättet vill man göra fotbollen som idrott tillgänglig för alla.

– Vi har till exempel utarbetat en plan för att förhindra trakasserier och mobbning. Vi har också planer för hur vi går till väga om man upplever trakasserier eller mobbning i vår förening. Där har vi gjort det enklare att ingripa. Och våra tränare och ledare vet vad de här verktygen är och hur de ska användas.

Viktigt att omsätta planer i praktiken

Även inom Vasa Idrottssällskap löper jämställdhet och inkludering som en röd tråd i verksamheten. Det säger Inger Nabb som är styrelsemedlem i föreningen och kontaktperson för friidrottssektionen.

– Vi är en förening som tror på mångfald och välkomnar således även medlemmar som hör till den gruppen. Vi har inte velat exkludera någon oavsett språk, etnicitet eller sexuell läggning.

Enligt Nabb har man aktivt arbetat med att ta in nyanlända finländare i verksamheten och man har även satsat på att ta in idrottare som tävlar inom paraidrott.

– De här är kanske de två stora sakerna där jag ser att vi inkluderar och har lyckats bra.

en kvinna med solglasögon och sportiga kläder ser mot kameran i publikläktaren på en idrottsbana
Bildtext Inger Nabb säger att det är en utmaning att få med invandrarflickor i idrottsverksamheten. Arkivbild.

Nabb, som också är rektor för Vikinga skola i Vasa, säger att det är en utmaning att få med flickor med migrationsbakgrund i idrottsverksamheten.

– Vi ser att det är lättare att få pojkarna med. Det handlar säkert i många fall om den kultur som de här flickorna kommer ifrån, och jag tror ju att vi i skolan kan göra ännu mera med att visa på vad det finns för idrottsformer och så vidare. Det är en grupp som jag gärna skulle se att vi skulle kunna erbjuda ännu mer åt, men det är inte en riktigt lätt sak.

Att projektet Barn och unga på samma linje nu har utvecklat material för att stödja två grupper som ofta exkluderas är i helt rätt riktning, tycker Nabb.

– Jag har själv suttit med i SFI och utarbetat en likabehandlingsplan och jag tror att det är viktigt att de här planerna inte blir skrivbordsprodukter utan att man faktiskt får dem implementerade i föreningarnas verksamhet.

Det är viktigt att de här planerna inte blir skrivbordsprodukter, utan att man faktiskt får dem implementerade i föreningarnas verksamhet.

― Inger Nabb, Vasa Idrottssällskap

Handböcker med tips

Barn och unga på samma linje är en fortsättning på ett tidigare projekt, På samma linje. Inom ramen för projektet har man tagit fram handböcker med råd om hur idrottsföreningar kan motverka osakligt beteende och bli mer inkluderande.

– Vi har gjort dem väldigt konkreta och lättlästa med tips om vad du kan göra i din förening. Finns det till exempel könsneutrala utrymmen i träningslokalen och vad händer om en person varken identifierar sig som flicka eller pojke?

Två tips som Norrgrann ger är att lyssna till minoritetsgrupper och försöka se saker ur ett annat perspektiv än ens eget. Hon poängterar att det inte behöver vara fråga om svåra saker.

– Jag läste ett tips från en transperson i Sverige som sa att det skulle vara jättebra om handdukskrokarna skulle vara nära duschen. Det är en enkel detalj som kan göra det lite bekvämare för en person i ett omklädningsrum.