Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Säkerhetslagarnas nedstämda årsdag belastar Hongkong – missnöjet sjuder bland ungdomen som flyr utomlands

Bild på kravallpolis iklädda uniformer och hjälmar.
Bildtext Många anser att Hongkong i allt högre grad har blivit en polisstad. Polisens befogenheter har utvidgats betydligt efter att säkerhetslagarna trädde i kraft.

Drakoniska nya säkerhetslagar har haft en dramatisk inverkan på Hongkong under det gångna året. Med hjälp av lagarna har den demokratiska oppositionen satts ur spel, och pressfriheten anses också vara attackerad.

Över en natt begränsades Hongkongbornas friheter och rättigheter för jämnt ett år sedan. Det auktoritära Kina lät då införa nya säkerhetslagar som det styrande kommunistpartiet hade skräddarsytt för det formellt autonoma territoriet.

Lagarna behandlar brott såsom uppror, terrorism och förräderi. Maximistraffet är livstid i fängelse.

Hongkongs ledning har försökt lugna invånarna genom att försäkra att lagarna är riktade enbart mot Kinas fiender. Det anses redan ha framkommit att det inte stämmer.

– Stämningen präglas nu av ängslan och till och med av fruktan. I synnerhet de unga Hongkongborna har förlorat framtidstron, säger det demokratiska partiets förra ordförande Emily Lau.

Porträttbild på kvinna i lila kavaj. Hon ler in i kameran.
Bildtext Emily Lau har kämpat för fullskalig demokrati i Hongkong i mer än 30 år. Nu är hon en av de få politikerna som offentligt vågar kritisera Hongkongs ledning.

 Stränga straff väntar demokrater

Emily Lau är en av de få framstående demokratiska oppositionspolitikerna som för närvarande är på fri fot. Nästan 50 före detta parlamentsledamöter och andra ansedda demokratiaktivister åtalades i januari för brott mot säkerhetslagarna.

I och med att flertalet av de åtalade personerna inte har blivit släppta mot borgen hålls de i häkte i väntan på att rättegångarna ska börja. Det demokratiska partiet anser att förfarandet kränker deras rättigheter.

– Vi är rädda för att de kan hållas inspärrade till och med i flera år innan rättegångarna ens inleds. Förr hade de utan vidare släppts mot borgen, men säkerhetslagarna har haft en negativ inverkan på Hongkongbornas rättsskydd, konstaterar Lau.

Alla rättsfall som har att göra med säkerhetslagarna avgörs av särskilda domare som har blivit handplockade för att sköta den uppgiften. Lau säger att det har visat sig att de utvalda domarna har en betydligt strängare attityd än vad Hongkongborna är vana vid.

Man i grön t-skjorta talar i en mikrofon och ser glad ut.
Bildtext Eddie Chu fick mest röster av alla kandidater i det förra parlamentsvalet år 2016. Han är nu en av dem som sitter i häkte efter att ha blivit åtalad för brott mot säkerhetslagarna.

Angivare håller polisen sysselsatt

Lau betonar att det obundna domstolsväsendet har varit Hongkongs främsta trumfkort enda sedan Kina övertog den förra brittiska kolonin år 1997. Tack vare det är Hongkong ett rättssamhälle och därmed också annorlunda än det övriga Kina där domstolarna är underställda kommunistpartiet.

– Även om vi aldrig har haft en verklig demokrati har Hongkong varit friare och tryggare än många andra platser. Hittills har invånarna också kunnat lita på att domarna behandlar sina fall på ett objektivt sätt, säger hon.

Lau befarar att rättssystemet som en följd av säkerhetslagarna i allt högre grad börjar påminna om det som är i bruk i det övriga Kina. Hon upplever också att det är olycksbådande att Hongkongborna uppmanas att tjalla för polisen ifall de misstänker att någon har brutit mot de nya lagarna.

– Det betyder till exempel att lärarna nu är tvungna att vara rädda för att en elev eller en förälder ska anmäla dem för polisen. Polisen utreder redan tusentals angivelser, och många av dem har riktats mot lärare som har sagt något som har tolkats som en attack mot Kina, konstaterar hon.

