Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Pemar sanatorium är nu öppet för allmänheten igen – funkispärlan som ritades av arkitektparet Aalto byggdes för att ge hopp

Från 2021
Uppdaterad 03.07.2021 08:05.
Pemar sanatorium.
Bildtext Pemar sanatorium finns mitt bland tallarna.
Bild: Paula Collin / Yle

Pemar sanatorium som ritades av Alvar och Aino Aalto får ett nytt liv som ett världskänt besöksmål. Vardagen i det gamla turberkolossanatoriet som öppnades år 1933 ska nu studeras vidare av forskare vid Åbo universitet.

En vit sjukhusbyggnad stoltserar mitt bland tallarna och sträcker sig mot sommarhimlen.

Under våren har man jobbat hårt i den smala sjukhusflygeln, som förr inhyste patienter, med att bygga en utställning. Besökare får nu uppleva de gamla patientrummen där tuberkolospatienter vårdats. Sedan ifjol har den nya stiftelsen för Pemar sanatorium tagit över byggnaden.

– Människor får prova på att ligga i en sanatoriesäng och uppleva ett perspektiv som Alvar Aalto betonade i sin arkitektur. Som besökare kan man bekanta sig med nästan alla orginalföremål som är en del av utställningen, berättar Henna Helander som är verkställande direktör för stiftelsen för Pemar sanatorium.

Paimion parantolan museohuone: potilashuone parantolan alkuajoilta. Sänky, pöytä ja ikkunasta näkyvä mäntymetsän maisema.
Bildtext Så här kunde ett patientrum se ut på 1930-talet. Det var viktigt för Alvar Aalto att patienterna kunde se skogen från sina sängar.
Bild: Paula Collin / Yle
Pesualtaita vanhassa potilashuoneessa Paimion parantolassa.
Bildtext Besökare kan bland annat prova på detta ljudlösa tvättställ i sanatoriet.
Bild: Paula Collin / Yle
Potilashuoneen lattia, joka nousee kaarevasti ylöspäin seinälle: kulmaa ei jää.
Bildtext Det är lättare att städa ett golv som böjer sig uppåt.
Bild: Paula Collin / Yle

Pemar sanatorium

1929 Alvar och Aino Aaltos planritning vann arkitekturtävlingen.

Byggarbetena vid sanatoriet började.

1933 Pemar sanatorium blev färdigt.

1935 Artek grundades och möblerna vid Pemar sanatorium blev centrala produkter för Artek.

1950-talets slut Flygeln med operationssalarna byggdes.

1960-talet Sjukhuset förändrades stegvis till ett allmänt sjukhus när tuberkulosen bekämpades.

Patienter vårdades i sjukhuset för lung- och invärtesmedicinska sjukdomar.

2015 Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt avslutade sin verksamhet i sanatoriet.

2018 Sjukvårdsdistriktet bestämde sig för att sälja sjukhuset, men fick inga erbjudanden värt att ta i beaktande.

2019 Sjukvårdsdistriktet bestämde sig för att kostnadsfritt överlämna sanatoriets byggnader till den nya stiftelsen.

2020 Stiftelsen för Pemar sanatorium grundades.

Henna Helander seisoo Paimion parantolan portaikossa.
Bildtext Henna Helander tycker om sanatoriets gula trappor som leder ända upp till soldäcket.
Bild: Paula Collin / Yle

Rikligt med naturligt ljus

Under den tid som man har förberett utställningen och planerat Pemar sanatoriums nya liv, har Henna Helander tillbringat mycket tid i Pemar sanatorium.

Den största överraskningen har varit ljuset – trots att det så ofta pratas just om det. Enligt Helander finns det inget behov av att tända lampor i sanatoriet eftersom så mycket naturljus flödar in från de stora fönstren. Precis så som Alvar Aalto hade tänkt sig det. Helander överraskades också av hur noga man hade tänkt igenom rummens riktning.

Paimion parantolan etuovi ja etupiha.
Bildtext Korridorerna och allmänna utrymmen har utsikt över innegården.
Bild: Paula Collin / Yle
Paimion parantola ilmakuvassa
Bildtext Såväl patienter som vårdare kunde se skogen från sina rum.
Bild: Paula Collin / Yle

Henna Helander har tillbringat många nätter i sanatoriet. Förutom Helander har ingen annan på länge sovit i den före detta sjukhusbyggnaden. Att övernatta i byggnaden har varit spännande.

– I början sov jag rastlöst då jag lyssnade på alla ljud. Nu när det blivit ljusare ute har jag vant mig och det här känns jättetrevligt. Jag och byggnaden kommer överens nu.

