Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Dom i Viking Sally-fallet: Misstänkt dansk frias från mordmisstankar

Från 2021
Uppdaterad 30.06.2021 17:46.
Den åtalade står utanför rättssalen omringad av media.
Bildtext Den danska mannen deltog i rättegångsförhandlingarna i Åbo i maj 2021, tillsammans med advokater och journalister.
Bild: Tuomas Rimpiläinen / Yle

Egentliga Finlands tingsrätt har friat den danska man som åtalats för mordet på passagerarfartyget m/s Viking Sally 1987.

Åklagaren hade yrkat på livstids fängelse. Den danska mannen har hela tiden hävdat att han är oskyldig till händelserna för snart 34 år sedan.

Tingsrätten skriver i sin dom att "det inte blivit styrkt att svaranden skulle ha varit den enda personen som skulle ha haft tillfälle och möjlighet att begå de ifrågavarande brotten. Svaranden har inte haft någon sådan vetskap om gärningsvapnet, som aldrig hittats, som endast gärningsmannen kan ha varit i besittning av. Svaranden har inte erkänt sig skyldig till brotten på ett sådant sätt att hans skuld genom erkännandena skulle ha blivit styrkt eller ens sannolik".

Den danska mannen uppger via sin finländska försvarsadvokat Martina Kronström att han är lättad, och att han hela tiden litat på det finländska rättssystemet och var väldigt nöjd med det slutresultat som tingsrätten kommit till.

- Domen fastställde igen bevisföringen, att så här gamla ärenden kräver ytterst starka bevis och att de bör vara av teknisk natur i och med att ingen längre kommer ihåg de egentliga händelserna. Där har tingsrätten noggrant gått igenom hur sannolikt det är att någon kan komma saker som hänt för över 30 år sedan, säger Kronström.

Attackerades då de sov ute på däck

Ett ungt tyskt par var i juli 1987 på väg mot Åbo med passagerarfartyget m/s Viking Sally på sin interrailresa. Under natten blev de attackerade ute på däcket där de sov.

I attacken dog den 20-åriga tysken Klaus Schelkle, medan hans dåvarande flickvän Bettina Taxis skadades allvarligt och senare vaknade ur en lång koma.

Klaus Schelkle och Bettina Taxis i Stockholm innande steg ombord på Viking Sally.
Bildtext Klaus Schelkle och Bettina Taxis på sin Interrailresa.
Bild: Polisen.

De hittades tidigt på morgonen av en dansk scout och tre svenska scouter på m/s Viking Sallys helikopterdäck. Den danska mannen intervjuades då som huvudvittne och berättade också om sina upplevelser i flera tidningar.

Trots en omfattande utredning genast efter mordet lyckades man inte få fast gärningsmannen under 1980- eller 1990-talet. Utredningen lades därför ner. Men år 2016 fick polisen tag på ny information som ledde till att man öppnade brottsutredningen igen.

Bland annat hade den danska mannen skickat sms-meddelanden till sin fru om att han tidigare slagit ihjäl, och han hade i förundersökningsförhör med finländsk polis 2016 antytt att han hade begått brottet.

Tingsrätten beslutade ändå på rättegångens första dag att förundersökningsberättelserna från 2016 inte fick utnyttjas som bevis. Orsaken var att den misstänkta inte hade blivit informerad om rätten till och inte haft något juridiskt ombud vid förhören.

Eftersom mannen var misstänkt för mord och mordförsök ansåg tingsrätten att det var uppenbart att han hade behövt en försvarare då.

Många andra på plats kan ha begått brottet

Åklagaren hade väckt åtal mot den nu 52-åriga danska mannen, men han friades från alla misstankar.

Åklagarens teori baserade sig bland annat på att den danska mannen varit på plats vid gärningstidpunkten.

Tingsrätten säger ändå att den danska mannen inte varit den enda personen som haft möjlighet att begå brottet, och han med uteslutningsmetoden inte kan utpekas som den enda möjliga gärningsmannen.

Berättelserna och vittnesmålen från 1987 skiljer sig ifrån varandra vad gäller detaljer. Det är ändå utrett att den danska mannen och de tre svenska scouterna hittade det svårt skadade paret på helikopterdäcket.

Tingsrätten konstaterar att deras uppmärksamhet främst varit riktad mot de skadade personerna och därför kan ingen av de tre svenskarna med säkerhet säga i vilket skede dansken kom till platsen och varifrån han kom. Han har själv berättat att han kom upp till helikopterdäcket genast efter svenskarna, som han gick efter upp för trapporna. Ingenting i bevisningen motsäger det.

Faktum kvarstår, säger tingsrätten, att ingen sett den danska mannen i närheten av paret innan dessa hittades. Flera av de hörda personerna har berättat att de sett det tyska paret oskadat i sina sovsäckar på helikopterdäcket tidigare under resan.

Det är inte med säkerhet utrett när brottet begicks, men ingenting tyder på att det skulle ha gått flera timmar mellan brottet och tidpunkten då offren hittades.

Blod på väggar på brottsplatsen ombord på Viking Sally.
Bildtext Polisens bild av platsen där paret hittades.
Bild: Poliisi

Det är uppenbart att flera personer rört sig på helikopterdäcket under natten, bland andra den danska mannen och fartygets brandvakt. Det fanns ungefär 1 400 passagerare på fartyget då och tillträdet till helikopterdäcket var inte på något sätt spärrat.

Den danska mannen är alltså inte den enda som har haft möjlighet att begå brottet. Det är inte heller utrett om den danska mannen fått blod på sina kläder innan eller efter att han försökt hjälpa offren, eller hur mycket blod han kan ha fått på kläderna.