Två kvinnor håller upp skyltar där det står befria Hongkong, vår tids revolution.
Bildtext Det är ett brott mot säkerhetslagarna att framföra till exempel det populära slagordet ”Befria Hongkong, vår tids revolution”. Fotografiet är taget innan lagarna trädde i kraft.

Journalisterna måste vara försiktiga

Säkerhetslagarna anses också vara så vagt utformade att ingen vet exakt vad man kan göra eller säga för att bryta mot dem. Grace Leung, lektor i journalistik vid Hongkongs kinesiska universitet, säger att vagheten försvårar i hög grad också journalisternas arbete.

– Journalisterna är ständigt oroliga eftersom de bara kan gissa vad som kan anses vara ett brott mot lagarna. Självcensur blir därför ett allt vanligare fenomen, konstaterar hon.

Leung anser att läget är alarmerande. Lagarna har redan lett till att det demokratiska lägrets viktigaste språkrör, den populära dagstidningen Apple Daily, har lagts ner.

Flera medlemmar av Apple Dailys ledningsgrupp häktades tidigare i juni, och två av dem åtalades för brott mot säkerhetslagarna. De sitter nu bakom lås och bom i väntan på att rättegången ska börja.

I samma veva meddelade bolaget som gav ut Apple Daily att det inte hade något annat val än att lägga ner tidningen. Hongkongborna visade sedan sin sympati för Apple Daily genom att på några timmar köpa upp samtliga en miljon tryckta exemplar av det sista numret.

Tre studerande sitter och studerar med sina datorer vid ett bord.

Ägaren görs till avskräckande exempel

Apple Dailys ägare och grundare, den stormrika affärsmannen Jimmy Lai, avtjänar som bäst ett 20 månader långt fängelsestraff. Han förklarades tidigare i år skyldig till att ha ordnat och deltagit i olagliga sammankomster.

Den 72-åriga Lai åtalas nu dessutom för brott mot säkerhetslagarna. Ifall han förklaras skyldig blir straffet sannolikt betydligt strängare än det som han nu avtjänar, och det anses vara möjligt att han måste sitta i fängelse resten av sitt liv.

– Målet är att injaga fruktan. Hongkongborna är av olika åsikter när det gäller Kinas kommunistparti, men från och med nu vet de som ogillar partiet att det är bäst att hålla tyst, kommenterar Leung.

Apple Daily var berömd för sin fräna kritik av partiet. Det anses därför inte vara överraskande att tidningen blev det första konkreta offret för säkerhetslagarna.

Tre studerande sitter och studerar med sina datorer vid ett bord.
Bildtext Efter att säkerhetslagarna infördes har det inte ordnats en enda demonstration vid något av Hongkongs universitet. Både lärarna och studerandena måste vara försiktiga för att de inte ska bli anklagade för att ha brutit mot säkerhetslagarna.

Självständighetssträvan förargade kommunistpartiet

Säkerhetslagarna infördes efter att Hongkong i mer än ett halvt år hade lamslagits av våldsamma demonstrationer år 2019. Till en början riktades demonstrationerna i första hand mot Hongkongs ledning, men senare blev kommunistpartiet den främsta måltavlan.

En del av de mestadels unga demonstranterna ville också att Hongkong skulle förklaras självständigt. Även om de bara bildade en liten minoritet av demonstranterna blev de något av ett rött skynke för partiet vars reaktion var att stadga säkerhetslagarna.

Med hjälp av lagarna har myndigheterna nu lyckats få ett slut på demonstrationerna. Under den lugna ytan vet man att missnöjet ändå fortsätter att sjuda, och det befaras att den allmänna frustrationen igen ta sig våldsamma uttryck i framtiden.

Fler och fler Hongkongbor väljer också att emigrera till väst. De förmodas ha kommit fram till att säkerhetslagarna i alltför hög grad har förändrat Hongkong på ett oönskat sätt.

Bild på demonstranter som håller upp en banderoll med Kinas flagga där det står ''Anti-Kina''.
Bildtext Flertalet av dem som deltog i de ofta våldsamma demonstrationerna år 2019 var unga Hongkongbor som ogillar Kinas kommunistparti. Säkerhetslagarna antas ha förstärkt ungdomarnas motvilja mot partiet.