Paimion parantolan ikkunarivistöä.
Bildtext Massor med naturljus strömmar in genom de stora fönstren.
Bild: Paula Collin / Yle

Knapphändigt med information om vardagen i sanatoriet

Pemar sanatorium har intresserat arkitekturstudenter sen det blev klart. Ofta är det just arkitekturen som uppmärksammas då man pratar om sanatoriet.

Men detta blir det snart ändring på. Åbo universitet har nämligen startat ett forskningsprojekt i vilket man ska undersöka vardagen vid sanatoriet.

– Sanatoriet är världskänt och man har forskat mycket i arkitekturen. Vi har rätt så lite information om hur patienterna upplevde den vård de fick och vad de tyckte om att bo i sanatoriet samt vad personalen tänkte, säger Anne Heimo som är professor i folkloristik vid Åbo universitet och ledare för forskningsprojektet.

Paimion parantolan aulan neuvonta-tiski.
Bildtext Böjda linjer är genomgående i arkitekturen både inomhus och ute. Denna bild är tagen i sjukhusets aula.
Bild: Paula Collin / Yle

Även ortsbornas tankar om sanatoriet intresserar. Det var en stor sak för ortsborna att ett sanatorium har dykt upp mitt bland deras marker.

Heimo har även hört om att en del av de som bor på området fortfarande är bittra över att de bästa grusområdena i Pemar blev till sanatoriets marker och därför utom räckhåll för ortsborna.

I slutet av maj ordnade Åbo universitet ett webbinarium för allmänheten där det nyligen startade projektet presenterades. Flera människor som var intresserade av ämnet deltog och många berättade gärna om sina egna erfarenheter. Åbo universitet välkomnar alla sorters berättelser om sanatoriet och dess vardag.

Tuolirivistö Paimion parantolan aulassa.
Bildtext I aulan finns en lång rad med stolar som designats av Aalto. Möblerna som designades för sanatoriet blev populära bruksföremål.
Bild: Paula Collin / Yle

Är sanatoriets dragningskraft tillräcklig?

Utställningen som öppnade förra veckan är det första steget i sanatoriets nya liv, och mer är på väg.

Henna Helander har tidigare pratat om bland annat hotellverksamhet och om att göra sanatoriet till en internationell mötesplats. Det kan vara möjligt att övernatta på sanatoriet redan nästa vinter.

Alla är ändå inte övertygade om att sanatoriet har tillräckligt med dragkraft för att locka människor till Pemar med sina dryga 10 000 invånare.

Vart man än tittar här så ser man skönhet. Jag tror att alla människor på något sätt kan uppleva det här stället som sitt eget. Det är sanatoriets hemlighet.

― Henna Helander, verkställande direktör för stiftelsen för Pemar sanatorium.

Henna Helander tror ändå att sanatoriets dragningskraft räcker.

– Så som sanatoriet är byggt och dess historia är tillräckligt i sig. Människor bodde ju här i åratal eller åtminstone månader. Ibland längtar människor också efter att få sakta ner och att ha äkta möten människor emellan. Här finns möjligheten till det.

Helander påminner om att det finns en hel massa annat i Pemar.

– Det finns en del dolda pärlor i Pemar. Man kan paddla, spela frisbeegolf, gå på elmuseum och hoppa backhopp.

Paimion parantola takapihalta kuvattuna: etualalla terassipöytä ja tuolit.
Bildtext Utsikten från patientrummen i sanatoriet bjuder på vyer av bakgården och tallskogen.
Bild: Paula Collin / Yle

Vad är det då som gör sanatoriet till ett så fint ställe? Det finns inte ett entydigt svar på den frågan.

Pemar sanatorium är arkitektoniskt och kulturhistoriskt en betydelsefull byggnad, men platsens betydelse är mycket mer mångtydigt än så.

– Det här är en helhet som har skapats för de människor som har varit som svagast. En byggnad som ger hopp och där allting stöder återhämtning, säger Helander.

– Vart man än tittar här så ser man skönhet. Jag tror att alla människor på något sätt kan uppleva det här stället som sitt eget. Det är sanatoriets hemlighet, säger Henna Helander.

Artikeln baserar sig på Aaltojen suunnittelema Paimion parantola avautui jälleen yleisölle – funkkishelmi mäntymetsän keskellä rakennettiin tuomaan toivoa skriven av Paula Collin. Artikeln har översatts av Maria Lammassaari.

Diskussion om artikeln