Vad gäller vad som hände efter att paret hittades, vem eller vilka som gick efter hjälp och vem som gjorde vad, skiljer sig berättelserna ifrån varandra i viss mån och berättelserna är klart färgade av information som kommit personerna ifråga till kännedom senare, säger tingsrätten.

Hur visste den misstänkta att en slagghammare kan ha varit mordvapnet?

Åklagarens teori var att en slagghammare använts som gärningsredskap. Den danska mannen hade redan år 1987 berättat om en sådan när han intervjuades i tidningen Seura, och åklagaren ansåg att det bara var gärningsmannen som i det skedet kunde känna till det.

Ingen hade ändå sett den danska mannen med en slagghammare eller något annat verktyg vare sig före eller efter att offren hittades på fartyget.

Poliserna som hörts i ärendet har berättat att man i samband med brottsplatsundersökningen år 1987 från fartyget samlade ihop allt man kunde föreställa sig att kunde ha använts som tillhygge. Bland de föremålen finns ingen slagghammare. Polisen hade i det skedet ingen klar uppfattning om gärningsredskapet utan bara gissningar.

Tingsrätten anser att det inte är uteslutet att den danska mannen kan ha förevisats fotografier av olika verktyg i samband med förhören år 1987. Det kan inte styrkas om han då sett ett fotografi av just en slagghammare.

kuonavasara poliisin kuvassa
Bildtext Slagghammare liknande denna har funnits på passagerarfartyget Viking Sally.
Bild: Poliisi

Enligt tingsrätten är det förståeligt att en ung person som är med om någonting omskakande, som får stor publicitet i media och leder till en stor polisinsats, njuter av den särskilda uppmärksamhet denne får och försöker verka mera vuxen och insatt än personen egentligen är. Det förklarar sannolikt uttalandena i tidningsintervjun (Seura), där den danska mannen spekulerar i vilket gärningsredskap som kan ha använts.

Baserat på beskrivningar av hur det tyska parets skador såg ut innan sjukvårdspersonalen hade vidtagit åtgärder är det inte en överraskande slutsats att skadorna inte skulle ha åsamkats med ett eggvapen. Man behöver inte vara gärningsmannen för att gissa att gärningsvapnet skulle ha varit en hammare av något slag. "Det är således inte styrkt att den danska mannen skulle ha haft sådan information om gärningsvapnet som endast gärningsmannen kunde ha varit i besittning av", skriver tingsrätten i sin dom.

Erkännanden inte tillräckliga för dom i allvarliga brott

Åklagaren hänvisade också till att den danska mannen i olika sammanhang för bekanta berättat att han på en båt dödat två personer i självförsvar, att han i Finland med en slagghammare slagit ihjäl två personer som irriterat honom men att det hade skett för så länge sedan att han inte längre kan bli dömd för det, samt att han är ond för att han har dödat två gånger förut och att han borde ha åkt fast. Han säger sig ha blivit hörd av polisen gällande en händelse på ett fartyg men att de inte kommer åt honom.

Enligt tingsrätten har den danska mannen använt sig av händelserna på m/s Viking Sally för att hävda sig i fängelset och göra sig märkvärdig. Han har själv berättat att det fungerade och därför tycks det ha blivit en vana för honom att ta till berättelsen när han försöker göra intryck på andra. Av bevisningen har framkommit att han tycker om uppmärksamhet. Historien har sedan visat sig fungera också när han i upprört sinnestillstånd ville skrämma sin fru. Ingen hade dömts eller ens åtalats för dådet och den danska mannen var medveten om att förundersökningen inte gjort några större framsteg på åratal.

Viking Sallys mordrättegång i Åbo 24.5.2021. Den åtalade med sina två försvarsadvokater.
Bildtext Den danska mannen med sina försvarsadvokater Henrik Hasseris Olesen och Martina Kronström.
Bild: Päivi Leppänen / Yle

Tingsrätten säger att ett erkännande inte är tillräckligt för en fällande dom i fråga om allvarliga brott. Därför räcker påståendena inte för att styrka att den danska mannen skulle ha gjort sig skyldig till mordet och mordförsöket.

Offrens anhöriga besvikna

Advokat Timo Engels representerade under rättsprocessen de anhöriga, som är besvikna över domen. Han ser ändå att det finns möjligheter att lämna in besvär mot beslutet.

– Jag är ganska säker på att vi överklagar. Jag är inte nöjd med hur tingsrätten bedömde bevisen. Jag anser att rätten fattade fel beslut, säger Engels.

Engels är ändå inte överraskad över tingsrättens beslut. Han säger att man kunde vänta sig en friande dom efter att förundersökningsberättelserna från 2016 belades med nyttjandeförbud.

– Jag har för de anhöriga redan i god tid klargjort att ett sådant här resultat är att vänta åtminstone i tingsrätten, säger Engels.

Han säger att det från de anhörigas sida kan bli aktuellt med nya bevis i en eventuell hovrättsbehandling, men vill inte ännu precisera vad det är för bevis.

– Tyngdpunkten kommer att vara att häva nyttjandeförbudet, säger Engels.

Åklagarna i fallet har meddelat att de under sin semester inte kommenterar domen.

Den som överklagar beslutet ska anmäla missnöje till tingsrätten inom sju dagar efter avgörandet, och ska lämna in ett besvär inom 30 dagar från tingsrättens dom.

Artikeln har 30.6.2021 uppdaterats med detaljer ur domslutet, och med intervjuer med Martina Kronström och Timo Engels.