Sallaten ruttnar i hettan på Ingrid Träskmans odling: “Någon toppskörd blir det inte”

Inhemska grönsaker är goda, men inte en självklarhet då kvicksilvret i termometern stiger. Ingrid Träskman är grönsaksodlare och får tampas med hettans nackdelar.

Långa rader av sallat i olika färger växer på Ingrid Träskmans grönsaksodling i Ingå. Längre ner i sluttningen lämnar traktorn ett grönt spår av nyplanterade sallatshuvuden efter sig. 

På det sluttande frilandet finns ingen skugga. Det är varmt i solen. 

– Sallat tycker inte alls om hetta, säger Ingrid Träskman. 

Enligt Träskman tål grönsaker som gurka och squash värmen bättre än sallat, men dem sår hon senare i sommar. Nu består odlingen av fjorton olika sallatssorter och potatis. 

Det är vädret som bestämmer

― Ingrid Träskman

Någon toppskörd väntar sig Träskman inte så länge den rådande värmen håller i sig. 

– I hettan får i synnerhet isbergssallaten en sjukdom som kallas kantbränna. Det betyder att cellerna i sallatshuvudet sprängs och sallaten börjar ruttna. 

Sallaten växer på friland i sex veckor innan den kan skördas. 

Kvaliteten på sallaten som är klar att skördas har lidit på grund av hettan. Hur det går för den sallat som nu sås går inte att förutspå. 

– Det kan vända. Det kan hända att det är besvärligt i början i år men att det blir väldigt bra i höst. 

Framtidens somrar kan innebära skadedjur

Årets skörd har påverkats negativt av vädret på flera håll i Västnyland.

Skörden mognar med våld

― Emil Hästbacka

Den regniga våren gjorde att flera jordbrukare och odlare kunde så senare än vanligt. Då det sedan blev varmt och torrt mognade skörden för snabbt.

– Torkan har gjort att vårspannmålen har brådmognat, alltså med tvång gått i ax, säger Emil Hästbacka.

Hästbacka är växtodlingsrådgivare på Nylands Svenska Lantbrukssällskap. Han säger att hettan gör att säsongen blir kort.

– Många kommer att tröska tidigt eftersom skörden mognar med våld oberoende.

Hettan har gjort att flera odlare har haft problem med skadeinsekter i skörden i år. Enligt Hästbacka kan just skadeinsekter i framtiden vara ett problem för inhemska odlare.

– I och med klimatförändringen tror jag vi kommer att få varmare och torrare somrar i framtiden också. Det är någonting vi måste jobba med, det är ingenting vi kan påverka direkt.

Ingen rår på vädrets makt 

Ingrid Träskman har odlat grönsaker i 40 år. Under åren har hon lärt sig förstå att en lyckad skörd är beroende av vädret.

– Som odlare är det vädret som bestämmer. Man får ta dagen som den kommer och göra så gott man kan. 

Hetta är ändå inte det värsta väderfenomenet en grönsaksodling kan möta. 

Blir det vått så är det vått

― Ingrid Träskman

Försommarens skyfall har däremot varit problematiska. Likaså de hagelskurar som har förstört skörden för Träskman tidigare somrar. 

– Om det är torrt så kan man alltid vattna, men blir det vått så är det vått. Det är väldigt lite man kan göra åt saken. 

Vädret påverkar inte bara skörden. Ingrid Träskmans grönsaksodling befinner sig i en sluttning och kraftiga regn får jorden att rinna bort med regnet. 

Också arbetet på odlingen blir utmanande i olika väder. 

– Jag har inte hjärta att låta arbetarna jobba då det är 35 grader i skuggan. De får jobba på morgonen och vara lediga då det är som varmast. 

Man kan inte påverka vädret. Det gäller för grönsaksodlaren att anpassa odlingen enligt bästa förmåga. 

Kan konsumenten kan hjälpa odlaren? 

– Konsumenten kan alltid hjälpa genom att köpa inhemskt och inte gnälla över att priserna är höga. För det är de väldigt sällan.